UK 2023 - vad beslöt vi?

Klicka här för att läsa hela protokollet från UK 2023. Protokollet skickas i sin helhet till församlingarna i Borgå stift, stiftsfullmäktige, KCSA och Borgå stifts ombud i kyrkomötet. Nedan kan du läsa en sammanfattning av de beslut som fattades på UK.

§ 12 Initiativ till diskussion: Sånger i ungdomsarbetet i Borgå stift

Delegaterna från Johannes, Matteus och Petrus församlingar hade lämnat in följande initiativ till diskussion: 

Vi undertecknade har konstaterat att det varierar väldigt mycket vilka sånger som används i de olika församlingarna i Borgå stift. I gemensamma sammanhang kan det vara svårt att hitta sånger som känns igen av alla. Det är förstås en rikedom med många olika sånger, men skulle också kännas viktigt att man skulle känna igen sig i olika kyrkliga sammanhang man deltar i. De flesta hittar sina favoritsånger under de första åren i ungdomsverksamheten, så det kunde vara viktigt att i ett tidigt skede sjunga gemensamma sånger. Finns det sätt hur alla skulle känna till alla sånger? Borde det finnas en sånglista? Vi föreslår att UK skulle diskutera vad som kunde göras för att sångvalet skulle bli åtminstone lite mera enhetligt i våra församlingar.

UK:s beslut:

  • UK besluter att det skapas en lista på 20 bas sånger för hela stiftet.
  • Listan skapas genom att församlingarna får skicka in sina favoriter inom olika kategorier till kcsakf@gmail.com senast 1.5.2023. KCSA sammanställer en lista och distribuerar listan till stiftets församlingar.
  • Listan med sånger skulle uppdateras vartannat år.
  • UK väljer två representanter som deltar i att sammanställa och uppdatera sånglistan tillsammans med KCSA.

Som representanter valdes Mezmur Holmström och Blenda Forsell.

Ärendet var ursprungligen ett initiativ till diskusion.

§ 14 Församlingsval

Delegaterna från Helsingfors prosteri hade lämnat in följande motion:

I församlingsvalet 2022 röstade bara 12,7 procent av alla röstberättigade och endast 6,6 procent av alla unga röstberättigade (16-17 åringar) använde sin röst. Hur kan vi få folk mera engagerade i församlingsvalet?

Saker som kan ha bidragit till den låga röstningsprocenten är att folk var omotiverade på grund av att man inte vet vad valet handlar om, att kandidaterna var okända och gjorde lite reklam för sig, det var invecklat att rösta eftersom man inte visste var man kan göra det och hur. Att det var dubbelval i samfälligheter gjorde det även mer invecklat. Valkompassen var väldigt “inside kyrklig” och för att kunna svara på frågorna krävdes det att man är väldigt insatt i kyrkofrågor för att förstå vad allt handlade om. Folk tyckte också röstandet var invecklat då det inte hade berättats tillräckligt om vad kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige gör. Valkompassens frågor gav en missvisande bild av vad församlingsråden får besluta om.

Vi anser att flera människor skulle rösta i valet om det skulle finnas en möjlighet att rösta elektroniskt med hjälp av bankkoder. Live röstning kunde erbjudas under valdagen. Detta skulle göra rösträkningen lättare och allas röster skulle hitta rätt i tid då man inte skulle behöva använda posten. I valet 2022 gick många röster förlorade på grund av postens långsamma service vilket inte skulle få hända då ett par röster kan göra skillnad.

Onlineröstning skulle också möjliggöra informationlänkar till sådant som kan behöva förklaras. Vidare borde kyrkan fundera på hur förhandsinformationen och reklamen kunde göras mera servicedesignad (utgå från målgruppen/röstarna). Församlingarna och kandidaterna borde också ta ett större ansvar i marknadsföringen.

Valet skulle vara enklare om man bara hade ett val också i kyrkliga samfälligheter. Kunde inte församlingsråden utse representanter för kyrkofullmäktige på samma sätt som de utser kyrkomötets delegater?

Vi föreslår att UK formulerar ett brev om detta och att brevet skickas till Stifsfullmäktige och Kyrkostyrelsen.

UK:s beslut:

Följande brev skickas till stiftsfullmäktige i Borgå stift och Kyrkostyrelsen:

I församlingsvalet 2022 röstade bara 12,7 procent av alla röstberättigade och endast 6,6 procent av alla unga röstberättigade (16-17 åringar) använde sin röst. Hur kan vi få folk mera engagerade i församlingsvalet?

Saker som kan ha bidragit till den låga röstningsprocenten är att folk var omotiverade på grund av att man inte vet vad valet handlar om, att kandidaterna var okända och gjorde lite reklam för sig, det var invecklat att rösta eftersom man inte visste var man kan göra det och hur. Att det var dubbelval i samfälligheter gjorde det även mer invecklat. Valkompassen var väldigt “inside kyrklig” och för att kunna svara på frågorna krävdes det att man är väldigt insatt i kyrkofrågor för att förstå vad allt handlade om. Folk tyckte också röstandet var invecklat då det inte hade berättats tillräckligt om vad kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige gör. Valkompassens frågor gav en missvisande bild av vad församlingsråden får besluta om.

UK föreslår att man inför nästa församlingsval 2026 gör följande:

1. Inför elektronisk röstning. Elektronisk röstning med bankkoder skulle förenkla röstningen och flera församlingsmedlemmar skulle rösta. Speciellt unga är vana att göra saker via nätet. Också de som bor långt från något röstningsställe gynnas av elektronisk röstning.

2. För att höja intresset för församlingsvalet borde församlingen göra mera reklam för det i olika skolor. Församlingen borde också ge mera information i skolorna om hur man röstar och vilka uppgifter gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet har.

3. Församlingen borde informera och göra mera reklam för församlingsvalet. Reklamen borde finnas på sociala medier som t.ex. Instagram och Tiktok som ungdomar använder mest. Det är också viktigt att informera tydligt om att det är två val så att församlingsmedlemmarna vet om det här innan de skall rösta.

4. Tiden för förhandsröstningen borde förlängas. Det skulle ge möjlighet att ordna förhandsröstning på flera ställen och flera skulle rösta. Förhandsröstning kunde ordnas vid en ungdomssamling eller en hjälpledarutbildning.

§ 16 Hur kan vi involvera personer med funktionsvariationer i kyrkans verksamhet?

Emilia Punsar, Rebecka Wikström och Sandra Häggblom hade lämnat in följande initiativ till diskussion:

Vi upplever att kyrkan inte har så mycket verksamhet för personer med funktionsvariationer. Hur ser det ut i församlingarna? Vi har sett i våra jobb att det finns intresse bland personer med funktionsvariationer men kyrkans verksamhet är inte anpassad för dem. Hur kan vi involvera och anpassa kyrkans verksamhet för alla?

UK:s beslut:

UK uppmanar församlingarna att utreda möjligheten att bilda en arbetsgrupp som jobbar med och för personer med funktionsvariationer och för att stöda en inkluderande församlingskultur. Vi rekommenderar att arbetsgruppen involverar församlingsanställda och församlingsmedlemmar med och utan funktionsvariationer.

Ärendet var usprungligen ett initiativ till diskussion.

§ 17 Konfirmandarbetet i Borgå stift

Sofia Palmén och Alina Granö hade lämnat in följande motion:

I Borgå stifts 45 församlingar ser konfirmandarbetet väldigt olika ut. De finlandssvenska ungdomarna får väldigt olika bild av kyrkan beroende på var de bor och i vilken församling de konfirmeras. Olikheter behöver i sig inte vara negativt, men grundupplevelsen borde vara samma för alla. Konfirmandarbetets riktlinjer "Ett stort under" betonar att konfirmandarbetet ska vara framtidsorienterat - både gällande den ungas liv och kyrkans liv. Detta uppfylls långt ifrån alltid - många upplever kyrkan gammalmodig och att man är rädd för nytt. Att göra som man alltid gjort är tryggt, men är det meningsfullt?

UK har jobbat fram gemensamma riktlinjer för hjälpledarutbildningarna i Borgå stift. Vi önskar att UK på liknande sätt skulle diskutera konfirmandarbetets riktlinjer - utgående från den gällande planen för konfirmandarbete.

Förslag till beslut:

  • UK lyfter fram 5-10 punkter som vi önskar skulle förverkligas i alla församlingar
  • Förslagen skickas dem till dem som ansvarar för konfirmandarbetet i församlingarna.

UK:s beslut:

Följande 10 punkter ur konfirmandplanen Ett stort under önskar UK att skulle förverkligas i alla församlingar:

  • De unga har rätt att blir sedda, bekräftade och respekterade precis som de är.
  • Man kan be de unga att ställa upp önskningar, förhoppningar och mål för konfirmandundervisningen. Å andra sidan har de unga också rätt att delta i konfirmandundervisningen utan några särskilda egna mål.
  • Det praktiska genomförandet av varje skriftskola preciseras utifrån konfirmandgruppens behov och idéer.
  • Konfirmandtiden ska vara trygg för de unga på alla sätt. Det betyder att individens och dennes gränser respekteras på alla mänskliga plan: det fysiska, psykiska, andliga, emotionella, sexuella och sociala.
  • En trygg skriftskola förutsätter en tillräcklig förståelse för könssensitivitet.
  • Konfirmandundervisningen ska byggas upp till en sammanhängande helhet. Två timmar långa möten en gång per månad är för det mesta inte en meningsfull struktur, utan antalet träffar ska begränsas och flera moment ska förenas på samma dag. 
  • Varje anställd eller annan ledare ger konfirmandarbetet mervärde. Prästen har inte undervisningsansvar beträffande allt som rör teologin. Alla teammedlemmar kan ansvara för vilken studiehelhet i konfirmand undervisningen som helst.
  • Det är en bra tradition att kunna trosbekännelsen och några vanliga böner utantill. Att lära sig utantill får inte betyda att man pluggar med sammanbitna tänder och av ångestskapande tvång. Detta kan inte vara ett krav för konfirmation. Att lära sig utantill i skriftskolan betyder att man till exempel kan bekänna sin tro tillsammans med andra.
  • I stället för att utvärdera konfirmanderna och deras verksamhet är det nödvändigare att utvärdera genomförandet av skriftskolan och ledarnas arbete.
  • Konfirmandarbetet ska alltid utvärderas, av konfirmander, hjälpledare, ledare och anställda för att kunna utveckla innehållet.

§ 18 Kyrkan och bibeln

Jamika Sandbäck, Daniel Vuoristo och Karin Särs hade lämnat in följande initiativ till diskussion:

Är det sunt att ha en kyrka som vill bygga på bibeln men inte vill ge anvisningar för hur man tolkar den? Hade katekesen tidigare en viktig roll i kyrkan när det kom till att förklara bibeln? Hur är det med resten av våra bekännelseskrifter, varför vet så få att de finns? 
-Varför har vi dessa om vi inte lägger någon vikt vid dem? 
-Hur använder vi bibeln? 

Andra Timotheosbrevet 3: 16–17 

Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar. 

- Hur praktiserar vi bibeln till ett rättfärdigt liv? Hur ska vi lära oss vad den säger? Kan vi läsa tillsammans och diskutera? I hurudana sammanhang och med vem som ledare? 

UK:s beslut:

UK uppmanar:

  • KCSA att skapa ett konfirmandmaterial för bekännelseskrifterna där det framkommer information om att bekännelseskrifterna finns samt vilken betydelse de har för oss i den Lutherska läran och tron.
  • alla församlingar i Borgå stift att i konfirmandundervisningen tillhandaha lilla katekesen och Bibeln samt att informera om hur var dessa kan hittas online.
  • alla församlingar i Borgå stift att försöka ordna bibelstudier för olika åldrar med speciellt katekeserna, som hjälpmedel. Till exempel i hjälpledarutbildningen, alphakurser, bibelstudiegrupper eller dylikt.
  • alla församlingar i Borgå stift att uppmuntra sina medlemmar till att läsa Bibeln och att ha med Bibeln i verksamhet så att man bekantas med den från ung ålder, så som eftis/dagklubbar och söndagsskolor.

Ärendet var ursprungligen ett initiativ till diskussion.

§ 19 Hållbart församlingsarbete

Sofia Palmén hade lämnat in följand initiativ till diskussion:

Hållbar utveckling är ett aktuellt tema inom samhället, och behöver därför vara aktuellt inom kyrkan. Under UK har vi tidigare diskuterat ekologisk hållbarhet, men det är viktigt att se på hållbar utveckling som en helhet. Att också tänka på den ekonomiska och sociala hållbara utvecklingen. Ekologisk hållbarhet beskriver hur man använder sig av naturresurser samt skyddar miljön. Social hållbarhet handlar om implementering av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. Ekonomisk hållbarhet handlar om produktion och konsumtionsmönster samt förebyggande av fattigdom. 

Församlingarna behöver tänka hållbart och på framtiden. Inom församlingarna är det viktigt att verksamheterna och arbetskulturen är jämlik, utöver det behöver församlingarna arbeta på ett sätt som är hållbart med tanke på de anställdas mentala hälsa och ork. Ekonomisk hållbarhet syns inom det diakonala arbetet, men utöver det kan församlingarna fundera på de egna produktions- och konsumtionsmönster som finns till förfogande exempelvis uthyrande av tillgängliga lokaler. Alla enskilda församlingar behöver fundera på hur de kan ha en hållbar arbetskultur och verksamhet. Vi ber UK diskutera möjligheter för arbete inom de olika delarna av hållbar utveckling, samt sammanställa en lista på förslag församlingarna kan använda som inspiration eller välja att implementera.

UK:s beslut:

UK uppmanar församlingarna att använda följande lista som inspiration eller välja att implementera den:

Ekologisk hållbar utveckling:

  • Handla närproducerat
  • Loppisar, t.ex. bokbytar torg  och klädbytar torg
  • Ta en titt på miljödiplomet
  • Väga mellan fairtraid och närproducerat

Ekonomisk hållbar utveckling:

  • Om församlingen har en bil, fundera på var man tankar den
  • Hur man värmer upp lokaler
  • Uthyrning av lokaler
  • Återandvändning av material
  • En hållbar hjälpledarlön

Social hållbar utveckling:

  • Hälsosamma arbetsvanor
  • En jämlik arbetsmiljö
  • Jämlik könsfördelning och åldersfördelning 

Ärendet var ursprungligen ett initiativ till diskussion.

§ 20 Samlingar och material för hbtqi+ ungdomar

Janina Fagerholm, Sanna Byskata och Tindra Forsell hade lämnat in följande motion:

I dokumentet "Hur mår unga HBTQ-personer i församlingarna?" som publicerades 2021 av Ev.-luth. kyrkan så skrivs det mycket om att hbtqi+ personer oftare känner sig ensamma och kämpar mera med sin psykiska hälsa än heterosexuella gör. Vi vet även att det i dagens samhälle finns hbtqi+ ungdomar som också är kristna och därför tycker vi att man måste göra någonting för att de ska känna att de har en plats i församlingen. Det borde ordnas samlingar för hbtqi+ ungdomar för att de ska få en plats där de kan känna sig trygga och förstådda. Vi tycker också att stiftet borde ordna ett styrdokument som innehåller t.ex. vad bibeln säger om hbtqi+ personer som man kan diskutera under samlingarna, eftersom det är något kristna hbtqi+ ungdomar ofta funderar på.

Förslag till beslut:

  • UK uppmanar församlingarna att ordna samlingar för hbtqi+ ungdomar där de kan känna sig trygga och förstådda
  • UK uppmanar domkapitlet och KCSA att göra ett styrdokument som stöder diskussioner om bibeln och hbtqi+ frågor och hjälper församlingar att stöda hbtqi+ ungdomars kristna identitet.

UK:s beslut:

UK uppmanar:

  • biskopsmötet och kyrkostyrelsen att diskutera hur man kan stöda hbtqi+ personer mer i kyrkans verksamhet.
  • församlingarna att även i skriftskoleundervisningen inkludera diskussioner som tangerar hbtqi+ frågor med fokus på att få en förståelse för vad bibeln, den evangelisk luthersk kyrkan i Finland, men även hur andra kristna samfund tolkar denna fråga.
  • församlingarna att ordna samlingar för hbtqi+ ungdomar där de kan känna sig trygga och förstådda. Men att också uppmana att diskutera hbtqi+ frågor på de allmänna ungdomssamlingar för att bredda förståelse och tolerans.
  • församlingarna att ordna samlingar för hbtqi+ ungdomar där de kan känna sig trygga och förstådda
  • domkapitlet och KCSA att göra ett styrdokument som stöder diskussioner om bibeln och hbtqi+ frågor och hjälper församlingar att stöda hbtqi+ ungdomars kristna identitet.

§ 21 Unga mår dåligt

Mona Nurmi, Amanda Ahlgren, Jamika Sandbäck och Daniel Vuoristo hade lämnat in följande motion: 

I dagens läge mår unga dåligt. Kyrkan kommer i kontakt med bl.a. ungdomar som mår dåligt t.ex. i samband med skriftskolan. Därför funderar vi över ifall församlingarna skulle ha en utsedd person som har hand om frågor som berör ämnet. Detta eftersom psykiatrins köer är långa och många behöver stödet just nu. Därför skulle det vara bra att en person i församlingen har hand om dessa frågor och hjälper personer vidare till stöd.  

Att få det kristna stödet är viktigt när man mår dåligt och det skulle vara bra att kunna vända sig till någon inom församlingen och dra illamåendet ut ur mörkret. “Gud möter dig där du är”. Det är även vanligt att konfirmander tar tag i en som hjälpledare och berättar tunga saker gällande mående mm. I dessa fall är det svårt som hjälpis utan hjälpis2:an att veta vad man ska göra, det kunde då stöda hjälpisen att kunna diskutera med en anställd i församlingen som har kunskap och kan antingen berätta mer om det eller helt konkret agera för att stöda personen i fråga.

Kunde det i finnas en eller flera personer i församlingen som fungerar som ett stöd för personer som mår dåligt? Är detta också möjligt i små församlingar? Kan själavård göras mer tillgänglig, t.ex. genom Walk-in terapi och närvaro där ungdomar rör sig, och kan man uppmuntra ungdomar till att utnyttja den? Kunde kyrkan samarbeta mer med andra aktörer så som kuratorer, folkhälsan, mental och missbrukarvården m.fl., så att kyrkan inte behöver täcka de aktörernas områden och på så sätt slösa resurser, istället för att fokusera på de tjänster som endast kyrkan kan erbjuda? Kan diakonerna ges mer resurser att engagera sig i ungdomar?

Förslag till beslut:

UK uppmanar församlingarna att:

  • Starta Walk-in terapi
  • Vara mer närvarande i skolor, på stan, i köpcentrum och på andra ställen där unga rör sig
  • Öka och stärka samarbetet med andra aktörer på området
  • Öka samarbetet mellan diakoni och ungdomsarbetet

UK:s beslut:

UK uppmanar församlingarna att:

  • Vara närvarande redan från tidig ålder samt främja öppenhet och att tala om sina känslor.
  • Marknadsföra de samtalsstödtjänster som finns inom kyrkan samt möjligheten tiill själavård för de unga.
  • Vara mer närvarande i ungdomsverksamheten, även utanför kyrkan
  • Öka och stärka samarbetet med andra aktörer på området
  • Anställa ungdomsdiakoner i församlingen. Som en tillfällig lösning, utse en person med ansvar över stödarbetet som riktas åt ungdomar. 

§ 23 Församlingsverksamhet för unga vuxna 

Delegaterna från Johannes och Matteus församling hade lämnat in följande motion:

Kyrkan är ett samfund som behöver vara tillgängligt för alla under livets alla skeden, inte bara för barn, unga och äldre. Församlingarna behöver satsa på verksamhet för unga vuxna, att forstättningsvis finnas till för de unga vuxna som blivit för gamla för verksamheten riktad till ungdomarna. Efter att församlingarna satsat på att bygga kontakt till barnet fram tills hen är ung vuxen, känns det osmart att abrupt bryta den kontakten på grund av brist på verksamhet. Verksamhet för unga vuxna har diskuterats i många sammanhang och konstaterats vara viktig, men trots det har det inte skett en förändring eller konkret satsning på förverkligandet av sådan verksamhet.

UK uppmuntrar församlingarna att göra följande:

  • Församlingarna behöver utse en/fler anställda som har ansvar över verksamhet för unga vuxna
  • Församlingarna behöver lyssna till de unga vuxna som bor inom deras område, och ta deras behov i beaktande när de planerar verksamheten 
  • Församlingarna ska tillägga att unga vuxna nämns i verksamhetsplanen och att planen följs

UK:s beslut:

UK uppmuntrar församlingarna att göra följande:

  • utse en eller flera anställda som har ansvar över verksamhet för unga vuxna.
  • tillåta att  ung vuxen verksamhet får planeras och ledas av tillförtrodda lekmän.
  • inkludera unga vuxna som en målgrupp i verksamhetsplanen och se till att planen följs.
  • inbjuda de unga vuxna som bor inom deras område till diskussion och ta deras behov i beaktande när de planerar verksamheten.
  • se de unga vuxna som en resurs i verksamheten och ge dem som är villiga ansvarsuppgifter för att öka delaktigheten.

§ 25 Vilken av kyrkans verksamhet är verkligen viktiga för unga?

Amanda Ahlgren, Jamika Sandbäck, Daniel Vuoristo och Karin Särs hade lämnat in följande motion:

Det är knappast något nytt att församlingarna har det knapert med pengar vilket innebär att vi som kyrka måste börja begränsa vad som är ekonomiskt möjligt. Därför borde även unga se över hurudan verksamhet som inom församlingen är viktigast för oss.

Därför önskar vi att UK diskuterar vad som är viktigast för oss som unga och skickar förslag till församlingarna vad det lönar sig att satsa på.

För oss motionsställare är hjälpisutbildningen viktig, men kunde hjälpis 2:an och vidare hållas som samarbete inom eller mellan prosterier? Ungdomssamlingar är viktiga för att få träffas och fundera över livet och tron. Det är viktigt att ungdomarna själva får forma verksamheten i den egna församlingen rent ekonomiskt och intressebaserat.

UK:s beslut:

UK uppmanar församlingarna att:

  • Låta en grupp ungdomar, t.ex. ungas påverkansgrupp, se över vad unga vill ha kvar i sin hemförsamling, vara med och forma verksamheten och påverka ekonomin.
  • Öka samarbetet mellan församlingarna

§ 26 Stadgeändringar i plenar-, val- och arbetsordningen

Sabina Lumivirta, Jakob Nylund, Cecilia Huhtala och Rebecka Stråhlman hade lämnat in följande motion:

På UK 2022 valdes medlemmar till en grupp som funderar på UK som helhet och dess framtid. Gruppen arbetar bl.a. med att revidera UK:s stadgar. Till UK 2023 vill gruppen föreslå några stadgeändringar i plenarordningen, valordningen och arbetsordningen för att förtydliga instruktionerna om hur olika saker fungerar på UK. Framtidsgruppen föreslår följande ändringar i stadgarna:

Valordning

§ 3 Personval

Nuvarande stadga lyder:

Personval sker genom sluten omröstning och majoritetsbeslut. Öppen omröstning kan förrättas vid personval om samtliga ombud godkänner det.

Gruppens ändringsförslag:

Personval sker genom sluten omröstning och majoritetsbeslut. Öppen omröstning kan förrättas vid personval om samtliga ombud godkänner det. Man nominerar personer genom att högt säga namnet på den person man vill nominera. Vid personförslag krävs inget understöd utöver den föreslagna personens eget godkännande.

Plenarordning

§ 3 Behandling av ärenden

Nuvarande stadga lyder:

Före en allmän diskussion i plenum angående en motion eller ett initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i ett (1) inlägg ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion.

Gruppens ändringsförslag:

Före en allmän diskussion i plenum angående en motion eller ett initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i ett (1) inlägg ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Ifall motionsställaren omfattar utskottets förslag till beslut förelägger endast ett förslag till beslut. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion.

§ 6 Förslag till beslut

Nuvarande stadga lyder:

Endast ombuden har förslagsrätt. För motioner gäller att förslag till beslut skall inlämnas till presidiet skriftligen, innan ordförande drar streck i talarlistan. För andra ärenden beslutar presidiet hur förslag till beslut skall lämnas in. För att ett förslag skall bli beaktat krävs understöd av minst ett annat ombud. Vid personförslag krävs inget understöd utöver den föreslagna personens eget godkännande.

Gruppens ändringsförslag:

Endast ombuden har förslagsrätt. För motioner gäller att förslag till beslut skall inlämnas till presidiet skriftligen, innan ordförande drar streck i talarlistan. För andra ärenden beslutar presidiet hur förslag till beslut skall lämnas in. För att ett förslag skall bli beaktat krävs understöd av minst ett annat ombud. Personförslag och personval, se §3 i Valordningen.

§ 13 Reservation

Nuvarande stadga lyder:

Om ett ombud vill att det i protokollet skall nämnas att han eller hon motsätter sig plenums beslut kan han eller hon reservera sig mot beslutet. Anmälan om reservation bör göras omedelbart efter att beslutet fattats. Om man dessutom vill formulera sin reservation skriftligen bör den inlämnas senast en timme efter att beslutet fattats. Skriftliga reservationer fogas till protokollet.

Gruppens ändringsförslag:

Om ett ombud vill att det i protokollet skall nämnas att han eller hon motsätter sig plenums beslut kan han eller hon reservera sig mot beslutet. Anmälan om reservation bör göras omedelbart efter att beslutet fattats. Anmälan uttalas högt från egen plats. Om man dessutom vill formulera sin reservation skriftligen bör den inlämnas till presidiet senast en timme efter att beslutet fattats. Skriftliga reservationer fogas till protokollet.

Arbetsordningen

§ 7 Beslut

Nuvarande stadga lyder:

UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar samt till stiftsfullmäktige i Borgå stift och till KCSA. Det är önskvärt att åtminstone ett av församlingens ombud på kallelse av kyrkoherden senast två månader efter avslutat UK presenterar UK:s beslut för församlingsrådet/kyrkorådet.

Gruppens ändringsförslag:

UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar, stiftsfullmäktige och domkapitlet i Borgå stift samt KCSA och Borgå stifts delegater i kyrkomötet. Det är önskvärt att åtminstone ett av församlingens ombud på kallelse av kyrkoherden senast två månader efter avslutat UK presenterar UK:s beslut för församlingsrådet/kyrkorådet.

UK:s beslut:

Valordningen § 3, Plenarordningen § 3, 6 och 13, samt Arbetsordningen § 7 justeras enligt framtidsgruppens förslag.