Många drömmer om vila, om stunder fria från stress och krav. De kyrkliga helgdagarna bjuder på sådana stunder. Vi kan göra något vi tycker om, samla nya krafter inför vardagen. Helgdagarna ger oss också tid för stillhet och eftertanke.
Fastan inför påsken kallar oss att ångra våra synder. Att fokusera mindre på vår kärlek till världen och mer på vad Gud vill för oss.
Vem firar vi på Mikaelidagen? Är midsommar en kyrklig helg? Varför kallas tiden före påsken för fastan?
Ta del av helgens budskap via gudstjänster och andakter i radio, tv och på nätet – just där du befinner dig.
Kyrkoåret
Herrens tjänarinna. Marie bebådelsedag handlar om hur ängeln Gabriel kommer till Maria och berättar att hon ska föda ett barn: Jesus. Liksom många andra av Gamla testamentets personer ställer sig Maria helt till Guds förfogande. Hon gör det medvetet och uttrycker sin villighet med orden: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.”
På alla helgons dag kommer vi ihåg våra nära som lämnat livet på jorden och tänder ljus på gravarna.
Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Och inte bara med att baka, städa och skaffa julklappar.
Påsken är kyrkans äldsta och största fest. Påsken firar inte döden utan livet. Kyrkorna fylls av upplevelser för alla sinnen.
Tillsammans bildar helgdagarna kyrkoåret. Ett nytt kyrkoår börjar den första dagen i advent.
Kyrkoårets höjdpunkt och kristenhetens största fest är påsken. Många andra helger under året firas också till minne av olika skeden i Jesu liv. Under ett år firas ungefär sextio kyrkliga helgdagar, de flesta på söndagar men några på andra veckodagar.
Under århundradenas lopp har de kyrkliga helgdagarna blivit en del av den europeiska kalendern och kulturen. De gemensamma högtiderna förenar kristna över gränser mellan länder och kyrkor. De påminner oss om vikten vila och gemenskap och ger en dos av helighet i vardagen.
Jes 65:1