Hyppää sisältöön
Kyrkans nyhetsarkiv

Församlingarnas imageundersökning 2021 klargör stadsbornas syn på församlingen – kyrkans hjälpande roll betonas

Publicerad 25.05.2021

De största förväntningarna som människor som bor i stadsmiljö har på kyrkan hör samman med hjälparbete. Resultaten från en enkät som gjordes i 12 stora städer i mars 2021 visar att man framför allt önskar att församlingarna hjälper äldre och stöder mindre bemedlade och människor i kris.

Enkäten visade också att man upplever församlingen som en tillförlitlig men samtidigt rutinmässig aktör. Majoriteten hade positiva erfarenheter av församlingarna i sina senaste kontakter.

Människor förväntar sig medkänsla och konkret hjälp från kyrkan

Då man ställde en öppen fråga om vilka förväntningarna man har på kyrkan kom det fram önskemål om stöd och hjälp till äldre, unga, barn och mindre bemedlade. Respondenternas eget förhållande till kyrkan påverkade nästan inte alls, utan de som hör till kyrkan och de som inte hör till kyrkan betonade samma saker.

En mycket stor del av finländarna upplever församlingarnas roll med att hjälpa och stöda människor som mycket viktig och det märks framförallt i städerna.

– Enkäten visar att finländarna förväntar sig att församlingen konkret förverkligar kristen kärleken till medmänniskan i sitt arbete. Upptäckten utmanar församlingarna att reflektera över hur de styr sina resurser, och att de också tydligare än förr kommunicerar betydelsen av kärleken till medmänniskan som en del av kyrkans tro och grunduppgift, resonerar forskaren Kimmo Ketola vid Kyrkans forskningscentral.

Jämfört med motsvarande undersökning som gjordes 2018 hade just hjälpen till äldre blivit viktigare. Det här kan delvis bero på den risk coronapandemin inneburit för äldre människor.

De som besvarade enkäten ombads bedöma vikten av vissa församlingars verksamheter, å andra sidan hur de lyckats i det arbetet. De största skillnaderna i uppfattningarna mellan förväntningarna och hur församlingen lyckats fanns i hur man hjälpt och stött äldre, mindre bemedlade och de som befann sig i en livskris. Också när det handlade om stöd till sexual- och könsminoriteter motsvarade uppfattningen om hur man lyckats inte förväntningarna.

– I Helsingfors till exempel har vi i färskt minne den Hesingforshjälp (Helsinki-apu) som församlingar, staden, företag och organisationer genomförde och som framför allt svarade mot äldres nöd och de rörelsebegränsningar som coronan medförde. Samtidigt så når inte det fortgående diakoniarbete som görs i tysthet i vardagen över nyhetströskeln, säger chefen för det gemensamma församlingsarbetet i Helsingfors Stefan Forsén.

Bäst motsvarade förväntningarna och synen på hur man hade lyckats varandra i fråga om att ordna mångsidiga gudstjänster och att föra vidare kristna traditioner till nästa generation. Också i fråga om att stöda invandrare motsvarade förväntningarna och uppfattningen om hur man lyckats varandra mer än genomsnittet.

I enkäten granskade man skilt stadsbornas känslor för kyrkan och den närmaste församlingen. Timo Järvinen, vd för NayaDaya Oy som ansvarade för sympatianalysen menar att undersökningen visar att kyrkan väcker sympati hos människor.

– Sympati är den vanligaste känslan gentemot kyrkan. Medkänsla berättar om nöd – den känsla som får människor att hjälpa varandra. Coronapandemin har varit en påfrestning för såväl kyrkan som medborgarna. Medkännande människor står på kyrkans sida i denna utmanande situation.

Positiva uppfattningar grundar sig på tillförlitlighet – utmaningen ligger i brist på mod och experimentlust

I enkäten bad man respondenterna beskriva sin församling med ett kvalitetsord. Mest använda adjektiven var ”god/bra” och ”avlägsen”. Församlingarna upplevdes också ”fungerande”, ”aktiva” och ”tillförlitliga” men samtidigt ”okända”, ”vanliga” och ”osynliga”.

Majoriteten av respondenterna hade en positiv erfarenhet av sina senaste möten med församlingarna. Ungefär hälften uppgav att den senaste erfarenheten var positiv och två av fem uppgav att mötet var neutralt. Bara i medeltal var tionde av dem som besvarade enkäten ansåg att erfarenheten var negativ.

Mätt i färdiga ordpar gestaltade svaren en bild av att ca två av tre respondenter, på de stora orter där enkäten gjordes, ansåg att kyrkan var tillförlitlig, liberal, öppen och trovärdig. På motsvarande sätt ansåg majoriteten att församlingarna också var rutinmässig, försiktig och stel. Resultaten avspeglar kyrkans karaktär som offentligt samfund, dess verksamhet är tillförlitlig men den stora utmaningen är svårigheten att vara personlig, brist på mod och experimentlust.

Jämfört med enkäten 2018 har bedömningen sjunkit mest just i fråga om experimentlust och tolerans. Den senaste tidens undantagsförhållanden och å andra sidan den offentliga debatt som förts om kyrkan har kunnat inverka på den förändring som skett i dessa värderingar.

– Under coronapandemin har vi ändå lyckats med någonting. Församlingarna intensifierade sitt samarbete med olika samarbetspartners inom diakonin och gudstjänster och ungdomsarbetet flyttade snabbt ut på nätet. På lokal nivå har kyrkan varit en del av människors liv också under krisen, berättar ordföranden för gemensamma kyrkorådet i Uleåborg Niilo Pesonen, som är kyrkoherde i Tuiran seurakunta.

– Det är sant att kyrkan kanske ser färglös och inte så modig ut. Samtidigt upplevs den ändå tillförlitlig och trygg. På basen av det här känns det bra att också göra modigare utspel i framtiden så att kyrkans eviga budskap når människorna.

Finländare möter kyrkan på gravgården – också församlingsmedierna är en viktig kontaktyta

Då man frågade respondenterna var de under det senaste året mött församlingarna uppgav de nyhetsmedier, begravningsplatser och kyrkliga förrättningar.

Över hälften sa att de hade mött församlingen på det egna området via nyhetsmedier, som till exempel församlingstidningar, Kyrkpressen, andra tidningar, TV och reklam. En nästan lika stor andel uppgav begravningsplatsen som mötesplats. Ca var fjärde stadsbo hade deltagit i någon kyrklig förrättning.

– Det är viktigt att kyrkan och församlingarna är mångsidigt närvarande såväl i den fysiska som den virtuella staden. En tredjedel av församlingsmedlemmarna deltar årligen i verksamheten men då vi tar med olika sätt att mötas, som i sociala meder och på begravningsplatserna, så möter församlingen ca 90 procent av medlemmarna årligen, konstaterar kommunikationschefen för församlingarna i Tammerfors Sami Kallioinen.

Uppdragsgivare för imageenkäten var kyrkliga samfälligheter eller församlingar på 12 orter och Kyrkans kommunikation. Undersökningen genomfördes av Norstat Finland Oy.

Undersökningen gjordes som webbenkät i februari-mars 2021 och 6 796 stadsbor i Esbo, Vanda, Helsingfors, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Jyväskylä, Uleåborg, Tammerfors, Seinäjoki, Rovaniemi och Åbo och S:t Karins. Projektet gjordes i samarbete med Kyrkans forskningscentral och NayaDaya Oy.

Mera information:
Eeva-Kaisa Heikura, kommunikationsdirektor, Kyrkostyrelsen, Kyrkans kommunikation, eeva-kaisa.heikura@evl.fi, tfn 040 688 1421
Sami Kallioinen, kommunikationschef, kyrkliga samfälligheten för evangelisk-lutherska församlingarna i Tammerfors, sami.kallioinen@evl.fi, tfn 050 378 0033
Kimmo Ketola, forskare, Kyrkans forskningscentral, kimmo.ketola@evl.fi, tfn 040 570 1166
Urpu Sarlin, kommunikationschef, kyrkliga samfälligheten för evangelisk-lutherska församlingarna i Esbo, urpu.sarlin@evl.fi, tfn 050 358 1060

Bilagor till nyheten