Kyrkans nyhetsarkiv

Biskop Kalliala: Vi är föregångare inom mångreligiositet

Publicerad 10.09.2019

Då biskopsmötet inledde höstens första möte på tisdagen (10.9) i Sastamala lyfte värdbiskopen Kaarlo Kalliala fram religionsfrihetens långa historia i Finland i sitt öppningstal.

– Schaumanska kyrkolagen var över hundra år före sin tid om man jämför med de övriga nordiska länderna och deras lutherska folkkyrkor. Nordiska forskare har på senare år påpekat att Finland var föregångare också då det gäller mångreligiositet i samhället, sade Kalliala. Förutom kyrkolagen från 1869 lyfte han också fram som exempel att Islamförsamlingen i Finland grundades 1925 – som den andra i Europa – och att de judiska församlingarna i Helsingfors och Åbo grundades redan några år tidigare.

– Då vårt samhälle klart och synligt är mångreligiöst finns det orsak att lyfta upp det finländska religionstänkandets långa spann i medvetandet och i minnet. Enligt det har samhället ingen religion men det finns rum för religioner i samhället. Den offentliga makten har ingen trosbekännelse men i det offentliga rummet, i medborgarnas gemensamma vardag och fest, ska religionerna och deras traditioner få synas och höras.

Kalliala påminde om att evangelisk-lutherska kyrkan fortsättningsvis är aktivt och organiserat med där religioner möts och samarbetar. Kyrkan är sedan 2011 grundande medlem i USKOT-RESA-forumet som representerar kristendom, islam och judendom. Han betonade att USKOT-RESA inte för teologiska diskussioner utan utövar praktiskt samarbete för att värna om samhällsfreden och religionsfriheten. Forumet är representant i Finland för den internationella organisationen Religions for Peace.

– Att utvärdera andra religioner eller andra religioners sanningsenlighet är inget förhandskrav för att mötas. Man kan värna om fred och skapelsens integritet eller främja religionsfrihet och människovärdet utifrån många religiösa synvinklar – och det gör man också.

– Möten och samarbete utmanar oss ändå att också tänka principiellt. Vad tänker vi överhuvudtaget om andra religioner, och hur förhåller vi oss till dem och deras representanter, var kan och vill vi vara med och var inte, sade Kalliala med hänvisning till det arbete biskopsmötet inledde 2017 kring hur kyrkan ska förhålla sig till andra religioner. Dokumentet är tänkt att förutom utgöra en grund för praktiskt samarbete mellan samfund och möten mellan individer, också uttrycka kyrkans religionsteologi.

Kalliala påminde om att religionsmöten, eller interfaith-verksamhet, inte utgår från att religionerna skulle vara enliga i sak och det ses inte heller som ett eftersträvansvärt mål.

– Både våra egna erfarenheter och våra systerkyrkors erfarenheter, och de dokument som har utarbetats på basen av dem, visar på att vi har större orsak att vara modiga än känsliga och hellre visa tillit än vara misstänksamma, sade Kalliala. 

Kalliala betonade religionsfriheten och att ingen kan tvingas att tro annorlunda; det ligger i trons natur.
– Såväl i världen som i vår egen närmiljö finns och kommer det att finnas både de som tror annorlunda och andra religioner som vi ska leva tillsammans med, och som vi behöver förstå och tillsammans med vilka vi behöver främja det gemensamma goda.

Biskop Kallialas tal i sin helhet (på finska) finns som bilaga.

Biskopsmötets pressträff 11.9 klockan 13

Biskopsmötet samlas till höstens första session i Sastamala 10-11 september. På mötesagendan finns bland annat utarbetande av ett dokument om religionsteologi.

En pressträff hålls onsdag 11 september klockan 13 i Vammala församlingshem i mötessalen Rantasali (Asemakatu 6, Sastamala). I pressträffen deltar ärkebiskop Tapio Luoma, biskopen i Åbo ärkestift Kaarlo Kalliala och biskopsmötets generalsekreterare Jyri Komulainen.

Mera information: biskopsmötets generalsekreterare Jyri Komulainen, tfn 040 142 5189, jyri.komulainen@evl.fi

Bilagor till nyheten