Plantera hoppets träd

I Finland bekymrar vi oss över om vi ska få en vit jul. På många håll i världen kräver klimatförändringen liv. Ökad kunskap, talkoanda och trädplantering hjälper att tampas med miljöproblemen även om man inte har stora resurser.

Maria Westerling och Charlotte Steffansson-Myrskog från Finska missionssällskapet har tillbringat flera år i Nepal respektive Tanzania. I de här länderna är följderna av klimatförändringen påtagliga.

– Vartenda år är det jordskred och översvämningar. Människor mister livet och de mister också sina hus och hem och åkrar, allt vad de har, kommenterar Maria Westerling situationen i Nepal.

Hon arbetade som missionär i landet på 1980-talet och på nytt åren 2012–2016.

Charlotte Steffansson-Myrskog, som vuxit upp i Tanzania, nämner torkan som ett av de största problemen i landet. Erosionen, som uppstår när man hugger ned träd till bränsle och annat, innebär också stora påfrestningar på miljön.

I Tanzania har det ordnats flera trädplanteringsprojekt, bland annat på initiativ av en lokal biskop, Fredrick Shoo.

– Det är en jätteviktig sak för miljöfrågor att kyrkan har en väldigt stark ställning i samhället. Ungefär 10 procent av Tanzanias population tillhör den lutherska kyrkan. I Tanzania lyssnar man på religiösa ledare, säger Steffansson-Myrskog.

Också i Nepal är trädplanteringsprojekt viktiga. Nepal är fjärde på listan över länder som är mest utsatta för klimatförändringen. Därför har förebyggande verksamhet en särskilt central roll.

Kyrkan jobbar bland de mest utsatta

Såväl i Tanzania som i Nepal jobbar kyrkan bland de mest utsatta, som ofta utgörs av kvinnor och barn.

Skövling av skog inverkar också på jämställdheten.

– Det blir längre väg att gå för att hitta veden som behövs för att laga mat och det är ofta kvinnors och flickors uppgift att samla den. I längden kan det betyda att flickor inte kan gå i skola eller ha tid att laga läxor, säger Charlotte Steffansson-Myrskog.

I Nepal arbetar missionssällskapet särskilt med kvinnor och barn inom gruppen daliter, kastlösa, som hör till de allra fattigaste.

– Om vi kan garantera att flickorna i dalit-familjer går ut skolan och skaffar sig en utbildning, då har de otroliga möjligheter att påverka sin närmiljö, säger Maria Westerling.