Motioner och initiativ 2024

Här hittar du alla motioner och initiativ som lämnats in till UK 2024.

På UK behandlas alla ärenden först i utskott. Utskotten kan komma med andra förslag till beslut, ändra ett initiativ till en motion eller förbereda diskussionerna. Ärendena kan därför leva en hel del under UK. Protokollet med alla beslut och sammanfattning av diskussionerna publiceras efter UK under fliken UK-beslut.

Initiativ till diskussion: Antisemitism och islamofobi bland unga

Kriget i Israel påverkar även oss här i Finland. Man hör om terrordåd som görs av båda parterna i kriget och detta ger oss lätt en negativ bild av judendomen och islam. Man ser det som Israel och Hamas gör i kriget och kopplar det till judar och muslimer som man träffar i Finland även fast det är helt skilt från varandra. Detta leder till att antisemitism och islamofobi växer i vårt land och lidande följer för både kristna och andra människor. Det hjälper inte heller situationen att den nya regeringen inkluderar sannfinländarna i en inflytelserik ställning.

Vad kan kyrkan göra för att hjälpa med den här situationen? Hur kan kyrkan förebygga att ignorans om judendomen och islam växer i Finland inom våra församlingar och utanför församlingarna? Hur kan kyrkan hjälpa vår generation att kunna leva tillsammans med judar och muslimer i Finland och samarbeta för landets och folkets bästa?

Henrik Wallen, Jakob Nylund, Mezmur Holmström

Initiativ till diskussion: Sekularisering bland ungdomar i Lutherska kyrkan

Bästa delegater, jag vill ta upp ärendet om sekularisering bland ungdomar i Lutherska kyrkan i Borgå stifts församlingar. Många är negativt inställda till tro och då ämnet tas upp märks det hur stämningen ändras.

Då det trots allt är Lutherska kyrkan som ordnar bl.a. ungdomssamlingar så borde ungdomarna ta sitt ansvar och också ge något tillbaka till kyrkan exempelvis genom att visa att de tror och visar intresse gentemot vad Lutherska kyrkan lär ut. Vi vistas inte heller i butiker bara för att chilla utan för att vi är intresserade av varorna de säljer.

Jag vet inte hur det är i andra församlingar men i Borgå syns detta tydligt.

Har ni också detta problem i andra församlingar? Vad tror ni skulle vara lösningen?

Om ni inte har detta problem så vad tror ni det är som ni lyckats göra annorlunda än vi andra?

Beata Kuklova, Borgå

Motion: Utbytespool för hjälpledare i Borgå stift

Jag föreslår att det skall bildas en arbetsgrupp som organiserar en "pool" av hjälpledare som är intresserade av arbete i andra församlingar, som koordinerar utbyte för de hjälpledare som anmält intresse.

Hjälpisar skulle få anmäla sig t ex. via en nätsida under årets lopp och få önska var de skulle vilja jobba. Programmet är främst med tanke på skriftskolor.

Syftet med programmet är att Svenskfinlands församlingar skulle vara mera enade eftersom vi annars bara träffas på gemensamma större evenemang ett par gånger om året. Man kunde dela med sig av sättet hur ens egen församling gör saker (betyder INTE att man ska göra saker på sin församlings sätt då man är utbyteshjälpis) och kunna få idéer och inspiration av hur andra församlingar gör saker.

Kan också vara till hjälp ifall en församling har för lite hjälpisar, eller för många (som man sedan kan skicka iväg). Man skulle få den lön som församlingen man jobbar i betalar åt hjälpledare.

Sophie Törnqvist, Borgå

Initiativ till diskussion: Hur bör en församling ledas?

I dagens läge leds alla församlingar av en kyrkoherde. Denna kyrkoherde väljs av församlingsrådet eller församlingsmedlemmarna och utses av domkapitlet. Kyrkoherden skall vara en präst som avlagt pastoralexamen . Till kyrkoherdens uppgift hör förutom det andliga ledarskapet, det praktiska ledarskapet, ansvaret och mycket administration. Är det viktigt att den som praktiskt leder arbetet och sköter administration är präst eller kunde man tänka sig att församlingsledare kunde vara en till exempel en diakon eller ungdomsatbetsledare? Sedan kunde det andliga ledarskapet kanske tillhöra en präst och på så vis kunde rollens tyngd också kunna lätta. Är det bra att man väljer en kyrkoherde som sedan sitter på posten tills denne väljer att av gå eller pensioneras eller borde man ha möjlighet att som för samling med jämna mellanrum välja kyrkoherde?

Karin Särs, Daniel Vuoristo, Jamika Sandbäck oc h Amanda Ahlgren

Motion: Ekonomiskt stödande av församlingsverksamheten

I gamla testamentet uppmanas Guds folk att ge tionde till församlingen. Sedan uppmanas de ytterligare att ge tionde åt de behövande. Tionde för de behövande ges indirekt genom de statliga skatterna och genom kollekter. Kyrkoskatten uppgår dock i endast 2% av inkomsten och är därmed mycket lägre än 10 % och det är svårt att veta hur man ekonomiskt kan stöda kyrkans egen ekonomi ytterligare. Givande förgemensamt ändamål engagerar och bygger gemenskap, det kan man bland annat se i friförsamlingar men även i luterska kyrkor i andra länder. I vår kyrka har vi en ekonomisk situation där allt fler skriver ut sig ur kyrka och det är svårt att få kyrkoskatten att räcka till. Om det skulle vara möjligt att stöda den egna
församlingen med ekonomiska medel kunde det kanske bidra till att få hålla kvar viktig verksamhet eller viktiga tjänster, till exempel en ungdomspräst. Det kunde även vara ett alternativt till att behöva höja kyrkoskatten för alla så att det inte drabbar de som är i en svår ekonomisk situation. En svår fråga blir dock att avgöra hur dessa eventuella tilläggspengar skall fördelas.

Förslag till beslut:
UK uppmanar domkapitlet att utreda hur utveckla sätt privatpersoner kan stöda kyrkan med större ekonomiska medel än endast kyrkoskatten, för den egna verksamheten och informerar om detta.

Karin Särs, Daniel Vuoristo, Jamika Sandbäck och Amanda Ahlgren

Initiativ till diskussion: Är det viktigt att tillhöra församling enligt var man är skriven?

Är det viktigt att tillhöra församlingen just på den ort där man är skriven? Allt som oftast bor människor inom en församlings område men har närmare till en annan församling/känner sig mer hemma i en annan församling men har då inte rätt att vara med och påverka i den församlingen exempelvis genom att rösta i församlingsval. Det system vi har idag ser till att församlingar inte töms på människor eftersom de hellre skulle gå någon  annanstans, men kunde man tänka sig att man hade något att vinna på att ändra system?

Karin Särs, Daniel Vuoristo, Jamika Sandbäck och Amanda Ahlgren

Motion: Uppmaning från UK om samkönade äktenskap

Sedan 2017 är det tillåtet för samkönade par att ingå äktenskap, även om det var galet sent så släpar kyrkan ändå efter. Det är fortfarande inte officiellt tillåtet att viga samkönade par i vår kyrka. UK har tidigare tagit ställning för könsneutrala äktenskap men nu är det dags att göra det igen. Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek.

Under 2024 väljs ett nytt kyrkomöte. Kyrkomötet är det organ som kan bestämma att det ska vara tillåtet att viga samkönade par i kyrkan.

Vi föreslår att UK uppmanar de röstberättigade att beakta den här frågan när de röstar samt att UK  ska skicka en hälsning till samtliga av de nyvalda kyrkomötesdelegaterna att vi önskar få igenom en ny syn på äktenskapet och tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt.

Dessutom föreslår vi att UK uppmanar alla församlingar i Borgå Stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar.

Matteus och Johannes församlings delegater

Initiativ till diskussion: Kampen mot ensamhet

Ensamhet är något som påverkar många människor, speciellt unga som försöker hitta sin plats i samhället. Psykisk ohälsa är ett stort problem bland unga idag och ensamhet kan vara en stor bidragande faktor.

På kyrkans läger kan många känna att de hittat en gemenskap som de vill ta del av. Då börjar de också vilja ta del av annan verksamhet inom församlingen, för att kunna hitta samma gemenskap. Men ofta ser det inte likadant ut i vardagen som det gjort på läger.

I många fall så gör säkert hjälpisarna också lägerjobbet med lön som motivation. Kristendomens värderingar ändrar ju inte efter lägret, så vad är det som förändras?

Hur kan vi som församlingsmedlemmar och hjälpisar fortsätta ta de ensamma i beaktande och öppna vår gemenskap. Inte bara på läger, utan också i församlingens träffar, i skolan och i vardagen.

Matteus och Johannes församlings delegater

Initiativ till diskussion: Kyrkligt anställd

Esbo svenska församling har vid sitt möte 5.12.2023 konstaterat att församlingen har i 10 års tid sökt med ljus och lykta efter en behörig ungdomsarbetsledare. Vi har kunnat besätta två av församlingens 3 tjänster. Detta har gjort att församlingen nu öppnar för tanken att inrätta ett arbetsförhållande för en församlingspedagog som kan handha mera specifika uppgifter inom församlingen med barn och ungdomsarbete i focus.

Vi funderade under mötet mycket kring hur det kunde bli så här. Redan en längre tid har Novia som är den enda institutionen som utbildar ungdomsarbetsledare och diakoner konstaterat att det inte finns arbetsmarknad för dessa. Samtidigt har allt flera församlingar börjat "skrika" efter ungdomsarbetsledare och diakoner. Dessa tjänster har varit besatta med obehörig personal eller personer som har sina studier på hälft och när dessa sedan blivit färdiga har de övergått till jobb som de blivit utbildade till.

När vi bekantar oss med Ungdomens kyrkodagars protokoll har det diskuterats flera gånger om varför kyrkligt arbete inte intresserar (2019), och församlingarna har blivit ombedda att uppmuntra sina unga att söka till dessa utbildningar och yrken. Året innan 2018 diskuterades det om hur vi kunde få stopp på det sjunkande medlemsantalet genom att öka på ungdomsarbete och få flera ungdomsarbetare. Det är svårt att få flera ungdomsarbetsledare om det inte finns utbildade personer för att göra det. År 2016 uppmandes församlingarna till att sprida kunskap om de kyrkliga yrken. Därtill nämns i flera sammanhang att ungdomen är framtidens kyrka. Hur skall vi lösa läget?

Med tanke på högskoleförnyelsen som började i slutet av 90-talet och som genomfördes och slutfördes 2009/2010 och som då ledde till att utbildningen av diakonissor, diakoner och kyrkliga ungdomsarbetsledare övergick i Novias regi. Detta gjorde det klart svårare att få nya sökande och nu ser vi resultatet. Den kristna identieten saknas i utbildningen och när identieten saknas så finns det inte heller intresse av att jobba inom kyrkan. Vi hade bland annat Lärkulla som utbildningsarrangör men när de inte längre fick handha uppgiften som läroinrättning så slutade även de kyrkliga utbildningarna. Utbildningen av församlingsanställda har blivit något som sker endast på finska i vårt land.

Vi önskar att Ungdomens kyrkodagar skulle diskutera detta ämnet och lägga fram tankar för stiftsfullmäktige. 

Vi ser fram emot att Borgå Stift tillsammans med Utbildningsstyrelsen inleder diskussioner om den rådande personalbristen inom kyrkligt arbete på svenska och tillsammans med Åbo Akademi och Yrkesinstitutet Novia uppgör strategien för detta arbete.

För att KCSA och Stiftet skall få mera insikt om ungdomarnas tankar är det av vikt att få med UKs funderingar till denna diskussion.

Hannele Nygård
Vice ordförande för Esbo svenska församlingsråd

Anders Blomberg
medlem av Esbo svenska församlingsråd 
suppleant i Esbo gemensamma kyrkofullmäktig

Initiativ till diskussion: Ansvarsfördelningen på läger

Vi upplever att det ibland är oklart vilka uppgifter på läger som är på vilken ledares ansvar. Vad betyder det när någon är säkerhetschef eller lägerchef, och vad allt är egentligen på deras ansvar? Var går gränsen för när en situation ska tas hand om av en myndig ledare? Trots att man i hjälpisutbildningen går igenom olika potentiella situationer på ett läger och lär sig hur man borde gå till väga, så kan det ändå vara oklart sedan när man väl är på läger.

Vad kan en hjälpledare göra om man inte håller med ett beslut som en vuxen bestämt om? Och vad kan hjälpisarna göra ifall de alla upplever att säkerhetsansvarigas sätt att hantera situationer inte fungerar? Under ett läger kommer ju hjälpisarna betydligt närmare konfirmanderna på en mer personlig nivå, och därför vet de kanske mera om en situation ur konfirmandernas synvinkel, än vad de vuxna ledarna och säkerhetsansvariga vet. 

Kunde man därför, inför varje läger få en lista på vad som hör till olika rollers uppgifter? Kunde man ockå gå igenom varför uppgifterna är delade som de är, och när en hjälpis egentligen borde tala med en vuxen ledare om en situation på lägret? 

Man skulle också exempelvis kunna be om feedback av äldre samt f.d hjälpisar, fråga dem vad som har funkat, vad som borde förändras, och på basis av det kanske uppdatera en del av innehållet i hjälpisutbildningen, när det kommer till ansvarsfördelningen och hantering av olika, möjligen krisartade situationer. På så sätt skulle hjälpisutbildningens innehåll kanske bli mera aktuellt, baserat på hur t.ex föregående säsongens läger har gått och vilka lärdomar man ska ta med sig därifrån inför kommande läger. 

Eftersom instabiliteten i ett ledarteam orsakar orolighet bland hjälpisarna, så kunde det vara fiffigt att be om feedback av hjälpisarna, främst om hur väl de upplever sig ha blivit informerade och undervisade om ansvarsdelningen och uppgiftsfördelningen på läger. 

Vi undrar hur ni i andra församlingar går till väga på läger så att ledarteamen ska fungera och att samtliga ledare kan känna sig trygga?

Mikaela Nylund, Julia Kåll, Dennis Björkman, Isabella Holmström
Esbo