Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Arbetstid och arbetstidsersättningar
Avrundning av arbetstidsersättning
Ersättning för lång arbetsdag
Arbetstid och arbetstidsersättningar vid allmän arbetstid
Arbetstid under söckenhelgsvecka för anställda med allmän arbetstid
Arbetstidsersättningar för ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande
Arbetstidsersättningar i form av ledighet samt sjukledighet
Beaktande av ersättning för förlorad veckoledighet i semesterlönen och semesterersättningen
Deltidsarbete och söckenhelger
Hur avbrott i arbetstiden inverkar på veckoarbetstiden
Lägerarbete för barnledare
Mertidsarbete och ersättning för förlust av veckoledighet
Söckenhelgers inverkan på veckoarbetstiden
Övertidsarbete för arbetstagare som inkallas vid behov
Arbetstid och arbetstidsersättningar vid kontorsarbetstid
Arbetstid under söckenhelgsvecka
Beräkning av arbetstidsersättning
Ersättning för mertidsarbete och övertidsarbete
Söckenhelger vid deltidsarbete
Söckenhelgers inverkan på deltidsarbete
Avrundning av arbetstidsersättning
Om en arbetstagare arbetar t.ex. 10 timmar 35 minuter under en arbetsdag (10,58 h), borde ersättning för lång dag betalas för den del som överskrider 9 timmar, dvs. 1,58 timmar x 20 procent.
Eller är det så att ersättning bara betalas för hela timmar, i detta fall bara för en timme?
Jag har förstått att ersättning ska betalas för hela den tid som överstiger 9 timmar, dvs. för 1,58 timmar.
Svar:
Arbetstidsersättningar avrundas till närmaste halvtimme vid uträkningen (§ 165 mom. 4). En arbetstagare som arbetar 10 timmar 35 minuter får efter 9 timmar ersättning för lång dag för 1 timme 35 minuter, som avrundas till närmaste halvtimme => 1 timme 30 minuter.
Ersättning för lång arbetsdag
Frågan handlar om ersättning för lång arbetsdag. Om arbetsdagen överskrider nio timmar och berättigar till ersättning, visst är det alltid också övertidsarbete? Om en arbetstagare arbetar t.ex. 12 timmar under en dag, betalas då ersättning för lång arbetstid för 3 timmar (+ 20 procent) och övertidsersättning för 3 timmar (+ 50 procent)? I hurdana situationen är en lång arbetsdag inte övertidsarbete?
Svar:
Arbetstimmar som tillfälligt överskrider den maximala ordinarie arbetstiden per dygn (nio timmar) är inte övertidsarbete (KyrkTAK § 181 mom. 3) Övertidsarbete uppkommer bara om övertidströskeln för en period överskrids (om övertidströsklar se KyrkTAK § 187/kontorsarbetstid). Som övertidsarbete räknas de arbetstimmar som går över periodens övertidströskel. Om det under en period uppkommer långa arbetsdagar som överskrider nio timmar, betalas ersättning för lång arbetsdag för denna dygnsvisa överskridning oberoende av om arbetstimmarna är övertidsarbete eller inte.
Arbetstid och arbetstidsersättningar vid allmän arbetstid
Övertidsarbete för arbetstagare som inkallas vid behov
Kan det uppkomma övertidsarbete för en arbetstagare som inkallas vid behov?
Svar:
Arbetstagare som inkallas vid behov iakttar allmän arbetstid, men ingen ordinarie arbetstid har fastställts i arbetsavtalet. Full arbetstid är 38,25 timmar i veckan (vid en period av en vecka). En arbetstagare som inkallas vid behov arbetar således övertid om 38,25 timmar i veckan överskrids.
Mertidsarbete och ersättning för förlust av veckoledighet
Vår församlings husmor är permitterad på deltid under perioden 1.1–30.4 så att arbetstiden är 60 procent och arbetsdagarna har fastställts till onsdag, torsdag och fredag. Under permitteringstiden infaller emellertid ett par lördagar när vi kommer att behöva husmor och vi har kommit överens om att dessa är extra arbetsdagar. Är det rätt att bara betala lön för den extra arbetsdagen utöver normala 60 procent? Det handlar ju om mertidsarbete. Husmor anser att hon utöver lönen bör få en extra ledig dag. Vi är av annan åsikt. Måndag och tisdag är lediga dagar.
Svar:
Arbetet är mertidsarbete och ersättning ska betalas därefter, dvs. enligt principen timme mot timme (KyrkTAK § 186; allmänt om mertidsarbete se § 185 och om mertidsarbete i deltidsarbete särskilt punkt 3 i tillämpningsanvisningen).
I en situation som denna betalas ingen särskild ersättning för förlorad ledighet. Ersättning för förlorad veckoledighet (KyrkTAK § 154 mom. 3) betalas bara om arbetstagaren inte fått sådan veckoledighet som det föreskrivs om i mom. 1 (Huvudregel: 35 timmar/vecka, eller: 70 timmar/2 veckor och vardera veckan minst 24 timmar). Om en arbetstagare av vilken orsak som helst varit frånvarande från arbetet i minst 35 timmar anses veckoledigheten ha uppfyllts (se § 154 mom. 1, tillämpningsanvisning).
Beaktande av ersättning för förlorad veckoledighet i semesterlönen och semesterersättningen
Är veckoledighetsersättning sådan inkomst som tas med vid beräkningen av semesterersättning och semesterpenning?
Svar:
Med veckoledighetsersättning avser du antagligen ersättning för förlorad veckoledighet (§ 154 mom. 3)? Vid beräkningen av semesterlönen för en timavlönad beaktas ersättningar som betalats för ordinarie arbetstid, såsom ersättningar för kvälls-, natt- och söndagsarbete. Eftersom ersättning för förlorad veckoledighet i praktiken bara betalas för övertidsarbete (som inte är del av den ordinarie arbetstiden), beaktas den inte vid beräkningen av semesterlönen och semesterersättningen.
Arbetstidsersättningar för ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande
Vi har en ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande eftersom det inte finns någon tjänst. Hur ska vi beräkna ungdomsarbetarens arbetstid när arbetet infaller på kvällar och veckoslut?
Svar:
Arbetstidsersättningarna för en ungdomsarbetare i arbetsavtalsförhållande avviker inte från arbetstidsersättningarna för andra arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. Ungdomsarbetaren får normala arbetstidsersättningar t.ex. för kvälls- och söndagsarbete eller övertidsarbete. För läger beräknas arbetstidsersättningarna emellertid alltid enligt principen timme mot timme (vad gäller mertids- och övertidsarbete). Ersättning för kvälls- eller söndagsarbete betalas inte (KyrkTAK § 164). Lägerarbete och ersättningar för detta behandlas i KyA:s cirkulär A1/2005Öppna länk i ny flik (pdf). I cirkuläret hänvisas till de gamla löneklasserna. Kravgrupp 601 har ersatt hänvisningarna till löneklasserna till denna del.
Enligt kyrkolagen kan en person av grundad anledning anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid också utan att det har inrättats en tjänst för uppgiften. Om ni har ett permanent behov av en ungdomsarbetsledare bör ni överväga att inrätta en tjänst.
Hur avbrott i arbetstiden inverkar på veckoarbetstiden
Vår arbetstagare omfattas av allmän arbetstid och arbetar i perioder av en vecka. Arbetstagaren tog ut semester på måndag, tisdag var trettondagen. På onsdag–torsdag arbetade arbetstagaren sammanlagt 13,5 timmar, och tog på fredag ut övertidsledighet från saldot. Hur mycket borde arbetstagaren ha arbetat under nämnda vecka? 15 timmar 18 minuter eller 22 timmar 57 minuter?
Svar:
I exemplet påverkas det arbete som ska utföras under en vecka av tre omständigheter som avviker från en normal arbetsvecka: 1) arbetstagaren ges en semesterdag, 2) en söckenhelg infaller under veckan och 3) arbetstagaren ges ledighet som arbetstidsersättning.
Jag antar att det handlar om en arbetstagare som arbetar enligt perioder av en vecka och vars arbetstid inte har fastställts för de olika veckodagarna utan arbetsdagarna är olika under olika veckor. Då ska tabellen i KyrkTAK § 183 mom. 2 tillämpas på arbetstiden:
- Om antalet semesterdagar är en förbrukas en dag av semestern och av veckans arbetstid återstår 30 timmar 36 minuter.
- Söckenhelgen förkortar arbetstiden ytterligare med 7 timmar och 39 minuter, varvid den återstående arbetstiden är 22 timmar och 57 minuter. Så mycket arbete borde alltså ha utförts den aktuella veckan.
- Arbetstagaren har ”bara” arbetat 13 timmar 30 minuter och utan andra arrangemang återstår 9 timmar 27 minuter att arbeta. Arbetsgivaren borde ha ordnat med 9 timmar 27 minuter arbete till, eller antecknat att ledighet getts i samma mån av tidigare intjänade arbetstidsersättningar (”saldon”).
Om arbetstagarens arbetsdagar är fasta, minskar semesterdagen på måndagen det arbete som ska utföras under veckan i den mån som motsvarar den ordinarie arbetstiden för måndagen. Trettondagen förkortar också arbetstiden i den mån som motsvarar den ordinarie arbetstiden för tisdagen. De övriga ordinarie arbetsdagarna utförs den fastställda ordinarie arbetstiden, om det inte ordnas med ledighet med hjälp av arbetstidsersättningar ur arbetstidssaldot.
Vi har arbetstagare inom den allmänna arbetstiden som iakttar en fyra veckors period. De har i regel fasta arbetsdagar från måndag till fredag (ibland undantag), men den dagliga arbetstiden varierar. Arbetstiden jämnas ut över fyra veckor.
Om det uppstår ett avbrott som är känt på förhand, ska arbetstiden för en sådan vecka tas från tabellen (när arbetstiden varierar) även om de har fasta arbetsdagar?
Fungerar tabellen för deras del? Exempelvis om en vecka avbryts av tre dagar (måndag–onsdag), skulle deras veckoarbetstid enligt tabellen bli 22 timmar 57 minuter, även om det bara finns två arbetsdagar kvar den veckan?
Eller kan man räkna det som en minskning av arbetstiden på 7,65 timmar för varje avbrottsdag?
Svar:
Om arbetsdagarna är fasta (måndag–fredag) gäller inte tabellen i § 183. Men om arbetstiden för arbetsdagarna kan variera beroende på vecka, tillämpas 7,65 timmar som arbetstid vid upprättandet av arbetsskiftsförteckningen. Ett avbrott minskar arbetstiden med 7,65 timmar per arbetsdag.
Söckenhelgers inverkan på veckoarbetstiden
Måndag och tisdag är ordinarie lediga dagar för en tjänsteinnehavare som tillämpar en arbetsperiod på tre veckor. Förkortar en söckenhelg arbetstagarens veckoarbetstid om söckenhelgen infaller på tisdag, som är en ordinarie ledig dag?
Svar:
Om en söckenhelg infaller mellan måndag och fredag förkortar den veckoarbetstiden. Arbetstiden förkortas oavsett vilka dagar som är arbetstagarens lediga dagar. Även i detta fall förkortar en söckenhelg som infaller på tisdag den arbetsmängd som ska utföras under veckan. Eftersom måndag och tisdag är arbetstagarens ordinarie lediga dagar beaktas inverkan av söckenhelgen vid upprättandet av arbetsskiftsförteckningen så att veckoarbetstiden blir 30,60 timmar.
Arbetstid under söckenhelgsvecka för anställda med allmän arbetstid
Min fråga gäller arbetstiden under en söckenhelgsvecka för anställda som omfattas av allmän arbetstid. I KyrkTAK § 171 mom. 2 konstateras att en full arbetsvecka borde förkortas med 7 timmar 39 minuter. Men till oss har man sagt att arbetstiden i påskveckan är 22,95 timmar? Det har motiverats så här:
Vid kontorsarbetstid förkortar söckenhelgen (långfredag) den aktuella veckans ordinarie arbetstid med den arbetstid som fastställts för den dag som söckenhelgen infaller på. Eftersom ingen arbetstid alls har fastställts för fredagen, är påskveckans arbetstid vid kontorsarbete normalt 36,25 timmar. För arbetstagare som gör full arbetstid inom den allmänna arbetstiden är påskveckans arbetstid 22,95 timmar enligt tabellen.
Svar:
Vid allmän arbetstid finns det två olika beräkningsregler beroende på situationen (KyrkTAK § 171 mom. 2):
- Om arbetstiden har förlagts fast till olika veckodagar, såsom vid kontorsarbete, förkortar en söckenhelg veckoarbetstiden på samma sätt som vid kontorsarbete, dvs. med en dag.
- I situationer där arbetstiden inte är fast förkortar varje söckenhelg arbetstiden med 7 timmar 39 minuter, dvs. i medeltal 1/5 av den fulla arbetstiden (vid heltidsarbete).
22,95 timmar har uppenbarligen tagits felaktigt från tabellen i § 183. Paragrafen och dess tabeller ska inte tillämpas på frågan om söckenhelger. Tabellen i fråga gäller inte söckenhelgernas inverkan på arbetstiden, utan avbrutna veckor (t.ex. en arbetstagare tar ut tre dagar semester under en vecka).
Deltidsarbete och söckenhelger
Arbetstagarens arbetstid är 16 timmar i veckan och arbetet utförs bara under veckoslut. Förkortas arbetstiden av julveckans söckenhelger (julafton, juldagen och annandag jul) och hur mycket i så fall?
Svar:
Vid deltidsarbete förkortar söckenhelger arbetstiden i proportion till hur mycket deltidsarbetet utgör av full arbetstid. Vilka dagar arbetstagarens lediga dagar infaller har ingen betydelse för söckenhelgernas förkortande inverkan, utan hur söckenhelgerna förkortar arbetstiden fastställs kalkylmässigt. Om söckenhelgerna infaller måndag–fredag i julveckan, är antalet söckenhelger som förkortar arbetstiden tre. När den ordinarie arbetstiden är 16 timmar per vecka förkortar en söckenhelg arbetstiden med 3,2 timmar ((16:38,25) * 7,65 = 3,2). Om antalet söckenhelger är 3 förkortas arbetstiden med sammanlagt 9,6 timmar.
Arbetstidsersättningar i form av ledighet samt sjukledighet
Barnledarna har samlat mertids- och övertidsarbetstimmar att tas ut under skolloven och därför har det inte behövt permitteras (när inget annat arbete har kunnat ordnas för dem) och de har önskat spara sina semesterdagar till sommaren.
Om en barnledare vill hålla dessa timmar lediga till exempel kring jul, hur går det om barnledaren insjuknar?
Svar:
Om en arbetstagare insjuknar vid tidpunkten för ersättning i ledig tid flyttas ledigheten fram. Se KyrkTAK § 166 mom. 3.
Lägerarbete för barnledare
Församlingens barnledare är på utflykt mellan klockan 8 och 18 en söndag. Ska arbetstiden beräknas enligt söndagsarbete eller lägerarbete? Om arbetet är lägerarbete, vilka ersättningar ska då betalas? Barnledarens normala veckoarbetstid är 30,5 timmar.
Svar:
Utflykten jämställs med lägerarbete. På arbetstidsersättning för lägerarbete tillämpas KyrkTAK § 164 (Ersättning för lägerarbete till arbetstagare i andligt arbete). Eftersom barnledaren synbarligen har fullgjort sin ordinarie arbetstid redan före utflykten, betalas ersättning för arbetstimmarna under utflykten (10 timmar) enligt principen timme mot timme. Dessutom ges som ersättning för den förlorade lediga söndagen en ny ledig dag eller pengar som motsvarar en femtedel av lönen enligt arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid. Inga andra ersättningar betalas.
Arbetstid och arbetstidsersättningar vid kontorsarbetstid
Beräkning av arbetstidsersättning
Hur beräknas arbetstidsersättning för tf ekonomichefen? Arbetstiden är 8–15.45, dvs. 7,25 timmar per dag. På grund av gårdagens möte blev arbetstiden 8.00–13.15 och 17.00–22.30. Hur ska ersättningen beräknas?
Tf ekonomichefen brukar ta ut mötestiden i form av ledighet under arbetstiden. För övrigt är veckan normal.
Svar:
När ekonomichefen deltar på ett möte handlar det om normal arbetstid. Den dag mötet hölls blev arbetstiden således 10,75 timmar sammanlagt. Arbetsdagen överskrider den ordinarie arbetstiden med 3,5 timmar (10,75-7,25). Därför har den totala veckoarbetstiden överskridits med 3,5 timmar och uppgår till sammanlagt 39,75 timmar. De första 2 timmarna av överskridningen är mertidsarbete fram till övertidströskeln (38,25 timmar även vid kontorsarbete). De sista 1,5 timmarna är övertidsarbete för vilket 50 procents ersättning betalas, om ekonomichefens kravgrupp är mindre än 601. Om kravgruppen är 601 eller större betalas förhöjningen på 50 procent för övertidsarbetet inte, utan då följer ersättningen principen timme mot timme.
På motsvarande sätt beror betalning av ersättning för lång arbetsdag på om ekonomichefens kravgrupp är mindre än 601. Om den är mindre, betalas ersättning för lång arbetsdag för 1,75 timmar (10,75-9). Tiden som ska ersättas är 0,20 * 1,75 = 0,35 timmar, som avrundas till 0,5 timme (KyrkTAK § 165 mom. 4). Om kravgruppen är 601 eller större betalas ingen ersättning för lång arbetsdag.
Ersättning för mertidsarbete och övertidsarbete
Jag är osäker på hur mertidsarbete och övertidsarbete ska beräknas i följande situationer.
Personen följer kontorsarbetstid och kravgruppen är minst 601.
Arbetsvecka:
- måndag arbete 8 t 25 min
- tisdag arbete 9 t 25 min
- onsdag arbete 13 t
- torsdag sjukledig, normal arbetstid 7 t 25 min
- fredag sjukledig, normal arbetstid 7 t 25 min
- lördag ledig
- söndag ledig.
Har det under nämnda vecka uppkommit mertids- eller övertidsarbete och hur mycket i så fall?
Svar:
Övertidströskeln är 38,25 timmar även inom ramen för kontorsarbetstid. All arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden är mertidsarbete upp till tröskeln. Eftersom arbetstagaren är sjuk torsdag och fredag, är den verkliga utförda arbetstiden under veckan sammanlagat 30,5 timmar, vilket underskrider ordinarie full arbetstid. Därför uppkommer inget övertidsarbete den veckan (tröskeln 38,25 timmar överskrids inte). Den arbetstid som överskrider ordinarie arbetstid måndag–onsdag betraktas emellertid som mertidsarbete. Mertidsarbetet uppgår därmed till 10,75 timmar (2+3+5,75 timmar).
Eftersom kravgruppen är minst 601 betalas ingen ersättning för lång arbetsdag (KyrkTAK § 163).
Arbetstid under söckenhelgsvecka
En byråsekreterare arbetar full kontorsarbetstid från måndag till torsdag varje vecka. Hur ska arbetstiden beräknas för söckenhelgsveckor när en helgdag infaller på en fredag, som ju är byråsekreterarens lediga dag? Mister byråsekreteraren dessa veckor den lediga dag som automatiskt uppkommer för arbetstagare som arbetar full arbetstid?
Svar:
Vid kontorsarbetstid förkortar en söckenhelg (t.ex. långfredagen) veckans arbetstid med den arbetsmängd som fastställts för veckodagen i fråga, dvs. i praktiken utförs arbetstiden inte på en söckenhelg och resten av veckan arbetas på normalt vis (KyrkTAK § 171 mom. 3). I ert exempel där arbetstiden är förlagd till tiden mellan måndag och torsdag, och fredag inte är någon arbetsdag i normala fall heller, har långfredagen ingen inverkan på arbetstiden. Å andra sidan bör man tänka på att ifall en söckenhelg infaller mellan måndag och torsdag, får arbetstagaren en större förkortning av arbetstiden till godo än de genomsnittliga 7,25 timmarna. Det här jämnas ut på lång sikt.
Söckenhelgers inverkan på deltidsarbete
En byråsekreterare arbetar 18 timmar i veckan: 4,5 timmar per dag från måndag till torsdag. Hur påverkar söckenhelgerna veckoarbetstiden? Ska 3 t 36 min/söckenhelg dras av från veckoarbetstiden? Eller är det så, att om en söckenhelg infaller på en fredag, förkortas veckoarbetstiden inte och om en söckenhelg infaller på en måndag förkortas veckoarbetstiden med 4,5 timmar?
Svar:
När en deltidsanställd har fasta arbetsdagar förkortar en söckenhelg arbetstiden i den mån arbetstid hade förlagts till den dagen (§ 171 mom. 4). Om fredag inte är en arbetsdag görs heller ingen söckenhelgsförkortning. Annandag påsk förkortar veckoarbetstiden i den mån som arbetstid fastställts för måndagen, dvs. med 4,5 timmar.
Söckenhelger vid deltidsarbete
En byråsekreterare arbetar deltid (60 procent). Arbetstiden är varannan vecka måndag–onsdag 7 timmar 15 minuter/dag, och varannan vecka onsdag–fredag likaså 7 timmar 15 minuter/dag. Hur blir det med söckenhelgsförkortningen? Förkortas arbetstiden med 7 timmar 15 minuter, eller?
Svar:
Vid kontorsarbetstid förkortar en söckenhelg alltid arbetstiden så att arbetstiden minskar med det antal timmar som hade fastställts för den dag söckenhelgen infaller. I praktiken betyder det att man inte kommer på jobb en söckenhelgsdag och att arbetstiden därför blir ogjord. Exempelvis en vecka där arbetsdagarna är måndag–onsdag och en söckenhelg infaller på måndagen, blir måndagens arbetstid ogjord men arbetet utförs normalt under tisdagen och onsdagen. Om däremot en söckenhelg infaller på måndagen i en sådan vecka där arbetsdagarna är onsdag–fredag, har söckenhelgen ingen betydelse för arbetstiden utan onsdag–fredag arbetas normalt. Den förkortande effekten jämnas ut ”av sig själv” på längre sikt: ibland är den till arbetstagarens fördel, ibland till arbetsgivarens, beroende på hur söckenhelgerna infaller under arbetsveckorna. Eftersom vi har ett regelbundet system för förläggning av arbetsdagar behöver vi inte börja omorganisera arbetsdagarna på grund av söckenhelgerna.