Bättre klimat – en trädplanta i taget

Konsekvenserna av klimatförändringen drabbar speciellt de fattiga invånarna i utvecklingsländerna. Torka och extrema väderförhållanden gör det svårare för människor att skaffa sig en utkomst, odla mat och få tag i vatten. Finska Missionssällskapet erbjuder en möjlighet att stöda miljöarbete via Miljöbanken.

Text: Britt-Helen Lindman och Joanna Lindén-Montes

I till exempel Tanzania förvärrar klimatkrisen den återkommande torkan och det oförutsägbara vädret. De traditionella odlingsväxterna klarar inte av extrema väderförhållanden och familjerna riskerar att få sämre inkomster. Sämre tillgång till mat och rent vatten gör att migrationen och fattigdomen ökar. Barnens skolgång avbryts ofta, då även de behövs i hushållsarbetet.

Finska Missionssällskapet arbetar för att bromsa klimatförändringen och hjälpa dem som drabbas av dess konsekvenser. Det sker bland annat genom att ge information om hållbara jordbruksmetoder och tåligare grödor samt plantera träd.

Kyrkorna kämpar för klimatet

Idag har Finska Missionssällskapet 24 projekt som helt eller delvis handlar om miljöarbete. Dessa projekt finns i Bolivia, Colombia, Kina, Kambodja, Etiopien, Tanzania, Mauretanien, Senegal, Myanmar, Nepal och Zimbabwe. En del av skogsprojekten finansieras av Finlands utrikesministerium.

Kyrkorna deltar också i miljöarbetet. I till exempel Etiopien och Tanzania har de lutherska kyrkorna tagit sig an klimatkrisen, eftersom klimatförhållandena redan nu försvårar livet för miljoner människor. Tanzanias ledande biskop har ordnat trädplanteringskampanjer och i Etiopien erbjuder kyrkans biståndsavdelning människor alternativa utkomstmöjligheter, bättre vattenförsörjning och grönare livsmiljöer.

Trädplantering – en nyckel i miljöarbetet

Trädplantering spelar en central roll i miljöarbetet. Hur går det till i praktiken? Finska Missionssällskapets miljöexperter Ruusa Gawaza, Elina Lehikoinen och Anna-Kaisa Kähkölä svarar på tio frågor om trädplantering och klimatsmarta insatser.

Varför planterar Missionssällskapet träd?

– Vi människor måste se oss i spegeln nu när världen lider av klimatkrisen. Vi har inte uppfyllt det uppdrag Gud gav oss gällande vården av skapelsen. Redan nu försvårar klimatförändringen livet för utsatta människor på alla av Missionssällskapets verksamhetsområden. Människornas existens, utkomstmöjligheter samt tillgång till mat och vatten är hotade, säger Ruusa Gawaza, sakkunnig i klimat och hållbarhet i södra Afrika.  

– Missionssällskapet gör holistiskt missionsarbete och i det ingår både kyrkligt arbete och utvecklingssamarbete. Klimatarbetet är en väsentlig del av kyrkans diakoniarbete, svarar Elina Lehikoinen, sakkunnig i klimatarbete.

Varför är trädplanteringen så viktig i miljöarbetet?

Att plantera träd är ett av de viktigaste och effektivaste sätten att bromsa klimatförändringen, eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären.

 – Skogarna spelar en avgörande roll i arbetet för att bromsa klimatförändringen. Skogarnas förmåga att binda koldioxid och lagra det i biomassan och marken minskar koldioxiden i atmosfären. Skogarna producerar också flyktiga föreningar i luften och man har kunnat bevisa att dessa kyler ner atmosfären (läs mera: mtk.fi), säger Elina Lehikoinen.

Träd är också mycket viktiga för att minska erosionen. På många områden där Missionssällskapet jobbar har regnen lett till erosion och den näringsrika matjorden har försvunnit helt.

– För att kunna återställa dessa områden är det viktigt att plantera träd. Skogarna utgör också värdefulla källor till näring och är till nytta för lokalbefolkningen. Olika träd- och växtarter kan användas som medicinalväxter. I skogarna kan man också föda upp bin, vars honung är en värdefull inkomstkälla. Många trädslag binder kväve i marken. Om man planterar träd tillsammans med något sädesslag på samma åker gödslar de marken naturligt, förklarar Elina.

Vilka trädslag planteras?

– Då man väljer lämpliga trädslag beaktar man behoven och det lokala sammanhanget. Trädslagen kan användas till olika ändamål. Vissa trädslag ger bra skugga och skyddar mot väder, andra förbättrar näringsinnehållet i jorden, förhindrar erosion eller ger frukter och andra nyttoväxter som människorna kan använda själva eller sälja för att få inkomster, säger Elina.

Varifrån kommer trädplantorna?

– Trädplantorna får man oftast tag i på ort och ställe. Ibland driver människorna själva upp plantor från frön. Till exempel i Etiopien finns det många plantskolor vid vägkanterna där privatpersoner säljer olika plantor. I många projekt lär vi också ut hur man driver upp trädplantor och på det sättet ökar vi den lokala tillgången på trädplantor, berättar Elina.

I vilka länder planterar Missionssällskapet träd?

– För tillfället har Finska Missionssällskapet egentliga skogsprojekt i Tanzania och Nepal, men i flera länder ingår trädplantering i andra projekt. Till exempel i Etiopien planteras träd för att hindra erosion och förbättra jorden och i Senegal för att öka tillgången till mat, säger Ruusa Gawaza.

– Missionssällskapet anser också att det är viktigt att satsa på att skydda skogen. Träd har en lång livscykel och det tar både tid och resurser från det att man planterar tills träden vuxit färdigt. Genom att skydda den skog som redan finns får vi snabbare resultat eftersom vi inte måste börja från noll. Till exempel i Tanzania förbättrar vi skolornas miljöundervisning och berättar om hur viktigt det är att plantera träd och bevara skogen, tillägger Elina.

På vilka områden planteras träden?

– Vi väljer områdena tillsammans med vår lokala samarbetspartner. Det är viktigt att samarbeta med lokala myndigheter och beaktar frågor som till exempel markägande. I många länder äger kyrkorna själva mark som kan användas till trädplantering. I Tanzania har man haft som mål att förbättra tillgången till mat och då har invånarna planterat fruktträd på sina egna gårdsplaner. Man strävar förstås också efter att plantera träden på områden som har bra jordmån och som lämpar sig för trädplantering. Samtidigt som man planterar träden kan man göra andra åtgärder, till exempel gräva några kvadratmeter stora bassänger som samlar upp regnet under regnperioden så att regnet inte spolar bort markens ytskikt, berättar Elina och Ruusa.

Måste man sköta plantorna efter planteringen?

– Vår lokala samarbetspartner utbildar invånarna om trädplantering och lär samtidigt ut hur man till exempel i Tanzania får trädplantorna att överleva den första torrperioden. På de flesta ställen ska plantorna vattnas under den första torrperioden, även om plantorna skulle ha planterats i början av regnperioden. Det är också viktigt att man väljer sådana trädslag som de lokala invånarna är motiverade att ta hand om efter planteringen. När vi planterar träd på områden som ägs av en by, ingår tillräcklig skötsel av plantorna i det stöd som Missionssällskapet bekostar, säger Anna-Kaisa Kähkölä, regional sakkunnig i projekthantering, Tanzania.

Hur kan man förhindra att människor fäller träden då de behöver brännved för matlagning?

Lokalbefolkningen får lära sig mycket om skogarnas betydelse i samband med trädplanteringen. De får också lära sig göra energisnåla spisar av material som finns tillgängligt där de bor. Jämfört med traditionell, öppna eldstäder minskar de energisnåla spisarna användningen av brännved med 50 procent. Missionssällskapet har hjälpt invånarna tillverka energisnåla spisar i Tanzania, Nepal, Etiopien och Zimbabwe.

– Vi kan inte helt förhindra att träd fälls då många ännu använder brännved som sin huvudsakliga energikälla. Men det går att minska risken för avverkning genom att skydda skogarna. Invånarna gör stängsel och vaktar träden. En annan lösning är att plantera träd som passar till brännved på gårdar och åkrar. Invånarna får också brännved då de sköter skogarna: i skogsskötseln ingår att gallra bort kvistar och vissa träd om skogen är för tät. I Tanzania märkte man att bikupor i skogen effektivt minskade risken för att någon högg ner träden, eftersom ingen vågade går nära träd där det fanns bin, säger Elina och Anna-Kaisa.

Kan man redan se någon effekt av de träd som planerats?

– De lokala invånarna berättar att de har ett bättre mikroklimat runt hemmen och att frukterna från fruktträden gör att de äter mera mångsidigt. De träd som planterats runt skolor fungerar som exempel för invånarna och gör att kommande generationer är positivt inställda till träd och skogar, säger Anna-Kaisa.

Vilka långvariga förändringar förväntar man sig av trädplanteringen?

– Vi förväntar oss positiva förändringar för invånarna och hela omgivningen. Då jorden förbättras och skogarna växer inverkar det positivt på utkomstmöjligheterna, energin och tillgången till mat. När en familj har träd på sin gård och sina åkrar ser grannarna fördelarna och vill själva börja plantera träd, säger Anna-Kaisa.

Frågorna besvarades av: