Kyrkans centralfond

Kyrkans centralfond är kyrkans gemensamma fond. Från den betalas kyrkans pensioner och understöd till mindre bemedlade församlingar. Medel från centralfonden täcker också utgifterna för kyrkans gemensamma verksamhet och förvaltning samt stiftens utgifter. Centralfondens inkomster består av de avgifter församlingarna betalar och avkastningen från dem. Kyrkostyrelsen fungerar som styrelse för centralfonden och dess budget godkänns av […]

Gemensamma kyrkofullmäktige

Gemensamma kyrkofullmäktige utövar den högsta beslutfattande makten i en kyrklig samfällighet. Medlemmarna väljs genom församlingsval vart fjärde år. Medlemmar väljs från samfällighetens församlingar i relation till deras medlemsantal. Till gemensamma kyrkofullmäktiges viktigaste uppgifter hör att göra upp gemensam strategi för tyngdpunkterna i verksamheten, att varje år godkänna verksamhets- och ekonomiplanen och föregående års verksamhetsberättelse och […]

Kyrka och stat

Den finländska lutherska kyrkans organisation och administration grundar sig på en tradition som sträcker sig ända till kristendomens början. På medeltiden var den katolska kyrkan en viktig samhällelig och politisk påverkare. Ända sedan medeltiden har kyrkan haft beskattningsrätt, rätt att äga jord och haft lagstadgade rättigheter och skyldigheter som ett offentligt-rättsligt samfund. Svenska kyrkan blev […]

Kyrkans utrikesavdelning

Kyrkans utrikesavdelning hjälper Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, dess församlingar och stift samt andra centrala organ i kyrkan att uppfylla sina ekumeniska uppgifter i hemlandet och utomlands. Utrikesavdelningen har som uppgift att: Under Kyrkans utrikesavdelning hör Kyrkans missionscentral, Enheten för teologiska frågor och Enheten för arbetet bland utlandsfinländare. Kyrkans utrikesavdelning har ett nära samarbete med Kyrkornas […]

Gemensamma kyrkorådet

Gemensamma kyrkorådet är det förvaltningsorgan i en kyrklig samfällighet som ansvarar för att gemensamma kyrkofullmäktiges beslut verkställs. Rådet leder samfällighetens verksamhet och administration samt förvaltning av ekonomi och egendom. Gemensamma kyrkorådets medlemmar är förtroendevalda som utnämns av kyrkofullmäktige. Ordförande är en kyrkoherde från någon av samfällighetens församlingar och utses av domkapitlet. Gemensamma kyrkorådet behandlar och beslutar om ärenden vars […]

Kyrkböcker

Med kyrkböcker avses olika register och förteckningar som församlingen upprätthåller. De är förteckningar över församlingens medlemmar samt förteckningar över födda och döpta, de som fått konfirmandundervisning och konfirmerats samt personer för vilka man gjort hindersprövning för äktenskap. Dessutom förs register över dem som vigts till äktenskap, över döda och begravna, in- och utflyttade och dem […]

Församling

Ordet församling (grek. ekklesia) kan antingen betyda hela den universella kristenheten (den allmänneliga kyrkan) eller en del av en lokal kyrka, den förvaltningsmässiga lokalförsamlingen. I den första bemärkelsen är församlingen helig, ett särskilt ”för Herren avskilt” samfund och en ”helig gemenskap” till skillnad från världsliga organisationer och sammanslutningar. Enligt den kristna tron är församlingen en […]

Ämbetskollegiet

Kyrkostyrelsens ämbetskollegium består av ecklesiastikråden. Ämbetskollegiet besluter i de ärenden som delegerats till dem enligt kyrkostyrelsens reglementen och vars betydelse inte är av sådan vikt att man anser att det är nödvändigt att ärendet behandlas i kyrkostyrelsens plenum. Läs mera på ämbetskollegiets webbsida

Biskopsvisitation

Biskopen besöker församlingarna i sitt stift med regelbundna mellanrum och förrättar biskopsvisitation. Biskopsvisitationen är en gammal tradition i kyrkan. På det här sättet utövar biskopen sin tillsynsuppgift. I samband med biskopsvisitationen överlägger biskopen med församlingens anställda och förtroendevalda samt träffar församlingsmedlemmar. Vid förhandlingarna behandlas prioriteringarna i församlingens verksamhet och arbetets utveckling, samt förvaltning och ekonomi. […]

Synodalmöte

Synodalmöte är ett möte för stiftets präster och lektorer sammankallat av biskopen. Biskoparna kallar prästerna och lektorerna i sitt stift till synodalmöte minst vart sjätte år. Syftet med synodalmötet är att behandla teologiska frågor samt frågor som rör församlingarnas skötsel och annan kyrklig verksamhet och administration. Synodalmötena har en hundraårig tradition. Förr hade synodalmötena viktiga […]

Tillbaka till toppen