Turistarbetet är ett skyltfönster för finska kyrkan utomlands

Vackert väder, konkret arbete, minimalt med byråkrati och aktiva församlingsbor. Det är lätt att tro Peter Kankkonen när han säger att en turistpräst gör det som är det roligaste med att vara präst.

Sedan Peter Kankkonen gick i pension 2014, efter 28 år som församlingspräst i Karleby svenska församling, har han arbetat tre vintrar på Teneriffa och en i Torrevieja på Costa Blanca dit han åker igen i höst.

-  Allt fler av kyrkans medlemmar tillbringar numera längre tider utomlands. Man brukar skämtsamt säga att då finländaren sätter sig på flyget så blir hen religiös, säger han.

Kankkonen beskriver kyrkans turistarbete som ett skyltfönster för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

- Det är många som har stannat upp och faktiskt ändrat sin inställning till kyrkan och insett hur viktigt det är att kyrkan finns där dess medlemmar finns, säger han.

Det är många som har stannat upp och faktiskt ändrat sin inställning till kyrkan och insett hur viktigt det är att kyrkan finns där dess medlemmar finns.

Endast i Costa Blanca räknar Kankkonen med att det finns omkring 3 000 finländare.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland jobbar i 37 länder och de största församlingarna finns i Sverige, USA, Spanien, Kanada, Tyskland och Australien.

Mer tid för människorna

Peter Kankkonen fick smak på arbetet utomlands redan under studietiden då han jobbade några somrar i Sjömanskyrkan i Rouen i Frankrike. På 1990-talet tillbringade han en termin som turistpräst i Lake Worth i Florida där det fanns en stor finländsk församling. 

- Det var jättetrevligt men jag insåg att man inte kan vara turistpräst om man har en ordinarie tjänst. Jag tänkte att jag kan bli turistpräst när jag blir pensionär, säger han.

 Jag tänkte att jag kan bli turistpräst när jag blir pensionär.

Precis som andra präster håller turistprästerna mässor och förrättar dop, vigslar och jordfästningar. Det viktigaste uppdraget är ändå att möta människor i deras vardag och i deras sorger. Också när det är sol och värme och man planerat en skön semester så kan också sorgen vara framme.

- Tyvärr äger också många dödsfall rum under den tid vi är aktiva och då märker man hur viktigt det är att kyrkan finns där med sina medlemmar och kan stöda dem just då stöd och tröst behövs som allra mest.

Kankkonen anser ändå att de positiva sidorna med att vara turistpräst långt uppväger de negativa. Även om jobbet inte är idel solsken säger han att han inte stött på sådana nackdelar som det är att vara församlingspräst i Finland.

- Byråkratin och pappersexercisen upptar för mycket av kyrkoherdens tid och möjligheten att förbereda sig. Nu känner jag att jag är in i minsta detalj förberedd.

Stort deltagande och nordiskt samarbete

Kankkonen berömmer sina församlingsbor i Torrevieja för att vara aktiva och engagerade. I vanliga gudstjänster räknar han med att i snitt 170 personer deltar, under större högtider kan deltagarnas antal uppgå till 600.

- Det är få församlingar i Finland som har så många deltagare som vi har ute på turistorterna. Man känner ett behov av att komma samman, att få sjunga psalmer och be på sitt modersmål.

Det är få församlingar i Finland som har så många deltagare som vi har ute på turistorterna. Man känner ett behov av att komma samman, att få sjunga psalmer och be på sitt modersmål.

Nordbor överlag kommer varandra närmare i södern. På Teneriffa var Kankkonen med om att ordna den nordiska högmässan. Planen är att börja med det på Costa Blanca också.

- Det var mycket uppskattat. Vi har många gemensamma psalmer, till exempel ”Måne och sol” och alla får sjunga på sitt eget språk, säger han.
Kankkonen jobbar huvudsakligen på finska men har också fått använda svenska i sitt arbete. En grupp som hittat den finska turistförsamlingen är sverigefinnarna, som gillar tvåspråkigheten.

Hur ofta en turistpräst får hålla gudstjänst varierar från ort till ort. På vissa ställen kan det vara en eller två gånger i veckan, på andra ställen varannan vecka.

- På Costa Blanca håller vi mässa varannan lördag klockan 12 i katolska kyrkan. På kyrkkaffet efteråt är det alltid fullt, där träffar man människor.
Församlingen har också en omfattande klubbverksamhet med bland annat skilda grupper för kvinnor och män och ett kafé som håller öppet fyra dagar i veckan. Varje onsdag ordnas församlingslunch och en gång i månaden ordnas söndagslunch. Kankkonen tror att församlingsaktiviteterna för många kan erbjuda en mjuklandning i pensionärstillvaron.

På Costa Blanca håller vi mässa varannan lördag klockan 12 i katolska kyrkan. På kyrkkaffet efteråt är det alltid fullt, där träffar man människor.

- Det roligaste är att i dag är en 65-åring inte gammal. Vi har ett proffsteam som sköter Facebook-gruppen och uppdaterar hemsidorna. Det har också hänt att folk som drivit en lunchrestaurang erbjudit sig att ordna med lunchen, säger han.