Vanliga frågor om ledningens lönesystem

I vår församling fattar vi beslut om lönerna för ledningen. I detta sammanhang har det uppstått en fråga huruvida en vikarie ska få samma lön som vi nu bestämmer att ska betalas till tjänsteinnehavaren eller kan lönen på beslut av rådet vara lägre?

Svar:

Lönen för den som sköter ett vikariat bestäms på samma sätt som vid ordinarie anställning i tjänst (se § 3 mom. 2 om ledningens försöksavtal, KyrkTAK bilaga 7). Lönen ska vara densamma, om uppgifternas kravnivå, omfattning och ansvar samt vikariens arbetsprestationer bedöms motsvara den ordinarie tjänsteinnehavarens.

Om vikarien inte uppfyller tjänstens behörighetsvillkor (obehörig tjänsteinnehavare), fastställs vikariens grundlön på löneskalan med ett avdrag för avsaknad av behörighet på högst 12 procent, se § 3 mom. 3. I annat fall kan den nedre gränsen för lönesättningsgruppen som kyrkans arbetsmarknadsverk har satt för tjänsten inte underskridas.

Vår kyrkoherde har haft en telefonförmån på 20 euro som lagts till på lönen, vilket innebär att kyrkoherden fått E02 + årstillägg + 20 euro. Jag har förstått att naturaförmåner i det nya lönesystemet för ledningen borde ingå i lönen. Är det nu så och från och med när?

Svar:

För detta redogörs i tillämpningsanvisningarna till § 2 i KyrkTAK bilaga 7 (lönesystem för ledningen). För dem som omfattas av lönesystemet för högsta ledningen består lönen från och med 1.8.2014 av en grundlön som baserar sig på en helhetsbedömning. Om tjänsteinnehavaren får en naturaförmån ska dess beskattningsvärde räknas som en del av den grundlön som baserar sig på helhetsbedömningen. Ni måste nu fastställa beloppet av den totala grundlönen, dra av naturaförmånen från denna och den återstående andelen betalas ut i pengar. Om den totala grundlönen inte justeras, ska naturaförmånen dras av från penninglönen på så sätt att den totala lönen (penninglön + naturaförmån) är lika stor som den fastställda grundlönen.