Bikthemlighet

Bikthemligheten hör till bikten där den som biktar sig bekänner sin synd och får avlösning av den som tar emot bikten. Man kan avlägga bikt för en präst, lektor,diakoniarbetare eller någon annan församlingsmedlem.

Bikthemligheten, dvs. den absoluta tystnadsplikten gällande det som kommit fram under bikt, förpliktar var och en som tagit emot bikt.

Enskild själavård och bikt hör till prästens speciella uppgifter. I kyrkolagen har följande stadgats om prästernas bikthemlighet: ”Det som har anförtrotts en präst i enskilt skriftermål eller annars vid själavård får inte röjas, ej heller den person som har anförtrott sig åt prästen.” (KL 5 kap. 2 § 1 mom.) Prästen får alltså inte ens avslöja vem som har biktat sig för honom. Fastän prästen skulle höras som vittne får han inte avslöja det som någon har anförtrott honom vid bikt eller i en själavårdssituation.

Om en person under enskild bikt eller själavård uppenbarar att ett brott, som enligt allmän lag måste anges, kommer att ske, ska prästen uppmana personen att ta kontakt med myndigheterna eller den som hotas av fara. Om personen inte går med på det ska prästen i god tid, försiktigt underrätta myndigheterna om ärendet. Det här utan att personen som biktat sig eller gått i själavård direkt eller indirekt avslöjas. Anmälningsskyldigheten gäller också lektorer.