Hyppää sisältöön
Kyrkans nyhetsarkiv

Kyrkostyrelsens plenum: Balanseringsplan för Kyrkans centralfonds ekonomi till kyrkomötet

Publicerad 12.10.2021

Kyrkostyrelsens plenum beslöt 12.10.2021 att sända en balanseringsplan för Kyrkans centralfond till kyrkomötet för godkännande, som en del av centralfondens verksamhets- och ekonomiplan för åren 2022-2024. Kyrkomötet beslöt i augusti 2021 att Kyrkans centralfonds ekonomi måste vara i balans inom 2023. Målet var en inbesparing på tre miljoner euro under 2022-2013. Till centralfonden hör Kyrkostyrelsen och kyrkans nio stift.

I balanseringsplanen går man igenom alla inkomst- och utgiftsposter för Kyrkans centralfond (Kyrkostyrelsen, stiften och understöd). Strävan har varit att hitta inbesparingar i verksamheten utan personalpåverkan. Den inbesparingspotential som man identifierat utan att det påverkar personalen är 1,6-2,3 miljoner euro.

Balanseringsplanen för ekonomin har på Kyrkostyrelsen utarbetats tillsammans med avdelningarna och enheterna, och personalen har informerats om processen under hela dess gång. Eventuella överlappningar har granskats i samarbete med stiften.

Utredningen visar att det mellan Kyrkostyrelsen och stiften finns bara små överlappningar i verksamheten som skulle ge märkbara ekonomiska inbesparingar om man avskaffade dem.

Vid sitt förra möte i september godkände plenum Kyrkans centralfonds budget för 2022 och ekonomi- och verksamhetsplan för 2022-2024. Nu har verksamhets- och ekonomiplanen kompletterats med resultaträkning och finansieringskalkyl för 2023-2024.

Plenum föreslår för kyrkomötet att det fastställer församlingarnas centralfondsavgift till 6,5 procent 2022 och fastställer Kyrkans servicecentrals serviceavgifter för 2022 i enlighet med förslaget.

Kyrkostyrelsens plenum föreslår att kyrkomötet fastställer fördelningen av Kyrkans centralfonds statliga ersättning på 118,7 miljoner euro så att 109,4 miljoner euro fördelas till församlingarna enligt fördelningsgrunden 19,771 euro/kommunmedlem och att 6,9 miljoner euro används till upprätthållandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål. Enligt förslaget används de restrerande 2,4 miljoner till upprätthållande och utveckling av kyrkans medlemsdatasystem Kirjuri.

Preciserad utredning om projektet Uusi tila – ombyggnaden av Kyrkostyrelsens lokaliteter

Kyrkostyrelsen ger en utredning till kyrkomötet om projektet Uusi tila som handlar om Kyrkans hus på Södra kajen 8 i Helsingfors. Målet med projektet har varit att effektivera användningen av lokalerna i Kyrkans hus och skapa ett kontorslandskap som stöder arbetet, ett modernt och inspirerande aktivitetsbaserat kontor. Ombyggnaden gjordes under 2020.

Kyrkomötets ekonomiutskott fäste i sitt betänkande (1/2021) uppmärksamhet vid ledningen och kostnadsuppföljningen av projektet med lokalerna i Kyrkans hus och ville ha en mera preciserad utredning. I utredningen har man gått igenom projektets helhetskostnader i relation till kostnadsberäkningarna, och ledningen och den ekonomiska styrningen av projektet.

Mera information:
ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki, juha.tuohimaki@evl.fi, tfn 050 347 4728 

Ansökan om och fördelningen av byggnadsunderstöd förnyas

Från början av 2022 ska fördelningsgrunderna för understöd för byggande och renovering av kyrkliga byggnader, församlingarnas övriga byggnader och för vård av värdefulla kyrkliga föremål ändras. Plenum godkände ändringar i benämningarna på understöden, ansökningsförfarandet och fördelningsgrunder för, och utbetalningen av understöden.

Det finns ett behov av att tydligare rikta understödet från den statliga finansieringen till vården av kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga byggnader och föremål. Understödet ur Kyrkans centralfond riktas till renoveringsprojekt som stöder församlingens verksamhet och reparationer som är nödvändiga med tanke på en byggnads användbarhet.

Eftersom församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas renoveringsansvar till betydande del gäller kyrkliga byggnader, omfattas uthyrda fastigheter, fastighets- och bostadsaktiebolag och lägergårdar inte av understödet. Understödet omfattar inte heller projekt i anslutning till begravningsväsendet eftersom de finansieras med direkt statlig finansiering till församlingarna och med gravskötselavgifter.

Genom reformen av byggnadsunderstödet sporras församlingsekonomierna till att göra tillräckliga kartläggningar av utgångsläget och nödvändiga bakgrundsutredningar, i synnerhet i den inledande renoveringsplaneringen för en skyddad kyrklig byggnad.

Genom att förtydliga anvisningarna för ansökningsprocessen, ändra benämningarna på understödet från den statliga finansieringen och understödet ur Kyrkans centralfond, och genom att utveckla ansökningsblanketten kan man minska antalet förkastade ansökningar och samtidigt försnabba behandlingen av ansökningarna. Genom att ändra beräkningsformeln kan understöden bättre riktas enligt understödens ändamål och församlingsenheternas verkliga behov.

Som nya benämningar på understöden föreslås understöd för vård av det kyrkliga kulturarvet (nuvarande understöd från den statliga finansieringen) och renoveringsstöd ur Kyrkans centralfond (nuvarande understöd ur Kyrkans centralfond). Understöd för vård av det kyrkliga kulturarvet kan beviljas för de kyrkliga byggnader som avses i kyrkolagen och som är skyddade genom kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet eller en detaljplan. Renoveringsstöd ur Kyrkans centralfond kan beviljas för renoveringsprojekt som gäller andra än de skyddade kyrkliga byggnaderna, likaså för åtgärder som förbättrar de skyddade kyrkliga byggnadernas användbarhet.

Man använder en ny beräkningsformel för understöden. Om man inte kan bevilja understöd på basen av beräkningsformeln kan man ändå bevilja understöd enligt prövning för bevarandet av en skyddad kyrklig byggnad av märkbar betydelse. För god vård av kulturarvet och för förbättrad uppföljningen av projekten förutsätts att renoveringsplaner och renoveringsrapporter sparas i kyrkans administrationsprogram för kulturarv och fastigheter, Basis, innan man betalar ut den sista understödsposten.

Mera information:
överarkitekt Edla Mäkelä, tfn 050 591 7665, edla.e.makela@evl.fi, 

Kyrkomötet ska i november ge utlåtande om justitieministeriets proposition till ny självstyrelselag för Åland

Kyrkostyrelsens plenum gav i augusti på justitieministeriets begäran ett utlåtande om proposition till ny självstyrelselag för Åland.

I sitt utlåtande fäste kyrkostyrelsen uppmärksamhet vid frågan om lagstiftningsbehörigheten mellan lagtinget och riksdagen framför allt i frågor som hör samman med kyrkans samhälleliga uppgifter, såsom det kyrkliga kulturarvet, begravningsverksamheten och folkbokföringen.

I utlåtandet betonade kyrkostyrelsen också att det i första hand är kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som står för kyrkans åsikt i frågan, och ansåg att justitieministeriet bör begära kyrkomötets utlåtande i ärendet.

Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det antecknar kyrkostyrelsens utlåtande för kännedom och i sitt eget utlåtande instämmer med kyrkostyrelsen och vid behov kompletterar, preciserar eller ändrar utlåtandet.

Mera information:
ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja, tfn 050 553 6203, pirjo.pihlaja@evl.fi

Arbetsgrupp för fastighetsägarpolitiken för Kyrkans hus och Kyrkans utbildningscentral

Plenum tillsatte en arbetsgrupp som ska bereda fastighetsägarpolitiken för Kyrkans centralfonds fastigheter, Kyrkans hus (Södra kajen 8, Helsingfors) och Kyrkans utbildningscentral (Träskända).

Till ordförande för arbetsgruppen utsågs ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki och till medlemmar fastighetschef Kai Heinonen (Helsingfors kyrkliga samfällighet), kanslichef Pekka Huokuna, personalens representant huvudförtroendeman Tuula Koskinen, fastighetschef Juha Kääriäinen, överarktitekt Edla Mäkelä och tf chefen för Kyrkans utbildningscentral Ulla Tuovinen. Plenum utsåg  Heikki Sorvari och Åsa A. Westerlund till sina representanter i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen ska lämna sitt förslag till fastighetsägarpolitik för Kyrkans hus och Kyrkans utbildningscentral inom februari 2022 till kyrkostyrelsen.

Mera information:
ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki, juha.tuohimaki@evl.fi, tfn 050 347 4728 

Mötets protokoll publiceras om ungefär en vecka i webbtjänsten domus.evl.fi.