Bibeln och kyrkans böcker

Vi talar om den heliga skriften, men som bok är Bibeln inte något magiskt föremål. Bibelns 66 böcker har skrivits under cirka tusen år. På 300-talet bestämdes det vilka böcker som skulle tas med. Endast böcker som ansågs som tydligt kristna dög.

Gamla testamentet är från cirka 800–160 före vår tideräknings början, medan de äldsta böckerna i Nya Testamentet skrevs cirka 50 år efter Jesus födelse.

Enligt kristen tro har Gud uppenbarat sig i Jesus Kristus och den uppenbarelsen finns i Bibeln där människor har skrivit om den. Kyrkans tro är en bibeltro, men också en tro som den Heliga Anden väcker.

Läs Bibeln på nätet

Psalmboken som används i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en samling andliga sånger. Psalmboken godkänns av kyrkans ”riksdag”, kyrkomötet.

Den nuvarande finlandssvenska psalmboken är en nyare upplaga av den som godkändes 1986. År 2016 fick psalmboken ett tillägg med 147 nya psalmer.

Psalmboken finns också på nätet (med undantag av de texter och melodier som är begränsade av upphovsrätten).

Ordet katekes kommer från det grekiska ordet katekhismos, som betyder undervisning. Det var Martin Luther som först gav ut två katekeser år 1529: Lilla katekesen för undervisning i hemmen och den mera omfattande Stora katekesen som är en utläggning av den kristna tron för prästerna.

Katekesens kärna består av de tio budorden, trosbekännelsen och bönen Fader Vår, något som är gemensamt för kristna i många olika trossamfund.

Katekesen förklarar dessutom dopet, nattvarden, bibeln, bikten, bönen och välsignelsen.

Den senaste katekesen för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland gavs ut inför år 2000 då kyrkorna firade Jubelår.

Här kan du läsa Katekesen

Trosbekännelsen har en given plats i gudstjänsten och säger i korthet vad Gud erbjuder oss. Trosbekännelsen är också ett skydd för människans ibland lite klåfingriga försök att få tron att passa egna intressen och åsikter.

I den evangelisk-lutherska kyrkan finns tre stycken trosbekännelser. De mejslades fram under inomkyrkliga stridigheter i den tidiga kyrkan. Striderna handlade bland annat om Jesus person och hela gudsrelationen.

Den Apostoliska trosbekännelsen är äldst och också den som oftast används i gudstjänsten. Den bygger på orden i Matteusevangeliet: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.” (Matt 28:19)

Den Nicenska trosbekännelsen används också i våra gudstjänster. Den utformades vid ekumeniska kyrkomöten i Nicea år 325 och Konstantinopel år 381.

Den Athanasianska trosbekännelsen är den längsta och minst kända, och används inte heller i gudstjänsten.

Av bekännelseskrifterna kommer Bibeln först, så man kan säga att den står högst i hierarkin.

Efter den följer trosbekännelserna inom den äldsta kyrkan: den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen.

Den tredje gruppen består av de lutherska bekännelseskrifterna. De finns alla samlade i Konkordieboken (Liber concordiae) från 1580: Den Augsburgska bekännelsen och den Augsburgska bekännelsens apologi (båda från år 1530), Luthers stora och Lilla Katekes (båda från år 1529) och Konkordieformeln (från år 1577).

Här kan du läsa den lutherska kyrkans bekännelseskrifter

I Kyrkohandboken ges anvisningar och råd för gudstjänstlivet i församlingen. Kyrkohandboken är godkänd av kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och består av tre delar: Gudstjänstboken, Evangelieboken och Förrättningshandboken.

Gudstjänstboken innehåller material och anvisningar för högmässa och andra gudstjänster.

Evangelieboken innehåller böner och bibeltexter för kyrkoårets söndagar och helgdagar.

I Förrättningshandboken finns anvisningar och material för kyrkliga förrättningar som dop, konfirmation, enskild nattvard, vigsel till äktenskap och jordfästning. Förrättningshandboken innehåller också anvisningar och material för installationer i ämbetet, vigningar och välsignelse till uppgift liksom böner för olika tillfällen.

Kyrkohandboken finns också på nätet

Enligt Martin Luthers Stora Katekes är de tio budorden både lagar och krav. De uttrycker vad vi måste göra och vad vi inte får göra, och tillsammans ska budorden föra människan närmare Gud.

I den nyaste bibelöversättningen (Bibel 2000) uttrycks de tio budorden såhär, i Andra Moseboken, kapitel 10:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.