Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Hur ändringar i lönen och arbetsmängden påverkar semesterersättningen och semesterpenningen
Semesterersättning i ett kort anställningsförhållande
Semesterersättning vid kortvarig anställning med timlön och avstämning av semesterersättning
Semesterersättning på förrättningsarvoden?
Frågan gäller betalning av semesterersättning och framför allt enligt vilken lön semesterersättningen fastställs för tiden 2.5–31.7.
Tjänsteinnehavaren har varit sjukledig redan före maj, emellanåt kortare perioder i arbete. Personen har beviljats tjänstledighet på deltid 2.5–4.9 med partiell sjukdagpenning och av detta har deltidsarbetet återkallats för tiden 1.8–30.9. I praktiken har deltidsarbetet pågått 2.5–31.7. Deltidsarbetet grundade sig på partiell sjukledighet som ordinerats av läkare och tjänsteinnehavaren fick från Folkpensionsanstalten ersättning för förlorad lön, församlingen betalade 50 procent av lönen.
Nu har deltidsarbetet återkallats och tjänsteinnehavaren har sagt upp sig från och med 1.10 och är sjukledig fram till dess, i lön betalas 2/3 av den fulla lönen under den återstående tiden.
Alla innestående semesterdagar betalas i form av semesterersättning. Betalas också semesterersättningen enligt 100 procents lön eller inverkar deltidsarbetet 2.5–31.7 på semesterersättningen och därigenom också på semesterpenningen?
Svar:
Arbetstagaren har alltså varit delvis borta från arbetet på grund av sjukdom, dvs. arbetat på deltid 2.5–31.7, och torde under denna tid ha fått partiell sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten. Personen har formellt arbetat på heltid från och med 1.8, men har i praktiken varit helt borta från arbetet på grund av sjukdom fram till anställningens slut 30.9. Detta inverkar på semesterersättningen och semesterpenningen på följande sätt:
1) Semesterersättning betalas alltid enligt full 100 procents lön. Löneavdraget för sjukledigheten 1.8–30.9 minskar således inte semesterersättningen. Den 100 procents lön som ligger till grund för semesterersättningen är lönen för full arbetstid, även om tjänsteinnehavaren i själva verket arbetat på deltid. (Egentligen borde deltidsarbetet inte ha ”återkallats” på grund av insjuknandet, utan lön för sjuktid under deltidsarbetet borde ha betalats fram till 4.9, dvs. så länge som arrangemanget med partiell sjukdagpenning var avtalat att fortgå. Församlingen ändrade emellertid sitt beslut, varför sjuklönen och semesterersättningen betalas i enlighet med beslutet.)
För tiden i deltidsarbete 2.5–31.7 inverkar deltidsarbetet på semesterersättningen och beaktas i semesterersättningen i enlighet med den genomsnittliga anställningsprocenten (se § 99 mom. 2 och § 103 mom. 2). Semester har tjänats in för 6 månader från och med 1.4 fram till 30.9. Av detta har 3 månader varit heltidsarbete (april och augusti–september) och 3 deltidsarbete med 50 procent (maj–juli). Den genomsnittliga anställningsprocenten för dessa 6 månader är 75 procent och semesterersättningen betalas enligt denna lön.
2) Ändringarna i huvudsysslan inverkar också på semesterpenningen. Däremot minskar nedsättningen av lönen under sjukfrånvaron inte semesterpenningen. När tjänsteinnehavaren arbetade deltid i maj–juli, innebär det att semesterpenning för denna tid betalas på basis av 50 procents lön och för de övriga månaderna enligt full lön (april, augusti, september).
Följdfråga:
Tjänsteinnehavaren har sagt upp sig och jag ska räkna ut slutlönen. Personen är heltidsanställd men har varit partiellt tjänstledig i 3 månader och för denna tid fått partiell sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten. Räknas semesterpenningen för denna partiella tjänstledighet enligt lönen för heltids- eller deltidsarbete?
Samma fråga gäller också semesterersättningen för dessa 3 månader. Enligt vilken lön betalas semesterersättning?
Svar:
Om en arbetstagares/tjänsteinnehavares arbetstid eller arbetsmängd förändras under kvalifikationsåret, ska semesterpenningen beräknas separat för varje period med avvikande arbetstid. I ditt fall har arbetstagaren varit partiellt tjänstledig, varför semesterpenningen ska räknas skilt för månaderna i deltidsarbete och heltidsarbete. Se KyrkTAK § 106 mom. 1, tillämpningsanvisning.
Också semesterersättningen beräknas avvikande från huvudregeln i enlighet med vad som sägs ovan, dvs. i enlighet med den genomsnittliga anställningsprocenten. Se KyrkTAK § 103 mom. 2 och § 99 mom. 2 och 3.
Betalas i semesterersättning 11,5 procent eller 9 procent till en sådan person som inte längre är i församlingens tjänst, men som gör några timmars vikariat och som tidigare arbetat så länge att den semester som tjänats in i detta anställningsförhållande betalades under tiden i arbete?
Svar:
Tydligen är det fråga om separata arbetspass, s.k. korttidsjobb, och mellan dem finns inget anställningsförhållande (det är således inte fråga om en tillsvidareanställd som inkallas vid behov). I fråga om korttidsjobb börjar anställningsförhållandet vid varje arbetspass så att säga från början, varvid den tidigare arbetshistorian saknar betydelse. Ersättning betalas i dessa situationer enligt 9,0 procent (§ 105).
Jag har visstidsanställda timavlönade säsongarbetare, vars anställning pågår 3 veckor, dvs. 21 kalenderdagar (6.6–26.6) och de arbetar full arbetsvecka.
Ska semesterersättningen avstämmas vid anställningar som pågår kortare tid än en månad? Gäller detta alla, också dessa visstidsanställda timavlönade arbetstagare?
Bland dessa visstidsanställda timavlönade finns sådana som har ett längre anställningsförhållande. För dem har det bestämts att semesterdagarna ska tas ut under anställningen. Hur beräknar jag deras semesterpenning, då de inte får någon semesterersättning?
Svar:
Avstämning av semesterersättning gäller endast månadsavlönade. För timavlönade görs beräkningen på ett annat sätt och avstämningen beaktas automatiskt när semesterersättningen i enlighet med § 104 mom. 1 beräknas procentbaserat enligt den lön som betalats ut (semesterersättningen bestäms således inte på hela månadslönen som för månadsavlönade).
Om en timavlönad tar ut semester som inte fallit ut som semester före anställningens slut, bestäms semesterersättningen och semesterpenningen när anställningen upphör emellertid på den lön som betalats under hela anställningen. I denna lön som utgör grund för semesterersättningen inkluderas således lön för semester som inte fallit ut och som betalats under semestern. Då det totala beloppet av semesterersättningen och semesterpenningen har fastställts på detta sätt vid anställningens slut, dras från detta belopp av den ”semesterersättningslön” som redan betalats i samband med semestern för att få fram hur mycket som återstår att betala till arbetstagaren i ersättning.
Jag behöver information om de semesterersättningar som betalas till tillfälliga anställda. Enligt KyrkTAK tjänar personer i korta anställningar som inkallas vid behov procentbaserad semesterersättning med antingen 9 procent eller 11,5 procent. Gäller detta också förrättningsarvoden?
Svar:
För korta anställningar (”snuttjobb”) betalas semesterersättning, men på uppgifter/förrättningar med förrättningsarvode betalas inte semesterersättning. Förrättningsarvode betraktas inte som tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, vilket är en förutsättning för betalning av semesterersättning.
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik