Arbetstidsersättningar kontorsarbetstid

Arbetstid under söckenhelgsvecka
Beräkning av arbetstidsersättning
Ersättning för mertidsarbete och övertidsarbete
Söckenhelger vid deltidsarbete
Söckenhelgers inverkan på deltidsarbete

Beräkning av arbetstidsersättning

Hur beräknas arbetstidsersättning för tf ekonomichefen? Arbetstiden är 8–15.45, dvs. 7,25 timmar per dag. På grund av gårdagens möte blev arbetstiden 8.00–13.15 och 17.00–22.30. Hur ska ersättningen beräknas?

Tf ekonomichefen brukar ta ut mötestiden i form av ledighet under arbetstiden. För övrigt är veckan normal.

Svar:

När ekonomichefen deltar på ett möte handlar det om normal arbetstid. Den dag mötet hölls blev arbetstiden således 10,75 timmar sammanlagt. Arbetsdagen överskrider den ordinarie arbetstiden med 3,5 timmar (10,75-7,25). Därför har den totala veckoarbetstiden överskridits med 3,5 timmar och uppgår till sammanlagt 39,75 timmar. De första 2 timmarna av överskridningen är mertidsarbete fram till övertidströskeln (38,25 timmar även vid kontorsarbete). De sista 1,5 timmarna är övertidsarbete för vilket 50 procents ersättning betalas, om ekonomichefens kravgrupp är mindre än 601. Om kravgruppen är 601 eller större betalas förhöjningen på 50 procent för övertidsarbetet inte, utan då följer ersättningen principen timme mot timme.

På motsvarande sätt beror betalning av ersättning för lång arbetsdag på om ekonomichefens kravgrupp är mindre än 601. Om den är mindre, betalas ersättning för lång arbetsdag för 1,75 timmar (10,75-9). Tiden som ska ersättas är 0,20 * 1,75 = 0,35 timmar, som avrundas till 0,5 timme (KyrkTAK § 165 mom. 4). Om kravgruppen är 601 eller större betalas ingen ersättning för lång arbetsdag.

Ersättning för mertidsarbete och övertidsarbete

Jag är osäker på hur mertidsarbete och övertidsarbete ska beräknas i följande situationer.

Personen följer kontorsarbetstid och kravgruppen är minst 601.

Arbetsvecka:

• måndag arbete 8 t 15 min
• tisdag arbete 9 t 15 min
• onsdag arbete 13 t
• torsdag sjukledig, normal arbetstid 7 t 25 min
• fredag sjukledig, normal arbetstid 7 t 25 min
• lördag ledig
• söndag ledig.

Har det under nämnda vecka uppkommit mertids- eller övertidsarbete och hur mycket i så fall?

Svar:

Övertidströskeln är 38,25 timmar även inom ramen för kontorsarbetstid. All arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden är mertidsarbete upp till tröskeln. Eftersom arbetstagaren är sjuk torsdag och fredag, är den verkliga utförda arbetstiden under veckan sammanlagat 30,5 timmar, vilket underskrider ordinarie full arbetstid. Därför uppkommer inget övertidsarbete den veckan (tröskeln 38,25 timmar överskrids inte). Den arbetstid som överskrider ordinarie arbetstid måndag–onsdag betraktas emellertid som mertidsarbete. Mertidsarbetet uppgår därmed till 9,75 timmar (1+2+5,75 timmar).

Eftersom kravgruppen är minst 601 betalas ingen ersättning för lång arbetsdag (KyrkTAK § 163).

Arbetstid under söckenhelgsvecka

En byråsekreterare arbetar full kontorsarbetstid från måndag till torsdag varje vecka. Hur ska arbetstiden beräknas för söckenhelgsveckor när en helgdag infaller på en fredag, som ju är byråsekreterarens lediga dag? Mister byråsekreteraren dessa veckor den lediga dag som automatiskt uppkommer för arbetstagare som arbetar full arbetstid?

Svar:

Vid kontorsarbetstid förkortar en söckenhelg (t.ex. långfredagen) veckans arbetstid med den arbetsmängd som fastställts för veckodagen i fråga, dvs. i praktiken utförs arbetstiden inte på en söckenhelg och resten av veckan arbetas på normalt vis (KyrkTAK § 171 mom. 3). I ert exempel där arbetstiden är förlagd till tiden mellan måndag och torsdag, och fredag inte är någon arbetsdag i normala fall heller, har långfredagen ingen inverkan på arbetstiden. Å andra sidan bör man tänka på att ifall en söckenhelg infaller mellan måndag och torsdag, får arbetstagaren en större förkortning av arbetstiden till godo än de genomsnittliga 7,25 timmarna. Det här jämnas ut på lång sikt.

Söckenhelgers inverkan på deltidsarbete

En byråsekreterare arbetar 18 timmar i veckan: 4,5 timmar per dag från måndag till torsdag. Hur påverkar söckenhelgerna veckoarbetstiden? Ska 3 t 36 min/söckenhelg dras av från veckoarbetstiden? Eller är det så, att om en söckenhelg infaller på en fredag, förkortas veckoarbetstiden inte och om en söckenhelg infaller på en måndag förkortas veckoarbetstiden med 4,5 timmar?

Svar:

När en deltidsanställd har fasta arbetsdagar förkortar en söckenhelg arbetstiden i den mån arbetstid hade förlagts till den dagen (§ 171 mom. 4). Om fredag inte är en arbetsdag görs heller ingen söckenhelgsförkortning. Annandag påsk förkortar veckoarbetstiden i den mån som arbetstid fastställts för måndagen, dvs. med 4,5 timmar.

Söckenhelger vid deltidsarbete

En byråsekreterare arbetar deltid (60 procent). Arbetstiden är varannan vecka måndag–onsdag 7 timmar 15 minuter/dag, och varannan vecka onsdag–fredag likaså 7 timmar 15 minuter/dag. Hur blir det med söckenhelgsförkortningen? Förkortas arbetstiden med 7 timmar 15 minuter, eller?

Svar:

Vid kontorsarbetstid förkortar en söckenhelg alltid arbetstiden så att arbetstiden minskar med det antal timmar som hade fastställts för den dag söckenhelgen infaller. I praktiken betyder det att man inte kommer på jobb en söckenhelgsdag och att arbetstiden därför blir ogjord. Exempelvis en vecka där arbetsdagarna är måndag–onsdag och en söckenhelg infaller på måndagen, blir måndagens arbetstid ogjord men arbetet utförs normalt under tisdagen och onsdagen. Om däremot en söckenhelg infaller på måndagen i en sådan vecka där arbetsdagarna är onsdag–fredag, har söckenhelgen ingen betydelse för arbetstiden utan onsdag–fredag arbetas normalt. Den förkortande effekten jämnas ut ”av sig själv” på längre sikt: ibland är den till arbetstagarens fördel, ibland till arbetsgivarens, beroende på hur söckenhelgerna infaller under arbetsveckorna. Eftersom vi har ett regelbundet system för förläggning av arbetsdagar behöver vi inte börja omorganisera arbetsdagarna på grund av söckenhelgerna.