Äktenskapslagen och kyrkan

Nuvarande äktenskapslag trädde i kraft den 1 mars 2017. Den gjorde det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap och utmanar samtidigt kyrkans äktenskapssyn.

Enligt kyrkans äktenskapssyn är äktenskapet ett förbund mellan en kvinna och en man. Det konstaterade kyrkomötet i november 2015.

I en redogörelseÖppna länk i ny flik om kyrkans rådande äktenskapssyn som biskopsmötet gav i augusti 2016 konstaterar det att prästernas rätt att viga till kyrkligt äktenskap inte ändrar då den nya lagen träder ikraft 1.3.2017.

Evangelisk-lutherska kyrkans kyrkolag och kyrkoordning innehåller bestämmelser om vigsel till äktenskap, bestämmelser som prästerna måste följa när de viger till äktenskap. Det gäller också välsignelse av äktenskap.

Kyrkans medlemmar, präster och även biskoparna har olika uppfattning och betonar olika saker i äktenskapsfrågan. Frågan diskuteras på olika håll och i olika forum. Flera präster har redan vigt par av samma kön och några domkapitel har också fått ta emot klagomål i frågan.

Avgörande i HFD

Varje domkapitel övervakar prästernas verksamhet med självständigt övervägande, vilket kan leda till att man komma till olika slutsatser i olika stift gällande klagomålen. Det har skett till exempel i Helsingfors stift, Uleåborgs stift och Lappo stift. I några fall har prästerna fått en anmärkning eller varning och på dem har det gjorts klagan till förvaltningsdomstol.

Ett fall fördes vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som 18.9.2020 avgjorde ärendet. Enligt HFD:s beslut hade domkapitlet rätt att ge en varning till den präst som vigt ett par av samma kön. Biskoparna konstaterade 18.9.2020 att beslutet klargör det rättsliga läget.

Biskopsmötet diskuterade 20.10.2020 Högsta förvaltningsdomstolens avgörande och godkände en bedömning om vilka följder avgörandet har för evangelisk-lutherska kyrkan. Biskopsmötets slutsats var att "domkapitlen har rätt att besluta om följder för präster som mot kyrkans äktenskapssyn och de anvisningar som getts vigt av par av samma kön. De vigslar som framkommer ska behandlas från fall till fall. Det är skäl att vara återhållsam då det gäller påföljder.”

Kyrkomötet besluter om lärofrågor

Beslut i lärofrågor i stil med frågan om äktenskapssynen fattas av kyrkomötet. Viktiga frågor, dit frågan om kyrkans äktenskapssyn hör, kräver kvalificerad, dvs. trefjärdedels, majoritet i kyrkomötet.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige kan göra framställningar till kyrkomötet. Också enskilda kyrkomötesombud kan väcka initiativ. Till och med ett initiativ av en enskild församlingsmedlem kan avancera ända till kyrkomötet.

Med anledning av den nya äktenskapslagen har kyrkomötet i flera omgångar diskusterat äktenskapsfrågan. I maj 2017 lämnades ett ombudsinitiativ till kyrkomötet om att kyrkan så snabbt som möjligt ska bredda kyrkans äktenskapssyn så att den också omfattar par av samma kön. Efter en lång diskussion lät kyrkomötet iniativet förfalla i maj 2018. Samtidigt godkände kyrkomötet en kläm om där man bad biskopsmötet främja en respektfull diskussion och fortsätta utreda alternativ för att finna lösningar på den rådande oenigheten om äktenskapssynen som finns i kyrkan.

I november 2020 lyftes äktenskapsfrågan på frågetimmen i kyrkomötet. Dessutom lämnade 31 kyrkomötesombud under kyrkomötesveckan in en vädjan till biskopsmötet och kyrkostyrelsen om att de skulle skrida till åtgärder mot dem som organiserar vigsel av par av samma kön. (läs en artikel om saken i Kotimaa, på finska).

I augusti 2021 behandlade kyrkomötet ett nytt ombudsinitiativ, undertecknat av 44 ombud, om att kyrkomötet ber biskopsmötet göra en framställning om vigsel och välsignelse av par av samma kön. Ärendet remitterades till konstitutionsutskottet.

I maj 2022 beslöt kyrkomötet efter omröstning att i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande att sända ombudsinitiativet till biskopsmötet för kännedom. Rösterna föll 59–43 (en blank röst). plus en tom röst. Motförslaget var låta ärendet förfalla.

Dessutom beslöt kyrkomötet efter omröstning att biskopsmötet fortsätta sitt arbete som biskoparna presenterat i ett brev till kyrkomötet 1/2020. Också i den här omröstningen vann utskottsbetänkandet över motförslag med rösterna 61–42 (en blank röst). Motförslaget var att den andra beslutsklämmen lyder att man ber biskopsmötet fortsätta sitt arbete för att bevara den kyrkliga enheten trots olika äktenskapssyner.

Konstitutionsutskottets betänkande 1/2022 om ombudsinitiativ 2/2021Öppna länk i ny flik
Biskopsmötets svar på kyrkomötets begäran

Respektfull diskussion och godkännande av olika uppfattningar

Biskoparnas svar på kyrkomötets begäran blev klart 6.8.2020. Kyrkomötet får det under sin session 10-14 augusti 2020. Som lösning på den oenighet som råder kring äktenskapssynen ser biskoparna en situation där kyrkans medlemmar kan leva tillsammans med olika uppfattningar – oberoende av vars och ens respektive äktenskapssyn och praxis. För att nå detta krävs öppenhet och dialog, dvs. en respektfull diskussion.

I sitt svar uppmanar biskoparna kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen att förbinda sig till en respektfull diskussion och främja den. Dessutom önskar biskopsmötet att principerna för en respektfull diskussion lyfts fram i utbildningen av kyrkans anställda och förtroendevalda, och att man främjar en respektfull diskussion på alla nivåer i församlingens verksamhet.

Biskoparna beskriver kännetecken på en respektfull diskussion och på en osaklig diskussion. Principerna kan enligt biskoparna också förutom på äktenskapsdiskussionen tillämpas på diskussioner i andra frågor som skapar spänning. Biskoparna säger att en respektfull diskussion inte utesluter en kritisk och öppen diskussion utan tvärtemot stöder och främjar den genom att synliggöra spelregler för en vettig dialog.

Kyrkostyrelsen har också på uppdrag av kyrkomötet berett en samtalsmodell och material som anknyter till den så att de som tänker olika i kyrkan ska kunna förstå varandras syn och föra en konstruktiv diskussion om äktenskap och familj. Modellen bygger på material som använts i motsvarande process i Skottland och England.

Kyrkan avstår inte från vigselrätten

Biskopsmötet utredde 2017 på basen av ett ombudsinititativ i kyrkomötet vilka konsekvenser det skulle ha för kyrkan att avstå från vigselrätten och vad olika alternativ kyrkan har för att lösa äktenskapsfrågan. Professor emerita Eila Helander gjorde utredningen som överlämnades till biskopsmötet 6.9.2017.

Professor Helander konstaterar i sin utredning att kyrkan inte borde avstå från vigselrätten. Att avstå från vigselrätten skulle på lång sikt påverka bland annat såväl medlemsantalet och åldersstrukturen i kyrkan som kyrkans identitet. Kyrkomötet beslöt i maj 2018 att kyrkan inte avstår från vigselrätten.

I utredningens slutsatser presenterade professor Helander en kompromiss där kyrkan behåller rätten att viga till äktenskap enligt nuvarande praxis, men samtidigt godkänner att det inom kyrkan kan finnas också en annan teologiskt underbyggd modell för vigsel och välsignelse. Då kan anhängarna av båda praxis verka inom samma kyrka.

Helanders utredning i sin helhet

Rättslig utredning om hur ändring i äktenskapsfrågan påverkar kyrkan

Kyrkostyrelsen har på uppdrag av kyrkomötet gjort en rättslig utredningÖppna länk i ny flik kring vilka följder ändringen i äktenskapslagen har för kyrkan. I utredningen som godkänts av kyrkostyrelsens plenum konstateras bland annat att

kyrkan enligt äktenskapslagen fortsättningsvis har rätt att själv besluta om sin vigselpraxis, också när lagändringen trätt ikraft.
den nya lagen förpliktar inte prästerna att viga par av samma kön till äktenskap.
om en präst viger par av samma kön till äktenskap efter att lagändringen har trätt ikraft är äktenskapet juridiskt giltigt om man vid vigseln har följt de villkor och former som finns i äktenskapslagens bestämmelser.
om en präst viger ett par av samma kön blir det inte några följder för det par som vigts till äktenskap. Eventuella följder för prästen behandlas av domkapitlet.
de juridiska experterna anser inte att det med hänvisning till de grundläggande rättigheterna finns något som gör att kyrkan skulle vara tvungen att ändra sin äktenskapssyn och sin vigselpraxis. Det skulle däremot vara bra att lagstiftningen och andra bestämmelser med tiden skulle vara så enhetliga som möjligt.

Forskning om äktenskapet

En forskning om äktenskapssynen som kyrkomötet hade begärt av kyrkostyrelsen publicerades i Kyrkans forskningscentrals publikationsserie 21.11.2017. Forskningen behandlar bland annat äktenskapets kulturhistoriska betydelse, äktenskapets psykologi, förändringar i parförhållanden och familjebegreppet. På forskningscentralens sidan finns artiklarna i boken Perhe ja avioliitto muutoksessa (Kirkon tutkimuskeskuksen julkaisuja 127 - 2017, på svenska ung. Familj och äktenskap i förändring). Artiklarna är skrivna dels på finska, dels på svenska.

Forskningsrapporten Vihkiäkö vai ei (pdf)Öppna länk i ny flik som Kyrkans forskningscentral våren 2019 gav ut som webbpublikation visar på mångfalden i äktenskapssynen inom kyrkan. I en undersökning inom praktisk teologi utredde man bland annat prästernas attityder till homosexualitet och hur präster förhåller sig till att viga par av samma kön till äktenskap och hur de förhåller sig till äktenskapet som institution. Undersökningen har gjorts av yngre forskare TM Laura Kallatsa och universitetslektor, docent, TD, FD Jouko Kiiski vid Östra Finlands universitet.