Sjukhuspräst som välsignar en bebis i kuvös

Yrken och utbildning

Prästen möter församlingsmedlemmar

Prästens viktigaste uppgifter är att sköta församlingens gudstjänstliv, möta människor och ge själavård. Till veckans arbete hör bland annat gudstjänster, dop, jordfästningar, vigslar och samlingar av olika slag.

En församlingspräst kan ha yrkesbenämningen församlingspastor, kaplan eller kyrkoherde. En del av prästerna arbetar med specialuppgifter i kyrkan, till exempel som familjerådgivare eller sjukhuspräster. Arbetet förutsätter teologisk kompetens. 

Utbildning

Teologie magister kan man bli vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi och filosofiska fakulteten vid Östra Finlands universitet. Teologie kandidatexamen omfattar 180 sp och magisterexamen 120 sp (totalt 300 sp).

Studier som ger rätt att vara präst i Evangelisk-lutherska kyrkan kan avläggas vid:

Biskopsmötets beslut om examen som krävs för prästämbetet

Kärnkompetensbeskrivningar för präster och anställda i kyrkans andliga arbete 

Kantorn ordnar musik för vardag och fest

En kantor arbetar som musiker vid gudstjänster, kyrkliga förrättningar och samlingar av olika slag som hålls i församlingen. Till arbetsuppgifterna hör att sjunga, spela, leda körer och musikgrupper, ordna konserter och framträda med musik.

Kantorn musicerar tillsammans med människor i alla åldrar, bland annat i musiklekskolor och dagklubbar, med konfirmander och vid besök i skolor och på institutioner. Kantorn samarbetar också med andra musiker på orten.

Utbildning

Man kan studera till kantor vid: 

De flesta kantorstjänsterna förutsätter musikmagisterexamen avlagd vid Konstuniversitetet Sibelius-Akademin inom utbildningsprogrammet för kyrkomusik (330 sp).

För cirka en femtedel av kantorstjänsterna förutsätts antingen en tidigare högskoleexamen, musikkandidatexamen (180 sp) eller yrkeshögskoleexamen i musikbranschen, musiker (YH) (240 sp).

Examen ska alltid innehålla 130 sp sådana studier som anges i behörighetsvillkoren för kantorer.

Behörighetsvillkor för kantorer

Kärnkompetensbeskrivningar för kantorer och anställda i kyrkans andliga arbete 

Diakoner och diakonissor finns nära människan

Diakoner och diakonissor utför förebyggande och uppsökande arbete i olika miljöer. De hjälper och stöder individer och familjer i olika livssituationer och stärker deras möjligheter att klara sig själva.

I arbetet kommer man också i kontakt med ekonomiska och samhälleliga frågor som berör människors välbefinnande. Diakoniarbetarna lyssnar och ser den ordlösa nöden och tar itu med orsakerna till den.

Diakoner och diakonissor samarbetar bland annat med socialvården, hälso- och sjukvården och andra organisationer.

För att få en diakonitjänst ska man vara utbildad till diakon eller diakonissa. I arbetet behövs sakkunskap i sociala frågor, hälso- och sjukvård och diakoni. Diakoner har en utbildning som ger specialkompetens i sociala frågor och diakonissor i holistiskt främjande av människors hälsa.

Utbildning

För en tjänst inom diakonin krävs:

  • yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, socionom (YH) diakon, minst 210 studiepoäng

eller

  • yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, sjukskötare (YH) diakonissa, minst 240 studiepoäng

I examen ska ingå de studier i teologi, diakoni och arbetet i församlingarna och kyrkan som anges i kyrkans författningssamlings beslut nr 124.

Utbildningen ges av yrkeshögskolorna Diakonia (diakon och diakonissa) och Yrkeshögskolan Novia (diakon) (mera information på yrkeshögskolornas webbsidor).

Ungdomsarbetsledaren organiserar och utvecklar verksamheten tillsammans med barn och unga

Ungdomsarbetsledarna arbetar med barn i skolåldern och unga, med deras föräldrar och med unga vuxna. Ungdomsarbetsledarens uppgifter är att sköta koordineringen och göra det möjligt för barn, unga och deras föräldrar att delta i planeringen, genomförandet och utvecklingen av verksamheten.

Möten, ledning av olika slags grupper och närvaro i barns och ungas vardagssituationer hör till kärnan i arbetet, liksom utfärder och läger. Till arbetet hör också att introducera, utbilda och handleda frivilliga som engagerar sig i församlingens ungdomsverksamhet.

Ungdomsarbetsledaren samarbetar med kommunernas ungdomsarbete, med skolor och läroanstalter och med lokala organisationer och föreningar som jobbar med unga.

I arbetet behövs kunskap om pedagogik och ungdomsarbete.

Utbildning

Utbildningen till ungdomsarbetsledare består av en 210 studiepoängs:

  • yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, socionom (YH), ungdomsarbetsledare

eller

  • yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, samhällspedagog (YH), ungdomsarbetsledare

I utbildningen ska ingå de studier i teologi, församlingarnas och kyrkans arbete och kyrkans fostran och ungdomsarbete som anges i kyrkans författningssamlings beslut nr 124.

Utbildning ges av yrkeshögskolorna Diakonia, Centria och Novia (mera information på yrkeshögskolornas webbsidor).

Barnledaren arbetar med barn och familjer

Församlingens barnledare arbetar med barn under skolåldern i barnklubbar, inom familjeverksamheten, på utfärder och läger och i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever.

Barnledaren möter också barnens föräldrar och andra vuxna. Till uppgifterna hör ofta att samarbeta med bland annat daghem och organisationer. I arbetet behövs kompetens inom småbarnspedagogik.

Utbildning

Man utbildar sig till barnledare genom att avlägga grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning (180 kompetenspoäng). Inom kompetensområdet småbarnspedagogik och familjeverksamhet går det att välja studier som ger den specialkompetens som behövs för att arbeta som barnledare i en församling. Examen träder i kraft 1.8.2018. Tidigare har man fått barnledarutbildning genom att avlägga en grundexamen i barn- och familjearbete (180 kompetenspoäng), en examen som stryks ur examensstrukturen 31.7.2018.

Ledare för barnverksamheten utvecklar församlingens småbarnspedagogik

Ledare för barnverksamheten organiserar och utvecklar verksamheten för barn och deras föräldrar tillsammans med de andra medarbetarna i församlingen. Uppgiften är att göra det möjligt för barn och deras föräldrar att delta i planeringen, genomförandet och utvecklingen av verksamheten. Samarbete med kommunens småbarnspedagogik och lokala organisationer och aktörer är en viktig del av arbetet. Ledaren kan också koordinera bland annat församlingens morgon- och eftermiddagsverksamhet eller familjeverksamhet.

I arbetet behövs yrkeskompetens inom småbarnspedagogik. 

Utbildning

Till en tjänst som ledare för kyrkans barnverksamhet behövs en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som omfattar 210 studiepoäng, (socionom YH), ledare för småbarnspedagogik. I utbildningen ska ingå de studier i teologi, församlingarnas och kyrkans arbete och kyrkans fostran och småbarnspedagogik som anges i kyrkans författningssamlings beslut nr 124.

Utbildning ges av yrkeshögskolan Diakonia (mera information på yrkeshögskolans webbsidor).

Ledare för internationellt arbete och missionssekreterare känner olika kulturer

Ledare för internationellt arbete och missionssekreterare stärker församlingens internationella arbete och missionsuppdrag. Till uppgiften hör att ordna evenemang och samarbeta framför allt med kyrkans missionsorganisationer och Kyrkans Utlandshjälp. Arbetet görs lokalt, men innehållet är globalt.

I arbetet behövs sakkunskap om olika åskådningar och religioner, om kulturmöten och interaktion.

Utbildning

Man utbildar sig till ledare för internationellt arbete eller missionssekreterare genom att komplettera den yrkeshögskoleexamen som ger behörighet för en diakoni- eller ungdomsarbetsledartjänst med studier i mission och internationell diakoni (8 sp) enligt kyrkans författningssamlings beslut nr 124. Studierna kan också avläggas inom öppna yrkeshögskolan efter att man har avlagt yrkeshögskoleexamen.

Studier i mission och internationell diakoni ordnas av:

Kärnkompetensbeskrivningar för missionssekreterare och anställda i kyrkans andliga arbete

Kyrkvaktmästarens arbete kräver mångsidig kompetens

Till kyrkvaktmästarens arbetsuppgifter hör att förbereda kyrkor och andra lokaler för gudstjänster och kyrkliga förrättningar (t.ex. dop, vigsel, jordfästning). Kyrkvaktmästaren assisterar prästen och kantorn, tar hand om deltagare och ser till att de praktiska arrangemangen förlöper smidigt. I en del församlingar sköter kyrkvaktmästaren också vaktmästaruppgifter, fastighetsskötsel eller uppgifter på begravningsplatsen.  Arbetet förutsätter att man känner till församlingarnas verksamhet och har kompetens att ta hand om fastigheter, grönområden och kulturhistoriskt värdefulla lokaler och föremål.

Utbildning

Utbildningen till kyrkvaktmästare är en yrkesexamen i församlings- och begravningsservice (150 kompetenspoäng). Utbildningens kompetensområde för församlingstjänst utvecklar det specialkunnande som behövs i arbetet. Examen träder i kraft 1.8.2018. Tidigare har man fått kyrkvaktmästarkompetens genom att avlägga yrkesexamen för kyrkvaktmästare, en examen som stryks ur examensstrukturen 31.7.2018.