Sjukfrånvaro

Lön under sjukledighet
Sammanhängande sjukdomstid
För sent inlämnat läkarintyg och rätten att flytta semester
Flyttning av prövotid till följd av sjukdom
Fråga om lönens storlek under sjukdomstid
Hur bestäms lönen för sjukdomstid när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid tidpunkten för anställningsförhållandets början har haft två olika anställningsförhållanden i två olika församlingar inom den kyrkliga samfälligheten?

Lön under sjukledighet

Är sjukledighet alltid avlönad?

Svar:

Sjukledighet är inte alltid avlönad.  En tjänsteinnehavare/arbetstagare som på grund av sjukdom eller kroppsskada är arbetsoförmögen och således förhindrad att sköta sitt arbete har rätt till tjänst-/arbetsledighet för denna tid (KyrkTAK § 51).

Arbetsoförmåga påvisas i normala fall genom läkarintyg. Ett läkarintyg är ett expertutlåtande över en persons hälsotillstånd för beviljande av tjänst-/arbetsledighet. Arbetsgivaren beslutar utifrån detta huruvida tjänst-/arbetsledigheten är avlönad eller oavlönad. 

En avvikelse från det som står i läkarintyget förutsätter grundad anledning (KyrkTAK § 52). Arbetsgivaren kan för att bedöma arbetsförmågan låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar och bekostar.

För sjukdomstid kan betalas ordinarie lön enligt § 56–58 i KyrkTAK om inte annat följer av § 53 mom. 3–4 eller § 70 i KyrkTAK.

All frånvaro som baserar sig på ett läkarintyg som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren uppvisar är dock inte alltid avlönad, och arbetsgivaren kan av grundad anledning låta bli att bevilja lön för sjukdomstiden. En sådan situation kan uppstå t.ex. när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har sökt sig till en kosmetisk näsoperation som medför en tid av arbetsoförmåga. Under tiden av arbetsoförmåga efter en sådan operation har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i allmänhet inte heller rätt att få sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten (FPA), eftersom FPA i allmänhet inte anser att en sådan arbetsoförmåga beror på en sjukdom enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). FPA:s ståndpunkt i fråga om betalningen av sjukdagpenning är inte avgörande för bedömningen av huruvida tjänst-/arbetsledigheten är avlönad, utan det slutliga beslutet om utbetalning av lön under sjukledigheten fattas av arbetsgivaren.

Baserat på ett läkarintyg som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren uppvisar har han eller hon likväl rätt att efter en kosmetisk operation vara frånvarande från arbetet genom prövningsbaserad tjänst-/arbetsledighet, men frånvaron är då i regel oavlönad.

Sammanhängande sjukdomstid

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har haft en så lång sjukledighet att lönebetalningen har upphört. Personen återvände till arbetet 6.6 på deltid och fr.o.m. 1.8 på heltid.

Personen har därefter haft en sjukledighetsdag 5.9. Semester har hållits 20.6–3.7, 1–7.8, 26–28.8 och 2.9. Personen har alltså arbetat 30 kalenderdagar mellan sjukledigheterna, dock inte sammanhängande.

Är sjukledighetsdagen 5.9 avlönad eller oavlönad? Måste den arbetade tiden på 30 kalenderdagar vara sammanhängande?

En sjukdom anses vara sammanhängande om man mellan separata sjukfrånvaroperioder inte har återgått till arbetet för minst 30 kalenderdagar.

Svar:

Detta påverkar lönens storlek och hur länge den betalas ut i de fall där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återgår till arbetet och sedan blir sjuk igen eller beviljas semester eller annan tjänst-/arbetsledighet eller blir permitterad mellan separata sjukfrånvaroperioder. Alla separata sjukfrånvaroperioder är tekniskt sett en enda sammanhängande sjukdom, om inte tjänsteinnehavaren/arbetstagaren emellanåt återgår till arbetet för minst 30 kalenderdagar.

Att sjukfrånvaroperioderna grundar sig på en och samma eller olika diagnoser inverkar inte på bedömningen av huruvida sjukdomen är sammanhängande eller inte. Semester, annan tjänst-/arbetsledighet eller permittering inverkar inte heller på denna bedömning. En sammanhängande sjukdomstid avbryts endast om man återgår till arbetet för minst 30 kalenderdagar.

Perioden på 30 kalenderdagar ska vara sammanhängande, eftersom man med hjälp av den testar om personen har återhämtat sig från sjukdomen och är arbetsför.

Perioden på 30 dagar avbryts av semestern. Om personen inte hade hållit semester i augusti skulle villkoret om 30 kalenderdagars sammanhängande arbete ha uppfyllts, och sjukdagen 5.9 skulle ha varit avlönad.

För sent inlämnat läkarintyg och rätten att flytta semester

• En arbetstagare har hållit semester som godkänts för tiden 16.7–12.8.
• Under semestern har arbetstagaren insjuknat, och läkarintyget är undertecknat 25.7.2018.
• Arbetstagaren har lämnat intyget till arbetsgivaren 2.8.2018, och detta har varit den första anmälningen om insjuknandet.
• Sjukfrånvaron har varat under tiden 25.7–12.8.

Ska man godkänna ett så pass sent inlämnat läkarintyg och tillåta att arbetstagaren flyttar sin semester till en senare tidpunkt till följd av insjuknandet?

Svar:

§ 98 mom. 1 i KyrkTAK är entydigt: en förutsättning för flyttning är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan dröjsmål eller efter att det laga förhindret upphört har anmält sitt insjuknande med ett läkarintyg. I det här fallet har arbetstagaren inte reagerat förrän över en vecka efter insjuknandet. I princip har arbetstagaren alltså inte rätt att flytta semestern, om det inte av omständigheterna framgår en grundad anledning till att han eller hon inte har kunnat anmäla saken genast. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte gör anmälan förlorar han eller hon sin rätt att flytta semestern.

Om arbetstagaren i fråga hade anmält sitt insjuknande utan dröjsmål skulle han eller hon ha haft rätt att hålla semestern senare. 

Flyttning av prövotid till följd av sjukdom

En tjänsteinnehavare har prövotid som varar 1.2–31.7.2020 och är nu sjukledig en månad.

Kan prövotiden flyttas framåt med samma tid som sjukledigheten fortgår?

Svar:

Enligt 6 kap. 17 § i kyrkolagen har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska dock innan prövotiden går ut underrätta tjänsteinnehavaren om att prövotiden förlängs.

Fråga om lönens storlek under sjukdomstid

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har varit anställd inom fastighetsväsendet under tiden 1.11.2018–31.3.2019. Personen började som säsongsarbetare på begravningsplatsen 1.4.2019 och har varit sjukledig 29–30.4.2019. För sjukdomstiden har personen fått hälften av den ordinarie lönen (KyrkTAK § 56 mom. 1). Kan det tidigare anställningsförhållandet beaktas till personens fördel vid beräkningen av sjukdomstiden, så att han eller hon kan få full lön för sjukdomstiden?

Svar:

Anställningsförhållandet för den här personen har börjat 1.11.2018 och pågått utan avbrott efter 31.3.2019, även om arbetsuppgifterna har ändrats från början av april. Vid insjuknandet har anställningsförhållandet redan pågått i fem månader och 29 dagar, varvid lönen bestäms enligt § 57 i KyrkTAK. Som lön för sjukdomstiden betalas tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön (100 % lön).

Hur bestäms lönen för sjukdomstid när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid tidpunkten för anställningsförhållandets början har haft två olika anställningsförhållanden i två olika församlingar inom den kyrkliga samfälligheten?

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har två gällande anställningsförhållanden i olika församlingar inom den kyrkliga samfälligheten, av vilka det ena har inletts tidigare. Personen har varit sjukledig från det anställningsförhållande som inletts senare. Hur bestäms lönen för sjukdomstiden? Kan det första anställningsförhållandets startdag tas i beaktande när lönen för sjukdomstiden bestäms?

Svar:

Samma person har varit anställd i två olika församlingar inom den kyrkliga samfälligheten. När personen insjuknade hade det första anställningsförhållandet och arbetet i detta hunnit inledas, medan det andra anställningsförhållandet ännu inte hade inletts.

Den grundläggande bestämmelsen i frågan finns i § 10 mom. 1 i KyrkTAK. Enligt denna uppkommer rätten till lön från den dag när arbetet har inletts. I det här fallet är det å ena sidan klart att arbetet i det tidigare anställningsförhållandet hade inletts, samtidigt som det å andra sidan är lika klart att arbetet i det senare anställningsförhållandet inte hade inletts när personen insjuknade.

Frågan gäller huruvida en kyrklig samfällighet med sina församlingar ska ses som en enda arbetsgivare eller inte. Det här är avgörande. Svaret på frågan är att församlingarna i en samfällighet i princip är självständiga arbetsgivare, som oberoende av samfälligheten och de andra församlingarna i samfälligheten beslutar om bl.a. rekrytering och uppsägning av personal. Samfälligheten kan inte förplikta församlingarna till någonting, och vice versa. Om en församling inom samfälligheten tvingas säga upp en person av t.ex. produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker, är församlingen inte skyldig att undersöka om den uppsagda kan erbjudas arbete i någon annan församling inom samfälligheten eller i samfälligheten. En samfällighet är alltså inte till sin juridiska natur en koncern. Ansvaret ligger i en samfällighet helt på den lokala församlingen.

Det här förändras inte av det faktum att samfälligheten med stöd av 11 kap. 2 § i kyrkolagen sköter många gemensamma ärenden för församlingarnas räkning. Den grundläggande konstellationen är fortsättningsvis att församlingarna är självständiga i sin verksamhet, såvida självständigheten inte begränsas i kyrkolagen, kyrkoordningen eller samfällighetens grundstadga. Det här förändras inte heller av det faktum att det genom § 90 mom. 2 i KyrkTAK har avtalats om att semestern undantagsvis behandlas i samfälligheten som om det bara skulle finnas en enda arbetsgivare. Så här har man avtalat för att arbetstagaren ur arbetarskyddsperspektiv ska ha rätt att samtidigt få semester från de båda församlingarna inom samfälligheten.

Anställningsförhållandena i olika församlingar inom samma samfällighet är separata, och lönen för sjukdomstid bestäms i församlingarna separat för respektive anställningsförhållande. Personen har inte rätt att få lön för sjukdomstiden i det anställningsförhållande som inletts senare.