Hyppää sisältöön
Kyrkans nyhetsarkiv

Kyrkans fyraårsberättelse: Större mångfald i finländarnas religiösa identiteter

Publicerad 02.11.2020

Finländarnas sätt att förhålla sig till religion har präglats av en allt större mångfald under 2000-talet. Vid sidan av sekulariseringen syns också ett nytt sätt att förhålla sig till och gestalta religionen. De största förändringarna sker framför allt i de yngre generationerna, i millenniegenerationen (födda på 1980-talet, ca 30-39-åringar) och Z-generationen (födda på 1990-talet och i början av 2000-talet, 15–29-åringar).

Observationerna kommer fram i kyrkans fyraårsberättelse Uskonto arjessa ja juhlassa: Suomen evankelis-luterilainen kirkko vuosina 2016–2019 som nyligen utkom på finska. Den svenska översättningen Religion till vardags och fest. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2016-2019 utkommer våren 2021.

Vid sidan av identiteterna ”troende” och ”icke-troende” finns i Finland i det närmaste ett lika stort antal människor vars identitet är mera mångskiftande. Med ”kulturkristen” avses en person som uppskattar kristen tradition och har sin fästpunkt i kristendomen fastän hen nödvändigtvis inte tror på alla dess läror. ”Sökaren” däremot präglas av ett humanistiskt och liberalt förhållande till religionen och en öppenhet till olika alternativa trosinriktningar.

Fastän de icke-troendes andel ökar iögonfallande mycket i de yngsta generationerna kan man också se en ökning i andelen sökare. Upp till en tredjedel av millenniegenerationen definierar sin identitet som sökare, då samma andel i de övriga generationerna är ca en femtedel.

I de yngsta generationerna födda på 1980- och 1990-talet trodde man på osynliga världar och varelser, alternativa terapier och spådom mer än i äldre generationer. Ändå kunde man samtidigt se en ökad positiv inställning till traditionella kristna läror bland män i Z-generationen.

Majoriteten har ett öppet förhållningssätt till andra åskådningar

En faktor bakom förändringen är att den religiösa mångfalden ökat. Människor tvingas mer än förr reflektera över sin relation till såväl den egna som till främmande religioner och åskådningar. Majoriteten, över två tredjedelar (69 %), av finländarna är oberoende av sin egen åskådning beredda att acceptera andras religioner och åskådningar som ett positivt värde i sig.

Knappt en tredjedel av de svarande (29 %) menade att religioner representerar viktiga mänskliga värderingar oberoende av att de grundar sig på overkliga trosuppfattningar. En fjärdedel (25 %) ansåg att alla religioner var lika verkliga och att de i grunden lär ut samma eviga sanning. Ca var sjunde (15 %) menade att fastän det i många religioner finns någon form av sanning så kan man finna den absoluta sanningen bara i en religion.

Den religiösa åsikten att sanningen bara finns i den egna religionen medan andra har fel företräddes av den minsta andelen (5 %). Också bara en dryg tiondel (12 %) av finländarna ansåg att alla religioner är skadliga missuppfattningar.

Forskningsresultatet grundar sig på enkäten Gallup Ecclesiastica 2019 som kartlägger finländarnas religiositet. Enkäten genomfördes hösten 2019 med hjälp av Taloustutkimus Oy:s Internetpanel på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. Undersökningens målgrupp bestod av finländare på fastlandet i åldern 15-79 år. Forskningsmaterialet har vägts så att det är representativt för befolkningen (N=4 176, felmarginal 95 % konfidensnivå ±1,5). 

Fyraårsberättelsen ges ut såväl i tryckt form som på nätet i två olika delar. Man kan gratis ladda ner de finska publikationerna från Kyrkans forskningscentrals webbsidor och båda böckerna kan köpas i forskningscentralens nätbutik. Fram till 6.11 kan man beställa den finska forskningspublikationen till ett lägre pris direkt via e-postadressen tutkimustilaus@evl.fi (normalt 32 euro, nu 22 euro + postavgift).

Den svenska översättningen av fyraårsberättelsen publiceras våren 2021.

Uppdatering 15.3.2021: Kyrkans fyraårsberättelse i två olika delar finns nu tillgängliga i elektronisk form och man hittar dem på sidan med forskningscentralens nyaste publikationer.

Mera information: Kyrkans forskningscentrals forskare kimmo.ketola@evl.fi, tfn 040 570 1166