Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Under och efter coronapandemin har distans- och hybridarbetet ökat märkbart. Ett välplanerat distansarbete erbjuder många fördelar: det upplevs stärka arbetshälsan, en del arbetsuppgifter kan skötas effektivare, man kan använda pendlingstiden till annat och den minskade pendlartrafiken skonar naturen. Det finns skäl att informera om möjligheterna till distansarbete också vid rekrytering.
Kyrkans huvudavtalsparter har i samarbete tagit fram följande material som är avsett som stöd för de församlingar som överväger/utvecklar praxis för distans- och hybridarbete. Parterna betonar att materialet är avsett som stöd för den lokala planeringen. Om det på arbetsplatsen redan finns arrangemang för distansarbete som följer riktlinjerna nedan behöver man inte ändra på dessa. Däremot är det bra att ibland granska de gemensamma spelreglerna allt eftersom möjligheterna till distansarbete utvecklas. Eftersom distans- och hybridarbete alltid bygger på förtroende, är det av yttersta vikt att bygga upp och stärka detta förtroende.
Distans- och hybridarbete begränsar inte arbetsgivarens direktionsrätt. Arbetsgivaren kan exempelvis förutsätta närvaro under vissa arbetsdagar eller på specifika möten, även om en person i regel arbetar på distans under veckodagen i fråga. Vid distansarbete arbetar arbetstagaren på annat håll, utanför arbetsgivarens lokaler.
Andligt arbete utan arbetstid omfattas inte av det distansarbete som avses i detta material. Arbete utan arbetstid kräver i sig redan tillräcklig arbetstidsautonomi, dvs. möjlighet för arbetstagaren att i regel själv välja tiden och vanligtvis också platsen för arbetet.
Kyrkans huvudavtalsparter påminner om att spelreglerna för distans-/hybridarbete bereds och behandlas i samarbete. Beslut i ärendet fattas av arbetsgivaren. Det lönar sig för arbetsgivaren att alltid ingå skriftliga avtal med de arbetstagare som utför distans-/hybridarbete. Ett avtal om distans-/hybridarbete kan sägas upp av båda avtalsparterna så att det upphör att gälla efter den överenskomna uppsägningstiden.
De europeiska arbetsmarknadsparterna UNICE/UEAPME, CEEP och ETUC undertecknade sommaren 2002 ett ramavtal om distansarbete. I Finland verkställdes ramavtalet nationellt genom ett dokument som undertecknades av arbetsmarknadens centralorganisationer 23.5.2005 (Avtal om genomförande av ramavtalet om distansarbete).
Distansarbete ses som ett sätt att modernisera organiseringen av arbetet och samordna arbete och privatliv. Distansarbete är också ett sätt att ge arbetstagarna större självständighet vid utförandet av sina uppgifter. Denna nya form av arbetsorganisation måste enligt ramavtalet uppmuntras om man vill få ut så många fördelar som möjligt av informationssamhället.
Arbetsmarknadens centralorganisationer anser att principerna i ramavtalet är viktiga och rekommenderar att de iakttas i avtal om distansarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare, liksom även i tjänsteförordnanden som gäller distansarbete. Principerna i ramavtalet är förenliga med lagstiftningen i Finland. På distansarbetare tillämpas samma lagstiftningsnormer som på andra arbetstagare med vissa begränsningar som framgår av arbetarskyddslagstiftningen.
Arbetsmarknadens centralorganisationer har med beaktande av ramavtalets principer och Finlands lagstiftning upprättat en förteckning över frågor som bör beaktas när man kommer överens om distansarbete.
Avtal om genomförande av ramavtalet om distansarbeteÖppna länk i ny flik (på finska)
Vad som skall beaktas i avtal om distansarbeteÖppna länk i ny flik (på finska)
Ramavtal om distansarbeteÖppna länk i ny flik (på finska)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik