Arbetstidsersättningar allmän arbetstid

Arbetstid under söckenhelgsvecka för anställda med allmän arbetstid
Arbetstidsersättningar för ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande
Arbetstidsersättningar i form av ledighet samt sjukledighet
Beaktande av ersättning för förlorad veckoledighet i semesterlönen och semesterersättningen
Deltidsarbete och söckenhelger
Hur avbrott i arbetstiden inverkar på veckoarbetstiden
Lägerarbete för barnledare
Mertidsarbete och ersättning för förlust av veckoledighet
Söckenhelgers inverkan på veckoarbetstiden
Övertidsarbete för arbetstagare som inkallas vid behov

Söckenhelgers inverkan på veckoarbetstiden

Måndag och tisdag är ordinarie lediga dagar för en tjänsteinnehavare som tillämpar en arbetsperiod på tre veckor. Förkortar en söckenhelg arbetstagarens veckoarbetstid om söckenhelgen infaller på tisdag, som är en ordinarie ledig dag?

Svar:

Om en söckenhelg infaller mellan måndag och fredag förkortar den veckoarbetstiden. Arbetstiden förkortas oavsett vilka dagar som är arbetstagarens lediga dagar. Även i detta fall förkortar en söckenhelg som infaller på tisdag den arbetsmängd som ska utföras under veckan. Eftersom måndag och tisdag är arbetstagarens ordinarie lediga dagar beaktas inverkan av söckenhelgen vid upprättandet av arbetsskiftsförteckningen så att veckoarbetstiden blir 30,60 timmar.

Lägerarbete för barnledare

Församlingens barnledare är på utflykt mellan klockan 8 och 18 en söndag. Ska arbetstiden beräknas enligt söndagsarbete eller lägerarbete? Om arbetet är lägerarbete, vilka ersättningar ska då betalas? Barnledarens normala veckoarbetstid är 30,5 timmar.

Svar:

Utflykten jämställs med lägerarbete. På arbetstidsersättning för lägerarbete tillämpas KyrkTAK § 164 (Ersättning för lägerarbete till arbetstagare i andligt arbete). Eftersom barnledaren synbarligen har fullgjort sin ordinarie arbetstid redan före utflykten, betalas ersättning för arbetstimmarna under utflykten (10 timmar) enligt principen timme mot timme. Dessutom ges som ersättning för den förlorade lediga söndagen en ny ledig dag eller pengar som motsvarar en femtedel av lönen enligt arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid. Inga andra ersättningar betalas.

Mertidsarbete och ersättning för förlust av veckoledighet

Vår församlings husmor är permitterad på deltid under perioden 1.1–30.4 så att arbetstiden är 60 procent och arbetsdagarna har fastställts till onsdag, torsdag och fredag. Under permitteringstiden infaller emellertid ett par lördagar när vi kommer att behöva husmor och vi har kommit överens om att dessa är extra arbetsdagar. Är det rätt att bara betala lön för den extra arbetsdagen utöver normala 60 procent? Det handlar ju om mertidsarbete. Husmor anser att hon utöver lönen bör få en extra ledig dag. Vi är av annan åsikt. Måndag och tisdag är lediga dagar.

Svar:

Arbetet är mertidsarbete och ersättning ska betalas därefter, dvs. enligt principen timme mot timme (KyrkTAK § 186; allmänt om mertidsarbete se § 185 och om mertidsarbete i deltidsarbete särskilt punkt 3 i tillämpningsanvisningen).

I en situation som denna betalas ingen särskild ersättning för förlorad ledighet. Ersättning för förlorad veckoledighet (KyrkTAK § 154 mom. 3) betalas bara om arbetstagaren inte fått sådan veckoledighet som det föreskrivs om i mom. 1 (Huvudregel: 35 timmar/vecka, eller: 70 timmar/2 veckor och vardera veckan minst 24 timmar). Om en arbetstagare av vilken orsak som helst varit frånvarande från arbetet i minst 35 timmar anses veckoledigheten ha uppfyllts (se § 154 mom. 1, tillämpningsanvisning).

Beaktande av ersättning för förlorad veckoledighet i semesterlönen och semesterersättningen

Är veckoledighetsersättning sådan inkomst som tas med vid beräkningen av semesterersättning och semesterpenning?

Svar:

Vid beräkningen av semesterlönen för en timavlönad beaktas ersättningar som betalats för ordinarie arbetstid, såsom ersättningar för kvälls-, natt- och söndagsarbete. Eftersom ersättning för förlorad veckoledighet i praktiken bara betalas för övertidsarbete (som inte är del av den ordinarie arbetstiden), beaktas den inte vid beräkningen av semesterlönen och semesterersättningen.

Deltidsarbete och söckenhelger

Arbetstagarens arbetstid är 16 timmar i veckan och arbetet utförs bara under veckoslut. Förkortas arbetstiden av julveckans söckenhelger (julafton, juldagen och annandag jul) och hur mycket i så fall?

Svar:

Vid deltidsarbete förkortar söckenhelger arbetstiden i proportion till hur mycket deltidsarbetet utgör av full arbetstid. Vilka dagar arbetstagarens lediga dagar infaller har ingen betydelse för söckenhelgernas förkortande inverkan, utan hur söckenhelgerna förkortar arbetstiden fastställs kalkylmässigt. Om söckenhelgerna infaller måndag–fredag i julveckan, är antalet söckenhelger som förkortar arbetstiden tre. När den ordinarie arbetstiden är 16 timmar per vecka förkortar en söckenhelg arbetstiden med 3,2 timmar ((16:38,25) * 7,65 = 3,2). Om antalet söckenhelger är 3 förkortas arbetstiden med sammanlagt 9,6 timmar.

Övertidsarbete för arbetstagare som inkallas vid behov

Kan det uppkomma övertidsarbete för en arbetstagare som inkallas vid behov?

Svar:

Arbetstagare som inkallas vid behov iakttar allmän arbetstid, men ingen ordinarie arbetstid har fastställts i arbetsavtalet. Full arbetstid är 38,25 timmar i veckan (vid en period av en vecka). En arbetstagare som inkallas vid behov arbetar således övertid om 38,25 timmar i veckan överskrids.

Hur avbrott i arbetstiden inverkar på veckoarbetstiden

Vår arbetstagare omfattas av allmän arbetstid och arbetar i perioder av en vecka. Arbetstagaren tog ut semester på måndag, tisdag var trettondagen. På onsdag–torsdag arbetade arbetstagaren sammanlagt 13,5 timmar, och tog på fredag ut övertidsledighet från saldot. Hur mycket borde arbetstagaren ha arbetat under nämnda vecka? 15 timmar 18 minuter eller 22 timmar 57 minuter?

Svar:

I exemplet påverkas det arbete som ska utföras under en vecka av tre omständigheter som avviker från en normal arbetsvecka: 1) arbetstagaren ges en semesterdag, 2) en söckenhelg infaller under veckan och 3) arbetstagaren ges ledighet som arbetstidsersättning.

Jag antar att det handlar om en arbetstagare som arbetar enligt perioder av en vecka och vars arbetstid inte har fastställts för de olika veckodagarna utan arbetsdagarna är olika under olika veckor. Då ska tabellen i KyrkTAK § 183 mom. 2 tillämpas på arbetstiden:

1. Om antalet semesterdagar är en förbrukas en dag av semestern och av veckans arbetstid återstår 30 timmar 36 minuter.
2. Söckenhelgen förkortar arbetstiden ytterligare med 7 timmar och 39 minuter, varvid den återstående arbetstiden är 22 timmar och 57 minuter. Så mycket arbete borde alltså ha utförts den aktuella veckan.
3. Arbetstagaren har ”bara” arbetat 13 timmar 30 minuter och utan andra arrangemang återstår 9 timmar 27 minuter att arbeta. Arbetsgivaren borde ha ordnat med 9 timmar 27 minuter arbete till, eller antecknat att ledighet getts i samma mån av tidigare intjänade arbetstidsersättningar (”saldon”).

Om arbetstagarens arbetsdagar är fasta, minskar semesterdagen på måndagen det arbete som ska utföras under veckan i den mån som motsvarar den ordinarie arbetstiden för måndagen. Trettondagen förkortar också arbetstiden i den mån som motsvarar den ordinarie arbetstiden för tisdagen. De övriga ordinarie arbetsdagarna utförs den fastställda ordinarie arbetstiden, om det inte ordnas med ledighet med hjälp av arbetstidsersättningar ur arbetstidssaldot.

Vi har arbetstagare inom den allmänna arbetstiden som iakttar en fyra veckors period. De har i regel fasta arbetsdagar från måndag till fredag (ibland undantag), men den dagliga arbetstiden varierar. Arbetstiden jämnas ut över fyra veckor.

Om det uppstår ett avbrott som är känt på förhand, ska arbetstiden för en sådan vecka tas från tabellen (när arbetstiden varierar) även om de har fasta arbetsdagar?

Fungerar tabellen för deras del? Exempelvis om en vecka avbryts av tre dagar (måndag–onsdag), skulle deras veckoarbetstid enligt tabellen bli 22 timmar 57 minuter, även om det bara finns två arbetsdagar kvar den veckan?

Eller kan man räkna det som en minskning av arbetstiden på 7,65 timmar för varje avbrottsdag?

Svar:

Om arbetsdagarna är fasta (måndag–fredag) gäller inte tabellen i § 183. Men om arbetstiden för arbetsdagarna kan variera beroende på vecka, tillämpas 7,65 timmar som arbetstid vid upprättandet av arbetsskiftsförteckningen. Ett avbrott minskar arbetstiden med 7,65 timmar per arbetsdag.

Arbetstidsersättningar för ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande

Vi har en ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande eftersom det inte finns någon tjänst. Hur ska vi beräkna ungdomsarbetarens arbetstid när arbetet infaller på kvällar och veckoslut?

Svar:

Arbetstidsersättningarna för en ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande avviker inte från arbetstidsersättningarna för andra arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. Ungdomsarbetaren får normala arbetstidsersättningar t.ex. för kvälls- och söndagsarbete eller övertidsarbete. För läger beräknas arbetstidsersättningarna emellertid alltid enligt principen timme mot timme (vad gäller mertids- och övertidsarbete). Ersättning för kvälls- eller söndagsarbete betalas inte (KyrkTAK § 164). Lägerarbete och ersättningar för detta behandlas i KyA:s cirkulär A1/2005. I cirkuläret hänvisas till de gamla löneklasserna. Kravgrupp 601 har ersatt hänvisningarna till löneklasserna till denna del.

Enligt kyrkolagen kan en person av grundad anledning anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid också utan att det har inrättats en tjänst för uppgiften. Om ni har ett permanent behov av en ungdomsarbetsledare bör ni överväga att inrätta en tjänst.

Arbetstidsersättningar i form av ledighet samt sjukledighet

Barnledarna har samlat mertids- och övertidsarbetstimmar att tas ut under skolloven och därför har det inte behövt permitteras (när inget annat arbete har kunnat ordnas för dem) och de har önskat spara sina semesterdagar till sommaren.

Om en barnledare vill hålla dessa timmar lediga till exempel kring jul, hur går det om barnledaren insjuknar?

Svar:

Om en arbetstagare insjuknar vid tidpunkten för ersättning i ledig tid flyttas ledigheten fram. Se KyrkTAK § 166 mom. 3.

Arbetstid under söckenhelgsvecka för anställda med allmän arbetstid

Min fråga gäller arbetstiden under en söckenhelgsvecka för anställda som omfattas av allmän arbetstid. I KyrkTAK § 171 mom. 2 konstateras att en full arbetsvecka borde förkortas med 7 timmar 39 minuter. Men till oss har man sagt att arbetstiden i påskveckan är 22,95 timmar? Det har motiverats så här:

Vid kontorsarbetstid förkortar söckenhelgen (långfredag) den aktuella veckans ordinarie arbetstid med den arbetstid som fastställts för den dag som söckenhelgen infaller på. Eftersom ingen arbetstid alls har fastställts för fredagen, är påskveckans arbetstid vid kontorsarbete normalt 36,25 timmar. För arbetstagare som gör full arbetstid inom den allmänna arbetstiden är påskveckans arbetstid 22,95 timmar enligt tabellen.

Svar:

Vid allmän arbetstid finns det två olika beräkningsregler beroende på situationen (KyrkTAK § 171 mom. 2):

• Om arbetstiden har förlagts fast till olika veckodagar, såsom vid kontorsarbete, förkortar en söckenhelg veckoarbetstiden på samma sätt som vid kontorsarbete, dvs. med en dag.
• I situationer där arbetstiden inte är fast förkortar varje söckenhelg arbetstiden med 7 timmar 39 minuter, dvs. i medeltal 1/5 av den fulla arbetstiden (vid heltidsarbete).

22,95 timmar har uppenbarligen tagits felaktigt från tabellen i § 183. Paragrafen och dess tabeller ska inte tillämpas på frågan om söckenhelger. Tabellen i fråga gäller inte söckenhelgernas inverkan på arbetstiden, utan avbrutna veckor (t.ex. en arbetstagare tar ut tre dagar semester under en vecka).