Församlingarnas ekonomi stärktes 2015
Församlingarnas skatteinkomster ökade 2015 jämfört med året innan. För tredje året i rad lyckades församlingarna sänka sina verksamhetskostnader. Man har dragit ner på investeringarna. De sammanlagda finansiella tillgångarna ökade medan lånestocken minskade.
Församlingarnas bokslutsuppgifter för 2015 visar att drygt hälften av församlingarnas ekonomi var i balans eller uppvisade överskott. En fjärdedel av församlingarna hade en ekonomi som i huvudsak var i balans. Var femte församling hade ekonomiska problem mätt med ett flertal nyckeltal. Under 2015 fanns det sammanlagt 290 församlingsekonomier i evangelisk-lutherska kyrkan.
För tredje året i rad lyckades församlingarna spara in på verksamhetskostnaderna. Verksamhetsbidraget, dvs. skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetsutgifterna, minskade med ca 3 miljoner euro under 2015. Verksamhetsintäkterna fortsatte växa och uppgick till sammanlagt 186 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna förblev nästan på samma nivå som året innan och var 1 041 miljoner euro.
Församlingarnas personalkostnader sjönk för tredje året i rad och uppgick till 625 miljoner euro. Penninglöner med bikostnader sjönk med en knapp procent eller med ca fem miljoner. Om man drar av personalkostnaderna från verksamhetskostnaderna ökade de med en dryg procent till 415 miljoner euro. Anskaffningen av materiel, varor och förnödenheter minskade med tre procent till 108 miljoner euro. Beviljade understöd ökade med en dryg procent till 41 miljoner. Församlingarna betalade sammanlagt 13 miljoner euro i fastighetsskatter, vilket är en ökning på drygt tre procent.
Församlingarnas skatteinkomster ökade med knappt två procent
Skatteinkomsterna ökade med två procent eller med ca 18 miljoner euro och uppgick sammanlagt till 1 030 miljoner euro. Intäkterna av kyrkoskatten ökade med 9 miljoner euro och samfundsskatteandelen med nästan 9 miljoner.
Från och med 2016 får församlingarna inte längre en andel av samfundsskatten. Den ersätts i stället med statlig ersättning på 114 miljoner euro för att finansiera församlingarnas lagstadgade uppgifter. Finansieringens ekonomiska effekt är 120 miljoner euro eftersom församlingarnas kostnader för beskattningen sjunker med 6 miljoner euro. Församlingarna betalade staten ca 21 miljoner för skatteuppbörden 2015.
Församlingarnas avgifter till Kyrkans centralfond ökade med en knapp procent.
Nettointäkterna från finansieringsverksamheten var knappt 42 miljoner och ökningen var ca 51 procent. Årsbidraget uppgick till ca 36 miljoner euro mera än året innan eller till 134 miljoner euro.
Investeringarna minskade med drygt 26 procent till 84 miljoner. En stor de av investeringarna är reparationsinvesteringar.
Församlingarnas sammanlagda resultat för bokföringsperioden nästan fördubblades från 28 till 55 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i en tredjedel av församlingarna (antalet minskade med åtta församlingsekonomier).
Församlingarnas finansiella förmögenhet ökade med 57 miljoner euro till 776 miljoner euro. De tidigare räkenskapsperiodernas överskott i bokföringen var sammanlagt 924 miljoner euro. Församlingarna har sammanlagt 83 miljoner euro i långsiktiga lån.
Enligt församlingarnas balansräkning är värdet på de bestående anläggningstillgångarna 2,1 miljarder euro. Värdet på kyrkor, församlingscenter och andra församlingsbyggnader uppgår i balansräkningen till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Slutsumman i församlingarnas sammanlagda balansräkning uppgår till 3,3 miljarder euro.
Mera information:
Församlingarnas bokföringsuppgifter finns på webbtjänsten Sacrista.
En sammanställning över resultaträkningen finns tillsvidare endast på den finska webbsidan med bokföringsuppgifter.
Ekonomiplaneringschef Pasi Perander, tfn 050 349 6902, pasi.perander@evl.fi