Frivilliga naturskyddsobjekt

Skyddet av skog kan baseras på skogslagen eller naturskyddslagen, men det kan också vara frivilligt.

När skog skyddas för en viss tid ägs den fortfarande av församlingen, men används inte för skogsbruk. En ersättning baserad på skogsbeståndets kalkylerade värde betalas i utbyte för skyddet. Man kan också avtala om naturvårdsåtgärder, till exempel restaurering av en källa eller ett kärr, som finansieras med miljöstöd. Skogar kan också skyddas permanent genom att man inrättar ett privat naturskyddsområde eller säljer skogen som skyddsområde.

Träd, grupper av träd, flyttblock och andra naturformationer kan fridlysas som naturminnesmärken. Kommunen fattar beslut om fridlysning av naturminnesmärken på privatägd mark.

Församlingen kan samarbeta med naturskyddsstiftelser. Flera av dem köper också skogar som är värdefulla ur ett naturskyddsperspektiv. Några sådana stiftelser är Salon Luonnonmetsäsäätiö, Stiftelsen för naturarvet, Päijänteen Luonnonperintösäätiö, Naturskyddsstiftelsen i Finland och Vuokon Luonnonsuojelusäätiö.

Målet för WWF:s hemskogsprogram är att främja frivilligt skydd av skogar, i synnerhet gamla skogar i södra Finland. Skogsägaren och WWF ingår ett förtroendebaserat hemskogsavtal. Med sin underskrift förbinder sig skogsägaren att skydda sin skog mot åtgärder som kan hota dess karaktär och naturvärden. Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingarna deltar i hemskogsprogrammet. Bland annat de särskilt viktiga livsmiljöer som nämns i 10 § skogslagen samt deras närområden och lägergårdarnas närmiljöer kan enligt Kyrkostyrelsen vara lämpliga hemskogsobjekt.

Åtgärd

Församlingen skyddar frivilligt naturminnesmärken eller naturskyddsområden. 

Poäng: 1–10 poäng enligt omfattning och effekt.

Mer information

WWF:s hemskogarÖppna länk i ny flik (på finska)

Naturskydd på privat markÖppna länk i ny flik

Frivilligt skydd av skogarÖppna länk i ny flik

NaturminnesmärkenÖppna länk i ny flik