Verksamhetskulturen bygger bland annat p\u00e5 v\u00e4rderingar och principer, inl\u00e4rningsmilj\u00f6, v\u00e4xelverkan och atmosf\u00e4r, personalens kompetens, ledningsstrukturer och organisering av verksamheten.<\/p>\n\n\n\n
Verksamhetskulturen utv\u00e4rderas och utvecklas s\u00e5 att den st\u00f6der barnets delaktighet och lek.<\/p>\n\n\n\n
En grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kontinuerlig utveckling \u00e4r att personalen f\u00f6rst\u00e5r betydelsen av de v\u00e4rderingar, kunskaper och f\u00f6rest\u00e4llningar som ligger bakom den egna verksamheten och kan bed\u00f6ma dem. I utvecklingen \u00e4r det viktigt att f\u00f6ra en dialog som v\u00e4rdes\u00e4tter andra och som engagerar hela gemenskapen och bygger upp f\u00f6rtroende. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r all utveckling \u00e4r barnets b\u00e4sta ocks\u00e5 inom kyrkans sm\u00e5barnspedagogik.<\/p>\n\n\n\n
I all verksamhet inom sm\u00e5barnspedagogiken ligger tyngdpunkten p\u00e5 pedagogiken. Det h\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tter pedagogisk expertis och att personalen har en gemensam f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur barns l\u00e4rande och holistiska v\u00e4lbefinnande kan fr\u00e4mjas p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Den pedagogiska ledningen g\u00e5r ut p\u00e5 att all verksamhet och hela verksamhetskulturen granskas utifr\u00e5n detta m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r en l\u00e4rande gemenskap beh\u00f6vs strukturer som st\u00f6der l\u00e4randet av nya saker \u2013 ocks\u00e5 i arbetet. Nya kunskaper kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n de egna erfarenheterna, kollegerna, barnen och yrkesm\u00e4ssiga informationsk\u00e4llor, och kunnandet kan utvecklas genom studier eller genom att reflektera \u00f6ver den egna verksamheten exempelvis i gemensamma utbildningar och team-dagar.<\/p>\n\n\n\n
Delaktighet \u00e4r en av de viktigaste h\u00f6rnstenarna i verksamhetskulturen. Barnen deltar i b\u00e5de planeringen, genomf\u00f6randet och utv\u00e4rderingen av verksamheten. Deras initiativ, \u00e5sikter och erfarenheter beaktas seri\u00f6st och p\u00e5verkar verksamheten. Ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna ges m\u00f6jlighet till delaktighet. I en sm\u00e5barnspedagogisk verksamhet \u00e4r v\u00e4xelverkan mellan personalen, barnen och milj\u00f6n viktiga faktorer. Det f\u00f6ruts\u00e4tter att de anst\u00e4llda har social kompetens i arbetet. Det centrala \u00e4r att efterstr\u00e4va ett varmt, sensitivt s\u00e4tt att interagera med h\u00e4nsyn till barnens \u00e5lder och olikheter.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r bra att b\u00f6rja utv\u00e4rdera verksamheten en sak i taget. En l\u00e4mplig sak att b\u00f6rja med \u00e4r leken. Pedagogerna beh\u00f6ver vara medvetna om vilken betydelse l\u00e5ngvarig lek har f\u00f6r att utveckla barnets fantasi och t\u00e4nkande. Man kan till exempel genom att st\u00e4lla fr\u00e5gor f\u00e5 redan p\u00e5 hur barnet upplever dagklubbens eller familjeklubbens milj\u00f6, om det finns plats och tid att leka, vilka lekar barnet g\u00e4rna leker och vilka iakttagelser f\u00f6r\u00e4ldrarna har gjort om leken. Det \u00e4r bra om de anst\u00e4llda funderar \u00f6ver vad som st\u00f6der en verksamhetskultur som v\u00e4rdes\u00e4tter lek, vad som hindrar den och hur hindren kan undanr\u00f6jas.<\/p>\n\n\n\n
Andra saker som kan utv\u00e4rderas \u00e4r<\/p>\n\n\n\n
Kyrkans sm\u00e5barnspedagogik har under en l\u00e5ng tid och efter m\u00e5nga olika faser blivit en professionell och uppskattad verksamhet. Verksamheten styrs b\u00e5de av utvecklingsdokumenten f\u00f6r kyrkans sm\u00e5barnspedagogik och av planen f\u00f6r sm\u00e5barnspedagogik. Dessa skapar i stor utstr\u00e4ckning riktlinjerna f\u00f6r utvecklingen av verksamheten och verksamhetskulturen inom kyrkans sm\u00e5barnspedagogik, som ocks\u00e5 p\u00e5verkas av varje f\u00f6rsamlings egna, lokala traditioner och f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r bra att med j\u00e4mna mellanrum granska verksamhetskulturen med hj\u00e4lp av etablerade och bekanta verksamhetsmodeller, strukturer och rutiner, och fundera \u00f6ver deras \u00e4ndam\u00e5lsenlighet och m\u00e5l. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan man n\u00e5 fram till konkreta fr\u00e5gor om vilka saker det \u00e4r bra att bevara, vad som ska utvecklas och vad man kanske kan avst\u00e5 fr\u00e5n. I granskningen och l\u00f6sningarna beaktas b\u00e5de pedagogikens och kyrkans fostran som helhet.<\/p>\n\n\n\n
Kyrkans sm\u00e5barnspedagogik har vissa typiska drag som det \u00e4r bra att lyfta fram i granskningen av verksamhetskulturen. Ett exempel \u00e4r barnledarnas verksamhetskultur f\u00f6r gemensam planering som utg\u00e5r fr\u00e5n medarbetarna. Det utmanar till utv\u00e4rdering av s\u00e4rskilt f\u00f6ljande fr\u00e5gor: \u00c4r utg\u00e5ngspunkten barnets intressen och fenomenbaserat l\u00e4rande? Hur kunde ett nytt planeringss\u00e4tt se ut som utg\u00e5r fr\u00e5n barnens och f\u00f6r\u00e4ldrarnas intressen och som samtidigt passar in i familjeklubbens eller babycaf\u00e9ets verksamhet? Hur kunde barnens initiativ och intressen b\u00e4ttre beaktas i dagklubben samt i morgon- och eftermiddagsverksamheten?<\/p>\n\n\n\n
Det traditionella s\u00e4ttet att planera verksamheten med medarbetarna i centrum \u00e4r ofta f\u00f6renat med en tydlig struktur och en tidsplan enligt vilken verksamheten framskrider. Det finns goda sk\u00e4l f\u00f6r detta, s\u00e5som tanken att rutiner ger barnet en k\u00e4nsla av trygghet. Det \u00e4r viktigt att ocks\u00e5 se p\u00e5 detta p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. Hur mycket upprepade rutiner och bekanta element beh\u00f6ver barnen egentligen? Ger en noggrant planerad verksamhet m\u00f6jlighet till initiativ fr\u00e5n barnens sida? Finns det plats f\u00f6r tillr\u00e4ckligt med lek i en s\u00e5dan struktur? Kan man reservera mera tid f\u00f6r lek och hur kan samma lek forts\u00e4tta vid n\u00e4sta klubbsamling?<\/p>\n\n\n\n
I f\u00f6rsamlingarnas sm\u00e5barnspedagogiska klubbverksamhet syns ocks\u00e5 en stark tradition av fostran till gudstj\u00e4nstlivet, vilket \u00e4r motiverat med tanke p\u00e5 den kristna fostran. Den h\u00e4r betoningen f\u00f6rverkligas i praktiken ofta som en separat andakt under varje samling. Med tanke p\u00e5 barnets utveckling b\u00f6r man ocks\u00e5 st\u00f6dja den andliga utvecklingen i all klubbverksamhet. Hur kan andaktsinneh\u00e5llet byggas in i den \u00f6vriga verksamheten och samtidig h\u00e5llas fast vid k\u00e4rnan i gudstj\u00e4nstfostran? Hur ber\u00e4ttar man f\u00f6r barnens f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 vilket s\u00e4tt element fr\u00e5n den kristna fostran syns i verksamheten ocks\u00e5 n\u00e4r det inte sker i form av en andakt?<\/p>\n\n\n\n
Kyrkans sm\u00e5barnspedagogik har hittills genomf\u00f6rts i stor utstr\u00e4ckning inomhus i klubbrum, och det har varit ganska lite utomhusvistelse. Utf\u00e4rder har naturligtvis ordnats, men ganska sporadiskt. Under de senaste \u00e5ren har verksamheten utomhus \u00f6kat och den betraktas numera som en naturlig del av klubbens vardag. Utomhus kan man genomf\u00f6ra mycket av inneh\u00e5llet i kyrkans sm\u00e5barnspedagogik, i synnerhet milj\u00f6fostran, vars betydelse har \u00f6kat under den senaste tiden.<\/p>\n\n\n\n
Liksom allt utvecklingsarbete tar det tid att utveckla verksamhetskulturen. Det \u00e4r fr\u00e5ga om ett l\u00e5ngsiktigt arbete som g\u00f6rs steg f\u00f6r steg. Det kr\u00e4ver att medarbetarna k\u00e4nner till planen f\u00f6r sm\u00e5barnspedagogik tillr\u00e4ckligt bra och vill omv\u00e4rdera sina verksamhetss\u00e4tt. Vilka \u00e4r styrkorna, vad fungerar redan i f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e5len i kyrkans styrdokument och grunderna f\u00f6r sm\u00e5barnspedagogiken?<\/p>\n\n\n\n
Ofta orsakar en f\u00f6r\u00e4ndring r\u00e4dsla f\u00f6r att man samtidigt f\u00f6rlorar n\u00e5got v\u00e4sentligt. S\u00e4rpr\u00e4geln hos kyrkans verksamhet och k\u00e4rnuppgiften kan dock kvarst\u00e5 \u00e4ven om man fr\u00e5ng\u00e5r vissa gamla rutiner och i st\u00e4llet inf\u00f6r nya verksamhetss\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Verksamhetskulturen bygger bland annat p\u00e5 v\u00e4rderingar och principer, inl\u00e4rningsmilj\u00f6, v\u00e4xelverkan och atmosf\u00e4r, personalens kompetens, ledningsstrukturer och organisering av verksamheten.<\/p>\n","protected":false},"author":480,"featured_media":156383,"parent":156689,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-text-page-sidebar.php","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"136064,127114,141102,141266,136086,126456","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"class_list":["post-156710","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n