AI kom – är du redo?

Artificiell intelligens bär med sig drömmen om ett paradis. Där gör maskinen de tråkiga jobben och människan befrias från att slita i sitt anletes svett. – Vi leker med tanken att vi människor vore gudar och skapade en ny medveten varelse. Det är en gammal dröm – eller ett skräckscenario, säger Taina Kalliokoski, forskardoktor i socialetik.

– Att utbilda sig för att använda AI är nu på allas läppar. I affärsvärlden talas om att varje företag borde ha en AI-strategi. Kring det här skapas en stark känsla av brådska.

Organisationer och individer som är med i tiden behöver veta hur de ska utnyttja artificiell intelligens.

Håller journalisten på att falla av utvecklingståget om texten produceras på tråkigt gammaldags sätt, trots att AI kunde spara in på tanke- och skrivarbetet?

Och kommer de unga AI-nativa som växt upp i den virtuella världen att tränga undan oss reliker som vant oss vid den fysiska verkligheten?

– Några AI-nativa kan vi ännu inte tala om. Också om de så kallade ”diginativa” finns det många vanföreställningar, svarar millennialen Kalliokoski och skrattar åt de här farhågorna.

Algoritmen skapar människan till sin avbild

Få människor har en djup förståelse för hur AI-applikationerna fungerar och vad deras utvecklare försöker uppnå.

– Många förhåller sig med en blåögd kritiklöshet. De ser inte hur företagen som tillhandahåller programvaran utnyttjar människor och deras data.

De sociala mediernas algoritmer känner mig, mina preferenser och val. De matar mig med det som jag sannolikt vill ha. Är det så att de kommersiella vinststrävande algoritmerna drar nytta oss snarare än vi dem?

– Utan tvekan. Vi har vant oss vid att få många AI-baserade tjänster gratis. Vår personliga data är då produkten som tjänsteleverantörerna säljer till annonsörer för att tjäna pengar.

Taina Kalliokoski ingår i den tvärvetenskapliga forskargruppen ETAIROS och studerar etik, samhälleliga konsekvenser och hot i samband med artificiell intelligens.

Hon håller också i en 20-delad podcastserie, ”10 pulmaa tekoälystä” (ung. 10 dilemman med AI), som behandlar ämnet på ett alldagligt och intresseväckande sätt. Serien tar inte bara upp teoretiska problem utan utforskar även praktiska tillämpningar.

– ChatGPT finns i många människors fickor, redo att chatta, berätta en saga, korrekturläsa eller koda. För att skapa enastående bilder krävs bara några snabba uppmaningar, och du kan fritt välja ämne och stil.

Vilda visioner av ett teknologiskt paradis

Vår tids AI-drömmar återspeglar vad människan kan och vill vara i framtiden.

AI-visionärerna drivs av fantasin om paradisisk frihet. Medan maskinerna gör de tråkiga jobben får människan ägna sig fullt ut åt sina kreativa strävanden.

– Livet är lätt och bekymmersfritt, som i paradiset, där ingen behöver arbeta i sitt anletes svett för att försörja sig.

De mest optimistiska AI-visionärerna drömmer om evigt liv. Det skulle uppnås genom att föra över människans minnen och medvetande till molntjänster. I en digital verklighet skulle den biologiska kroppens begränsningar inte längre spela någon roll.

Kalliokoski understryker att det digitala inte är avskilt från det materiella.

– Upplevelsen av ändlighet är inskriven i människokroppen och hjärnan på cellnivå: vi blir gamla och vi dör.

Ersätter maskinen den Högste?

Visionerna om AI är vilda även ur ett andligt perspektiv.

– Vi leker med tanken att vi människor vore gudar och skapade en ny medveten varelse. Det är en gammal dröm – eller ett skräckscenario.

AI-fantasierna har inslag av en allsmäktig och allestädes närvarande Gud. Den artificiella intelligensen vet allt om oss och ger oss råd och anvisningar. Den påverkas inte av mänskliga tillkortakommanden eller onödiga känslor, utan är en tålmodig och outtröttlig samtalspartner.

AI-utvecklingen har fått många att fråga sig vad det innebär att vara människa och vad förhållandet mellan människan och Gud är. Traditionella kristna trosuppfattningar förändras radikalt ifall vårt framtidshopp och hoppet om frälsning inriktas på en Superintelligens i stället för en treenig Gud.

Kommer roboten förslava sin skapare?

I populärkulturen, till exempel i filmserierna Matrix och Terminator, håller maskinerna på att ta över världen. De hotar att förslava eller förgöra mänskligheten.

I verkligheten är AI-programmen redan en del av vår vardag.

– De praktiska tillämpningarna är många, vart och ett med sina egna problem som uppstår när tekniska och mänskliga system integreras.

Kan AI ta över världen?

– För att artificiell intelligens skulle kunna ta över världen behöver den ha ett medvetande. Att den utvecklar ett sådant tror jag inte på.

En AI med egna begär och maktambitioner skulle förutsätta att maskinen hade förmågan att utveckla ett sinne och en egen ”hjärna”. Det är bara människan som har förmåga att göra etiska värdeval och avgöra vad som är gott och eftersträvansvärt. Människor kan ställa upp mål för de självlärande AI-systemen, men maskinerna klarar inte av att själva skapa dem.

– Jag ser inte att AI skulle kunna tänka som en människa, även om den kan göra många val på ett kompetent sätt.

Människomöten kan inte ersättas

AI-tekniken har utvecklats sedan 1950-talet. Den är nu i rampljuset, i och med att datorernas kapacitet har mångdubblats och enorma digitala datalager finns tillgängliga.

Bottar är datorprogram som agerar enligt de instruktioner som programmerats in i dem, men delvis autonomt, det vill säga utan människans översikt.

Inom äldreomsorgen övervakar robotarna de äldres näringsintag och erbjuder dem sällskap. De för med sig högt ställda förväntningar: ifall maskinerna kan ta hand om de mekaniska och repetitiva rutinerna kan den mänskliga personalen ägna mer tid åt personliga möten.

Också terapi- och samtalsbottarna blir vanligare. En person som känner misstro mot sina medmänniskor kan kanske ha förtroende för en AI som inte luras eller bedrar. Den utför bara den uppgift som den blivit tilldelad.

Även om AI-systemen tränas för att prata som en människa är det svårt för en maskin att lära sig verklig mänsklig interaktion.

– Människor behövs fortfarande för möten ansikte mot ansikte. När den virtuella världen tröttar ut oss blir de mänskliga mötena ännu viktigare.

Datacentren deltar i miljöförstöringen

År 2023 gick en grupp med tusentals AI-experter, bland dem även Elon Musk, ut med ett upprop där de vädjade om ett halvårs moratorium i AI-utvecklingen för att ge tid att bedöma riskerna.

Sommaren 2024 vet vi att utvecklingen inte stannade av för en enda dag. Kalliokoski förhåller sig cynisk till uppropet. Sannolikt var det till stor del ekonomiska intressen som låg bakom det.

– Var det för att lyfta fram AI-teknologiernas enorma kraft och dra in mer pengar för att utveckla dem? Eller var det för att avleda uppmärksamheten från de skadliga effekter som redan uppkommit?

I en tid som präglas av allvarliga miljöproblem används alltmer av världens resurser och naturtillgångar för att driva AI-teknik. Enorma mängder energi och utvunna metaller förbrukas för att driva superdatorer och processa data. I en värld där färskvatten är en bristvara används stora mängder vatten för att kyla datacenter. Det finns mycket kvar att göra när det gäller att utveckla miljövänliga maskininlärningssystem och maskinhallar.

De här typerna av frågor pratas det för lite om.

– Det är lättare att dröja sig kvar vid science fiction-fantasier om huruvida AI kommer att förgöra människan än att fokusera på de problem som redan finns och på det etiska och ekologiska priset vi betalar för de AI-program vi använder.

Teologie doktorn Kalliokoski varnar för att hotet om skapelsens undergång borde tas på allvar också när det gäller AI. Mänskligheten bär på en väldig ekologisk skuld.

– Min kallelse är att vårda och värna om allt levande, något som den kristna traditionen har många förebilder för. Den styrs också av rättvisans ideal.

Tjusning och sårbarhet

Generativ AI skapar nya texter, bilder och musik genom att lära sig av befintlig kunskap. Dess halsbrytande utvecklingstakt är ”både svindlande och skrämmande”.

AI-mjukvara utvecklas bland annat för militärt bruk och för transportsektorn. Artificiell intelligens underlättar den preventiva hälsovården, gör det lättare att hitta behandlingsformer och stöder utvecklingen av läkemedel.

– Den kan också förbättra effektiviteten i beslutsfattandet, när det kan grundas på mer data än någon människa förmår gräva fram. Men värdebedömningarna kan vi inte överlåta till maskinerna.

Forskningsprojektet ETAIROS erkänner de många fördelarna med AI, men frågar sig också hur vi i tillämpningarna av maskinintelligens kan garantera tillräcklig mänsklighet och förståelse för vad som är rätt och fel, gott och ont.

Kalliokoski studerar hur ett gott liv definieras i de etiska riktlinjerna för AI. Hon har kommit fram till att idealet är en stark mänsklig aktör: människan väljer själv sitt goda liv och hennes frihet att välja måste skyddas.

– Klarar vi av att beakta vilka konsekvenser AI har även för sårbara och mindre resursstarka människor, eller skapar vi nya samhällsklyftor när det kommer till användningen av data och teknologi?

Teknikkunniga människor är inkluderade i dagens samhälle. De kan och vill använda de senaste smarta apparaterna.

Rena dig från den onda digivärlden

Taina Kalliokoski frågar sig ifall hennes kritiska inställning till teknologin är konservativ och bakåtsträvande. Hon ser sig själv som något av en ”konservativ broms” mot förändringen.

– Men sådana behövs också. Vi som samhälle kan ännu bli tvungna att ta steg bakåt i den teknologiska utvecklingen.

En del människor som tröttnat på digitala prylar har börjat avstå från dem, ofta under en kort tid, eller begränsa sin användning.

– Som teolog är jag intresserad av den här växande trenden, som har en del gemensamma drag med religiös asketism.

I den finländska samhällsdiskussionen har det betonats att den teknologiska utvecklingen obönhörligen går framåt, men den här tanken möter motstånd.

– Tystnad är ett sätt att utöva askes där människan distanserar sig från den omgivande världen.

I USA ordnas kommersiella “digital detox”-läger där deltagarna avstår från sina digitala apparater.

– Till de här retreaterna åker människor för att för en stund rena sig själva från den onda digitala världen. De återvänder som effektiva och utvilade arbetstagare som har funnit mening i livet och levererar ännu bättre resultat för sin arbetsgivare …

Ingen tia i moral

Vilken teknologi som helst kan användas i rätt eller fel syften.

– Det går inte att ge AI en tia i moral. Men det finns redan helt tillräckligt med svartvit polarisering och skrämselpropaganda. Vi ska inte underblåsa ogrundade farhågor.

– Å andra sidan kan vi inte låt oss invaggas i falska förhoppningar om AI eller blunda när utvecklingen tar oönskade riktningar.

Kalliokoski hoppas att kyrkan förhåller sig kritisk till hur AI-applikationer används. Trots sin skepticism försöker hon ändå se positivt på den artificiella intelligensens potential inom det andliga fältet.

Kyrkan kan dra nytta av AI i sin kommunikation och undervisning. Den kristna traditionen kan lagras i digitala resurser som är lättillgängliga och enkla att söka i. Kulturhistoriska platser kunde upplevas till exempel genom virtuella kyrkorundturer och pilgrimsvandringar.

Tolk i Kanaans språk

I den kristna tron har ordet alltid haft en viktig roll.

– Det talade ordet fördes över till bibelformatet. Andlig kunskap har förts vidare från generation till generation via texten, och nu också genom den senaste tekniken.

AI-applikationer kan användas för att smidigt översätta språk och konversationer i realtid. Myten om Babels torn berättar om språkförbistringen (1 Mos 11). Nu skapar matematisk-logiska programmeringsspråk ett gemensamt språk för mänskligheten.

– Någon kunde säkert också utveckla ett program som översätter Kanaans språk och kristen jargong till ett språk som utomstående förstår.

Kanske kunde små AI-assistenter också fungera som andliga rådgivare, ifall de kodades med svar på de vanligaste frågorna i stil med ”vad skulle Jesus säga om det här”.

De existentiella frågorna kan maskinerna inte besvara, det kan endast människan som individ eller samhälle.

Den som skriver en predikan kan förstås utnyttja generativ AI för att producera en text som låter ganska trovärdig.

– Men de andliga svar som AI ger skulle förmodligen kännas som plattityder. De skulle sakna levd erfarenhet av det som gör det mänskliga livet unikt.

Virtuell religion har sina begränsningar

Artificiell intelligens väcker intresse också i den lutherska kyrkan, vars AI-grupp utforskar möjligheterna med den nya tekniken.

I juni sökte Finska Bibelsällskapet aktiva bibelläsare för att testa en AI-baserad bibelassistent som utvecklats i Bibelsällskapets egen ChatGPT4-miljö.

I Tyskland ordnade den evangeliska kyrkan en gudstjänst som leddes av AI.

För Kalliokoski kan sakramenten och gudstjänstlivet med nattvarden bara förverkligas fullt ut i samspelet mellan människan, ordet, nattvardselementen och Gud.

– Jag ser inte hur någon teknologi skulle kunna ersätta det.

Taina Kalliokoski anser att en del av kärnan i kristendomen är idén om kroppslighet och tron på kroppens uppståndelse. I takt med att AI blir mer kapabel till logiska resonemang än människan blir det ännu viktigare att betona att människan som Guds avbild inte bara är sitt förnuft.

Tankarna om nåd och uppståndelse blev ”väldigt kroppsliga” för teologie doktor Kalliokoski när hennes barn dog. I den stunden räcker ingen AI till för att ge tröst, tro, hopp och kärlek.

Också i den artificiella intelligensens tidsålder behövs levande kristna för att tolka andliga upplevelser och budskap och för att trösta människor som ställs inför livets ändlighet – för att påminna om att vi är i tryggare händer än Superintelligensens.

Text: Janne Villa
Artikeln är översatt från finska.