Hyppää sisältöön
Kyrkans nyhetsarkiv

Kyrkostyrelsen godkände fastighetsstrategimodell och -anvisningar för församlingar och kyrkliga samfälligheter

Publicerad 23.02.2021

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands kyrkostyrelse godkände i plenum 23.2.2021 en fastighetsstrategimodell och -anvisningar för församlingar och kyrkliga samfälligheter. Materialet har utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av kyrkostyrelsens ämbetskollegium i oktober 2020.

Församlingsekonomierna kan använda fastighetsstrategimodellen som grund för sin egen fastighetsstrategi och anpassa den enligt församlingsekonomis storlek och behov. Anvisningarna innehåller mycket material som stöder strategiarbete och bilder och länkar till olika datakällor. Målet är att alla församlingsekonomier gör upp en vision som sträcker sig tio år in i framtiden och till den en fungerande fastighetsstrategi.

Målet med modellen är att fastighetsstrategierna alltid utgör en fördel som helhet för församlingsekonomin.

– För att förverkliga församlingarnas fördel som helhet förenklade arbetsgruppen de centrala faktorerna till en så kallad mjölkpallsmodell där pallens ben är församlingarnas verksamhet, kulturarv och ekonomi. Att beakta de här tre sakerna i strategiarbetet och i själva fastighetsstrategierna är avgörande viktigt, säger sakkunnig i kulturarv Saana Tammisto om det nyss godkända fastighetsstrategipaketet.

Arbetsgruppen anser att det är viktigt att man genomför ett pilotprojekt med strategimodellen och -anvisningarna i församlingar av olika storlekar. Materialet uppdateras utgående från de erfarenheter man får i piloten då fastighetstrategiprocessen framskrider i församlingarna. Kyrkostyrelsens förvaltningsavdelning ska främja de utvecklingsförslag som arbetsgruppen föreslår.

Mera information:
sakkunnig i kulturarv Saana Tammisto, tfn 040 642 8404 

Kyrkans centralfonds och Kyrkans pensionsfonds verksamhetsberättelser och bokslut

Kyrkostyrelsen godkände Kyrkans centralfonds och Kyrkans pensionsfonds verksamhetsberättelser och bokslut för 2020. Plenum föreslår för kyrkomötet som sammanträder i maj att räkenskapsperiodens resultat behandlas på det sätt som föreslås i balansboken.

Kyrkans centralfond resultat för bokföringsperioden hade ett underskott på -10,4 miljoner euro. Underskottet berodde bland annat på engångsunderstöd som utbetalades på grund av covidpandemin, understöd till uppvärmningssystem i kyrkorna och Kyrkostyrelsens renoveringsprojekt Uusi tila. Kyrkans centralfond omfattar Kyrkostyrelsen och stiften. Trots coronakrisen ökade församlingarnas sammanlagda skatteintäkter med 1,7 procent jämfört med året innan. Därför torde också församlingarnas centralfondsavgifter som redovisas under 2022 att öka lite.

Kyrkans pensionsfond hade trots utmaningar ett positivt år 2020. Placeringsverksamhetens nettoresultat var 7,5 procent och portföljens reella avkastning 7,3 procent.
Nyhet om Kyrkans pensionsfond 17.2.2021 

Mera information:  
Ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki, tfn 050 347 4728 

Preciserade fördelningsgrunder och urvalskriterier för kollekter

Kyrkostyrelsens plenum gjorde preciseringar i kategoriseringen av och urvalskriterier för kollekter. De godkända principerna används då man godkänner de nationella kollekterna för 2022.

Frågan skickades på utlåtanderunda i början av 2021. I svaren framkom inget stort behov av att ändra på nuvarande kollektpraxis. De som kommenterade var i huvudsak nöjda med praxisen att kyrkostyrelsen plenum besluter om officiella kollektdagar och kollektmålen.

Kollekter som församlingarna bär upp delas in i tre kategorier. Den första kategorin är så kallade officiella kollekter som kyrkostyrelsen besluter att bärs upp på en viss söndag under året. Till den gruppen hör gemensamma ansvarsområden som är viktiga med tanke på kyrkans verksamhet. Den andra gruppen omfattar kollekter som kyrkostyrelsen beslutat att bärs upp under vissa månader och som församlingen ska ta med i sin kollektplan. Till den gruppen hör också de kollekter för stiftets gemensamma verksamhet som domkapitlet besluter om. Den tredje gruppen, så kallade rekommenderade kollekter, styrs till organisationer som anses bygga kyrkans gemensamma verksamhet men som ändå inte ingår i den grupp av mottagare som det har bestämts att det bärs upp kollekter för.

I urvalskriterierna för kollekterna betonas öppenhet i form av konkreta kollektmål och vilken inverkan den sökandes (dvs. organisationens) arbete har inom kyrkan. De aktörer som beviljas kollekter måste göra upp en plan för hur kollekten de ansökt om kommer att användas och rapportera om hur kollektmedlen har använts.

Mera information:
kanslichefens specialrådgivare Jari Pulkkinen, tfn 040 688 1467 

Reglerna för Pro ecclesia-medaljen ändrades

Plenum förtydligade reglerna för på vilka grunder man beviljar Pro ecclesia-medaljen. Kyrkostyrelsen kan bevilja medalj till en person som speciellt utmärkt sig inom kyrkligt arbete i en församling, stift eller i helhetskyrkan.

Plenum beviljade Pro ecclesia-medaljen 2020 till politices licentiat Maria Kaisa Aula (Lappo stift), församlingsrådet Risto Rasimus (S:t Michels stift), förvaltningschef Juha Korhonen (S:t Michels stift) och ekonomirådet Vesa V. Viitaniemi (Åbo ärkestift). 

Sedan 2015 är det kyrkans delegation för utmärkelsetecken som ger förslag på vem som ska få utmärkelsen. Under 2007-2019 har 66 utmärkelsetecken delats ut.

Mera information:
kanslichefens specialrådgivare Jari Pulkkinen, tfn 040 688 1467