Hyppää sisältöön

Vanliga frågor om kravgrupp och grundlön

Det allmänna lönesystemet – kravgrupp och grundlön

Strider det mot KyrkTAK att betala lägre lön (kravgrupp 303) till en yrkeskunnig kock som anställs till lägergården för sommaren än till ordinarie kockar (kravgrupp 401)?

Svar:

Det väsentliga är överhuvudtaget inte om kocken är ordinarie eller visstidsanställd. Det väsentliga är uppgiftens svårighetsgrad jämfört med de ordinarie kockarnas uppgifter. Om uppgifternas svårighetsgrad inte avviker från varandra, ska arbetsgivaren korrigera lönen för den visstidsanställda kocken att motsvara lönen till de andra kockarna. I annat fall uppstår antagande om lönediskriminering.

Frågeställningen verkar vittna om att det i själva verket inte förkommer någon skillnad mellan uppgifterna, men att det av någon anledning är kutym att betala lägre lön till visstidsanställda. Om det finns skillnader i uppgifternas svårighetsgrad, ska det göras klart med hjälp av en befattningsbeskrivningsblankett. Om det inte finns några skillnader, betalas samma lön för uppgifterna.

_________________________

Det har framgått att kyrkofullmäktige inte fattat beslut om lönen vid tillsättningen av en kantorstjänst. Endast i den annons som församlingen publicerat om att tjänsten är ledig att sökas nämndes att tjänsten hör till kravgrupp 601. Är det inte den anställande myndighetens uppgift att bestämma lönen?

Svar:

När tjänsten har ledigförklarats har det för den redan funnits en fastställd grundlön som den tidigare kantorn har fått. Om arbetsuppgifternas svårighetsgrad inte har förändrats, har den nya kantorn fått samma grundlön som sin företrädare.

Problem har kunnat uppstå, om lönen enligt kravgrupp 601 i annonsen har avvikit från vad som tidigare har betalats. Då ska uppgiften nu bedömas på nytt med hjälp av en befattningsbeskrivningsblankett att motsvara uppgiftens nuvarande svårighetsgrad. Lönen fastställs normalt av rådet.

Notera också att omnämnandet ”hör till kravgrupp 601” inte räcker till för att bestämma lönen. Lönerna i kravgrupp 601 varierar de facto med inemot 500 euro (och på särskilda grunder kan i princip till och med den nedre gränsen för kravgrupp 602 överskridas). Man måste således förutom kravgrupp också vara på det klara med vilket belopp i euro inom kravgruppen som ska tillämpas på uppgiften på basis av svårighetsgrad och jämfört med övriga uppgifter i församlingen.

  _________________________

Det har uppkommit meningsskiljaktigheter om lönerna för sommarkockarna på lägergårdarna. Om en sommararbetare utför till sin svårighetsgrad exakt samma arbete och alla samma uppgifter som en ordinarie kock och personens kompetens/utbildning motsvarar kraven, borde inte lönen enligt kravgruppen för den ordinarie kocken också betalas till sommarkocken? I detta fall är det inte fråga om unga utan erfarna kockar. Görs det ett avdrag på lönen, om utbildning saknas?

Svar:

Uppgiftens svårighetsgrad och lönen för en sådan ”sommararbetare” bedöms på samma sätt och enligt samma kriterier som för en ordinarie arbetstagare. Det saknar också betydelse om man är vikarie för någon eller inte. Om uppgiftens svårighetsgrad enligt kravkriterierna är densamma, borde det inte finnas någon grund för att betala lägre grundlön.

Paragrafen om avdrag för bristande kompetens gäller som sådan endast tjänsteinnehavare. När det gäller arbetstagare kan detta vid behov beaktas genom befattningsbeskrivningen och kravkriterierna. För en vikarie kan det alltid göras en egen/justerad befattningsbeskrivning.

 _________________________

Ska en befattningsbeskrivning alltid göras också för en kort arbetsuppgift? Ska en befattningsbeskrivning göras för vikarien, om den ordinarie arbetstagaren redan har en befattningsbeskrivning.

Svar:

Om lönen bestäms enligt det allmänna lönesystemet, ska det finnas en befattningsbeskrivning för varje uppgift och lönen bestäms enligt den. Ni kan använda den färdiga befattningsbeskrivningsmall som ni gjort upp för typiska uppgifter (t.ex. sommararbetare) och som justeras/kompletteras efter behov. När det gäller vikariat måste befattningsbeskrivningen granskas och vid behov ändras, om uppgiftens innehåll under vikariatet inte är detsamma som för den ordinarie arbetstagaren/tjänsteinnehavaren.

 _________________________

Vi har fört lokala förhandlingar om vilken kravgrupp befattningen som kantor ska hänföras till och om justering av grundlönen utan att komma till samförstånd vid förhandlingarna. Jag kommer att lägga fram ett förslag till rådets föredragningslista. Som förslag har jag lagt fram att kyrkorådet konstaterar att de lokala förhandlingarna avslutats i oenighet. Finns det besvärsrätt i detta ärende?

Svar:

I detta fall är det fråga om ett lönebeslut för vilket inte ges anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning. Detta har behandlats i Kyrkostyrelsens cirkulär A7/2011. I cirkuläret konstateras att beslut om avlöning bl.a. är ett sådant ärende över vilket man enligt § 19 i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974) inte kan framställa rättelseyrkande eller anföra kyrkobesvär.

Notera också att om kyrkorådet fattar beslut i enlighet med din framställning, förväntas av er som arbetsgivare inte åtgärder vad gäller en eventuell tvist. Det är förtroendemannens och huvudavtalsorganisationens uppgift.