Kyrkans arbetsgivare har samma rättigheter och skyldigheter som andra arbetsgivare. I sitt beslutsfattande och i sin verksamhet som gäller personalen ska de utöver kyrkolagen och kyrkoordningen iaktta till exempel arbetsavtalslagen, arbetarskyddslagen, diskrimineringslagen och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
Kyrkans arbetsgivares intressen i arbetsmarknadsfrågor företräds av Kyrkans arbetsmarknadsverk. Dessutom har varje stifts biskop och domkapitel arbetsgivarbehörighet i förhållande till prästerna inom sitt eget stift.
I församlingarna är kyrkofullmäktige den högsta företrädaren för arbetsgivaren och den som utövar den högsta arbetsgivarmakten, och i kyrkliga samfälligheter är det gemensamma kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige beslutar om strategin och de resurser som behövs samt drar upp riktlinjer för personalpolitiken, samt beslutar om inrättande och indragning av tjänster. I praktiken utövas arbetsgivarmakten av församlingens kyrkoråd eller i kyrkliga samfälligheter av gemensamma kyrkorådet, som bereder de personalpolitiska besluten för kyrkofullmäktige/gemensamma kyrkofullmäktige. Genom kyrkorådets reglemente kan rådets beslutanderätt i personalärenden om så önskas överföras på den högsta ledningen eller andra ledande tjänsteinnehavare.
Till den högsta ledningen hör kyrkoherden/kyrkoherdarna och den ledande tjänsteinnehavaren inom ekonomi- och personalförvaltningen som företräder arbetsgivaren och vars tjänstebenämning i allmänhet är förvaltningsdirektör, ekonomidirektör eller ekonomichef. Den högsta ledningen bereder de personalpolitiska beslut som fattas av kyrkorådet. Den genomför också personalpolitik och företräder arbetsgivaren vid lokala förhandlingar om anställningsfrågor och sköter det övriga genomförandet av den dagliga operativa personalledningen i samarbete med andra eventuella ledande tjänsteinnehavare och personer i chefsställning.
Kyrkoherden är högsta chef för församlingens anställda som utför andligt arbete samt för kyrkoherdeämbetets personal, om inte det direkta chefsarbetet delvis har delegerats till mellancheferna. Kyrkoherdens särskilda roll i församlingens ledning framgår av ställningen som ordförande för kyrkorådet. Som ordförande för kyrkorådet har kyrkoherden skyldighet att övervaka att kyrkorådets beslut som gäller församlingens förvaltning och ekonomi följs och att de är lagenliga. Som rådets ordförande utövar kyrkoherden också tillsyn över lagenligheten i tjänsteutövningen för den tjänsteinnehavare som svarar för församlingens ekonomiförvaltning, även om han eller hon i allmänhet inte är chef för innehavaren av denna tjänst.
Den högsta tjänsteinnehavaren inom ekonomiförvaltningen är ofta också den person som ansvarar för personalfrågor i egenskap av löneombud och arbetarskyddschef, till vilken han eller hon ska utnämnas med stöd av kyrkans samarbetsavtal. I allmänhet är han eller hon också chef för kontors-, begravnings-, fastighets- och kyrkobetjäningspersonalen. I stora församlingsekonomier har det direkta chefsarbetet ofta delegerats till cheferna på mellannivå.
Att församlingsarbetsgivarens riktlinjer och mål är parallella allt från beslutsfattare och till högsta ledning till enskilda chefer kan säkerställas genom att riktlinjerna och målen fastställs gemensamt och att dialogen mellan arbetsgivaraktörerna fungerar. Bestämmelser om behandlingen av ärenden tillsammans med de anställda ges i Kyrkans samarbetsavtal.
Församlingens arbetsgivarparter
