Hyppää sisältöön

Kvinnor som präster i 30 år

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland vigde för första gången kvinnor till präster 6.3.1988. Beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor gjordes två år tidigare.

Kyrkomötet hade tre gånger tidigare röstat om att öppna prästämbetet för kvinnor. Men först 1986 uppnår man den kvalificerade majoritet som krävdes för beslutet.

Under de 30 år som kvinnor vigts till präster i evangelisk-lutherska kyrkan har antalet kvinnor som präster stadigt ökat. På 2000-talet har majoriteten av de som vigts till präster varit kvinnor. För tillfället är ungefär hälften av prästerna kvinnor. Fortsättningsvis är det få kvinnor i ledande ställning i kyrkan; drygt en fjärdedel av kyrkoherdarna är kvinnor.

Den första kvinnan som blev biskop i lutherska kyrkan i Finland var Irja Askola. Hon var biskop i Helsingfors stift 2010-2017. I februari 2019 tillträdde Kaisamari Hintikka som biskop i Esbo stift. I början av februari 2021 tillträdde Mari Leppänen som biskop i Åbo ärkestift.

Attityder till kvinnor som präster

När prästämbetet öppnades för kvinnor godkände kyrkomötet samtidigt en kläm om att de som motsätter sig kvinnor i prästämbetet fortsättningsvis har möjlighet att bli vigda till präster och verka i kyrkan. Till exempel finns det fortsättningsvis en del väckelserörelser som inte ännu kallar kvinnor som är präster som talare till sina evenemang eller för att förrätta gudstjänster.

Biskopsmötet drog 2006 upp riktlinjen att en person som motsätter sig kvinnor som präster får inte låta sin övertygelse synas i tjänsteutövningen och man får inte göra upp arbetsschema utgående från kön.

Det finns en liten minoritet i kyrkan som motsätter sig kvinnor som präster. Enligt en undersökning som gjordes 2015 motsätter sig 5 procent av kyrkans medlemmar och anställda att kvinnor verkar som präster. Bland de förtroendevalda var andelen då något högre, ca 9 procent.

Kyrkans medlemmars, förtroendevaldas och anställdas attityder till kvinnor som präster (statistiköversikt på finska)

Biskopsmötets redogörelse 2006 om hantering av problem i arbetsgemenskapen som anknyter till inställningen till kvinnor som präster

Kvinnliga präster eller gemensamt ämbete?

Termerna ”kvinnliga präster” eller ”kvinnopräst” är missvisande eftersom de innehåller tanken att ämbetet är knutet till kön. Det handlar ju om ett gemensamt ämbete som öppnats också som för kvinnor.

Det finns oftast uttryck som bättre beskriver att man kan tjäna i prästämbetet oberoende av kön.

Processen då prästämbetet öppnades för kvinnor i Finland

  • 1913 Wendla Ivaska är den första kvinnan som avlägger teologisk slutexamen.
  • 1953 bestämmelser om kvinnliga teologer läggs till kyrkolagen.
  • 1955 Liisa Riippa-Alarakkola är den första kvinnan som anhåller om prästvigning.
  • 1963 Framställningen om kvinnliga präster förfaller i kyrkomötet. För kvinnliga teologer inrättas ett lektorsämbete.
  • 1976 Framställningen om kvinnliga präster förfaller i kyrkomötet.
  • 1978 Lektorerna får rätt att predika och dela ut nattvard.
  • 1984 Framställning om kvinnor som präster förfaller i kyrkomötet.
  • 1986 Kyrkomötet besluter att prästämbetet öppnas för kvinnor.
  • 1987 Prästförbundet så kallade köranvisningar ger män rätt att vägra samarbeta med en kvinna i gudstjänsten.
  • 1988 Kyrkolagsändringen träder i kraft. De första kvinnorna vigs till prästämbetet 6.3.1988. Sirkka-Liisa Enqvist är den första kvinnan som blir kyrkoherde.
  • 1990 Biskopsämbetet öppnas för kvinnor.
  • 2006 Biskopsmötets utredning förbjuder specialarrangemang i arbetsturer på grund av kön.
  • 2007 Kaplanen i Vammala blir uppsagd då han inte samarbetar med präster som är kvinnor.
  • 2008 Den evangeliska väckelserörelsen delas till följd av frågan om kvinnor som präster.
  • 2010 Irja Askola vigs till biskop i Helsingfors stift.
  • 2019 Kaisamari Hintikka vigs till biskop i Esbo stift.
  • 2021 Mari Leppänen vigs till biskop i Åbo ärkestift.
Processen då prästämbetet öppnades för kvinnor från år 1913 till idag.