Många drömmer om vila, om stunder fria från stress och krav. De kyrkliga helgdagarna bjuder på sådana stunder. Vi kan göra något vi tycker om, samla nya krafter inför vardagen. Helgdagarna ger oss också tid för stillhet och eftertanke.
Marie bebådelsedag firas till minne av dagen då ängeln Gabriel visade sig för Maria och berättade att hon var utvald att föda Guds son. I löftet till Maria uppenbaras Guds nåd i hela sin rikedom.
Vem firar vi på Mikaelidagen? Är midsommar en kyrklig helg? Varför kallas tiden före påsken för fastan?
Ta del av helgens budskap via gudstjänster och andakter i radio, tv och på nätet – just där du befinner dig.
Kyrkoåret
Den oförtjänta nåden. Den här söndagen påminner om att Guds nåd inte kan förtjänas. Hans godhet är lika stor mot alla. Dagens gamla latinska namn Septuagesima, “den sjuttionde”, berättar att det nu är sjuttio dagar kvar till påsken.
Påsken är kyrkans äldsta och största fest. Påsken firar inte döden utan livet. Kyrkorna fylls av upplevelser för alla sinnen.
Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Och inte bara med att baka, städa och skaffa julklappar.
Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.
Tillsammans bildar helgdagarna kyrkoåret. Ett nytt kyrkoår börjar den första dagen i advent.
Kyrkoårets höjdpunkt och kristenhetens största fest är påsken. Många andra helger under året firas också till minne av olika skeden i Jesu liv. Under ett år firas ungefär sextio kyrkliga helgdagar, de flesta på söndagar men några på andra veckodagar.
Under århundradenas lopp har de kyrkliga helgdagarna blivit en del av den europeiska kalendern och kulturen. De gemensamma högtiderna förenar kristna över gränser mellan länder och kyrkor. De påminner oss om vikten vila och gemenskap och ger en dos av helighet i vardagen.
Ps 18:3