Barnvänlig församling

Att tillämpa barnkonsekvensanalys i kyrkan innebär att barnets rättigheter omsätts i praktiken. Då man planerar aktiviteter och fattar olika praktiska beslut, ses saker ur barns och ungas synvinkel, deras åsikter beaktas och de ges möjligheter att påverka till exempel innehållet i verksamheten. Genomförande av barnets rättigheter leder till en barnvänlig kyrka. Det innebär nya sätt att utvärdera verksamheten och verksamhetsmodeller utifrån barnets bästa. Uppdraget att främja barnets rättigheter förutsätter att barns och ungas perspektiv beaktas i all församlingsverksamhet och förvaltning.

Förverkligandet av barnvänlighet kräver en förändring av både sätt att tänka och agera och arbetsstrukturerna i kyrkan. Detta sker inte över en natt, men tar tid. Det finns ett behov av information om konsekvensanalys av barn, barns utveckling och välbefinnande, barns rättigheter och metoder för deltagande. Genom utbildning och erfarenhet får församlingsbor och förtroendevalda verktyg för att ta hänsyn till barns och ungas perspektiv och för att möjliggöra bättre inkludering.

I en barnvänlig kyrka får barn och unga hjälp och stöd av vuxna när det behövs för att uttrycka sina egna tankar. Barn och unga ombeds regelbundet om respons och ges möjlighet att vara med och skapa nya idéer. De måste också ha möjlighet att fatta självständiga beslut i frågor som är viktiga för dem. När det gäller ungdomar är det ofta lättare att uppnå, men små barn kan också göra val och beslut om de får möjlighet. Det är upp till vuxna att fundera på hur och i vilka saker detta skulle kunna vara möjligt.

I kyrkans verksamhet innebär barnvänlighet till exempel att barn och unga deltar i planeringen av innehållet och verksamhetssätten för klubbar, utflykter och läger. Vad som är viktigt för barn och unga i gudstjänsten, vilka praktiska lösningar kan användas för att de ska känna sig välkomna och på vilka olika sätt vill de vara med och genomföra gudstjänsten. Även små barn kan vara involverade i böner, levande ljus, textläsare och samlare.

De centrala frågorna i en barnvänlig kyrkas verksamhetskultur är interaktion, deltagande av församlingsbor i alla åldrar och möjligheter att påverka. Kyrkan byggs i samarbete med anställda, förtroendemän och församlingsbor. Församlingens verksamhetskultur kan speglas i egenskaperna hos en barnvänlig församling (se bild ovan ). Syftet är en gemenskap där barn och unga får både den trygghet och det stöd de behöver och möjlighet att själva vara aktörer. Inkludering i kyrkan innefattar också åldersanpassat ansvar för sig självs, andras och hela samhällets handlingar och framtid. Detta bidrar till att stärka engagemanget för kyrkan och dess verksamhet.

I kyrkans kommunikation är det bra att utveckla verktyg och sätt att kommunicera som tar hänsyn till barn och unga. I diakoniarbetet och familjerådgivningen är det särskilt viktigt att höra barns och ungas tankar och erfarenheter i frågor som rör deras familjer och att se till att barnens behov inte nonchaleras eller döljs av vuxnas problem. Särskilt i dessa verksamhetsformer krävs att de anställda har god kännedom om barnskyddslagen och samarbete i olika nätverk.

Delaktighet innebär att man hör till något och känner att man är inkluderad. Det är också förknippat med en möjlighet att påverka i frågor som är viktiga för en själv. Att ta delaktigheten på allvar betyder att barn och unga är aktörer i kyrkan och församlingen, inte objekt för verksamheten. Delaktighet i församlingen innebär också att de enligt sin ålder får ta ansvar för sin egen, andras och hela samfundets verksamhet och för framtiden. Hela familjen ska känna sig välkommen.