Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Gravläggningen
Om den avlidne gravläggs, bärs kistan ut under slutmusiken. Bärare kan vara närstående och vänner, också kvinnor. Begravningsbyrån kan vid behov hyra in bärare. I allmänhet har man sex bärare, men fyra kan vara tillräckligt. Bärarna tar ytterkläderna med sig in, för att snabbt kunna ställa sig vid kistan. Vaktmästaren kan visa hur bärremmen läggs. Han går ut före kistan.
Utomhus kan man ha en vagn för kistan, särskilt om vägen till graven är lång. Bärarna lägger kistan på vagnen, och går sedan bredvid och håller vagnen rullande. Sista biten till graven bär man.
På graven lägger man ett lock. Locket är låsbart och av eldfast material. Det är nödvändigt, eftersom anhöriga ofta placerar gravljus på locket.
Blomsterhyllning vid graven
Under blomsterhyllningen läggs blommorna på locket. Ryms inte alla blommor där läggs de vid sidan om.
Graven skottas i allmänhet inte igen. Det sköts av personalen, oftast följande vardag. Men om de anhöriga vill skotta igen graven själva kan man höra sig för om det går hos gravgårdspersonalen. Spadar placeras då färdigt vid graven.
Ofta sjunger man en psalm efter blomsterhyllningen. Men någon kan i stället till exempel läsa en dikt eller bön. Någon av de anhöriga inbjuder till minnesstunden, om man håller en sådan. Ifall man inte har minnesstund kan adresserna läsas vid graven efter att blommorna lagts ner.
Kan kistan bli kvar i kapellet?
Kan man flytta en kista eller urna efter gravläggningen?
Gravläggning av urna
Den som avhämtar askan (i urna) ska samtidigt meddela krematoriet hur askan kommer att gravläggas. Uppgiften registreras.
Urnan ska vara av sådant material att den förmultnar i jorden.
Urnan kan gravläggas i en urngrav med gravsten, men också i en kistgrav. Askan kan också gravläggas på en urngravplats som är gemensam för ett större antal urnor, och där den exakta platsen inte märks ut. Den avlidnas namn antecknas på en gemensam minnestavla. I en del församlingar finns också möjligheten att urnan gravläggs helt anonymt.
Vid gravläggning på en anonym gravplats får de anhöriga inte veta den exakta platsen.
På vissa hålls finns columbarier, dvs. ett slags vitrinskåp med glasdörrar, där urnan placeras i ett eget fack, och dit man också senare kan föra till exempel blommor. Columbarierna är ofta placerade utomhus, men ibland i kyrkans källarvåning.
En del församlingar har dessutom anonyma gemensamma gravplatser, där askan kan strös ut på en gräsmatta eller en blomsteräng. Vill man strö ut askan i havet kan det också vara möjligt. Askan får inte delas upp för gravläggning på olika platser.
För att gravlägga urnan bokar man en tid hos gravkontoret. Oftast är endast de närmast anhöriga med. Vaktmästaren ger anvisningar. Någon kan läsa en bön, men det går också helt utan något program. Någon bär urnan, och sänker ner den i graven med hjälp av de snören som är fästa vid urnan. Graven har öppnats så mycket att urnan ryms. Ett lock läggs på graven, eller så skottas den igen.