På församlingarnas webbplatser hittar du information om gudstjänster och evenemang under advent. Sök på ort eller församlingens namn.
Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Och inte bara med att baka, städa och skaffa julklappar. Advent är fastetid, men den första adventssöndagen är en glädjefest, början på ett nytt kyrkoår och en av de mest populära högtiderna i vår kyrka. Kom med, känn på stämningen och sjung ”Hosianna!”
Första söndagen i advent är en av de helger som samlar allra mest människor till kyrkorna. I gudstjänsten läses berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna, samma text som hör till palmsöndagen. Det visar hur des stora högtiderna julen och påsken hör ihop. Läs mer om söndagens tema i KyrkoårskalendernHos oss har första söndagen i advent blivit en glädjefest. Hymnen ”Hosianna” är en oskiljaktig del av den här högtiden. ”Hosianna!” var från början en bön: ”Herre, hjälp, fräls!” Redan före Jesu tid hade människor börjat använda utropet som ett allmänt jubelrop.
Adventstiden inleder ett nytt år i kyrkan. Det var mot slutet av medeltiden som den västerländska kristenheten började räkna kyrkoåret från den första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder “Herrens ankomst”.
Efter den första adventssöndagen byts den liturgiska färgen från den vita festfärgen till violett eller mörkblått, för att signalera att fastan börjat. Nu följer en tid av bot och ånger, väntan och förberedelse.
Adventsfastan firar vi fram till julafton. Fastan inför julen är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.
Varje söndag i advent har sitt eget tema.
Temat för andra söndagen i advent är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut.
Huvudpersonen under tredje söndagen i advent är Johannes Döparen. Johannes uppmanade till bot och bättring. Han var ett tecken på att profetiorna var på väg att uppfyllas: Frälsaren skulle snart komma.
Fjärde söndagen i advent kan vissa år sammanfalla med julaftonen. Den här söndagen firas hos oss och i de flesta andra kyrkor till minnet av Maria, Jesu mor.
Sankta Lucia, ljusklara hägring,sprid i vår vinternatt glans av din fägring.Drömmar med vingesus under oss sia,tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.(Sigrid Elmblad)
Vi firar Lucia den 13 december. Traditionen härstammar från den katolska helgonkalendern. Även om Luciadagen inte är en helgdag i den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoår, har det blivit en tradition att fira dagen, speciellt bland finlandssvenskar.I daghem och skolor firar man lucia med lussebullar och pepparkakor. En liten lucia med tärnor, stjärngossar och tomtar sprider mycket värme och glädje. Ofta besöker de små luciorna åldringshem i närheten av skolan. Många smålucior lussar också hemma för familjen.
Lucia är en ljusbringerska i mörkret. Lucia var en kristen jungfru som ville tjäna Gud. Enligt legenden dog Lucia en martyrdöd på Sicilien på 300-talet. I den katolska kyrkan är Lucia de synskadades helgon. Luciatraditionen spred sig till Skandinavien på 1600- och 1700-talet.Natten till den 13 december har ansetts vara årets längsta natt. Enligt folksägen var natten fylld av ondska och trolldom. Kanske var det därför Lucia kom till människorna med hopp och ljus just den natten. Samma natt började man också julfastan och i förberedelse för den åt människor så mycket de orkade. Fastan avslutades på julafton.
Kan du sjunga vår traditionella luciasång? Luciakaraoken hjälper dig med orden och melodin.