De kristnas inverkan i v\u00e4rlden fick sin b\u00f6rjan i Jerusalem omkring \u00e5r 30. De f\u00f6rsta kristna ville ber\u00e4tta f\u00f6r alla vad de hade h\u00f6rt och sett. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inledde sin ut\u00e5triktade verksamhet p\u00e5 1800-talet. Den har fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan organiserats via sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisationer.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rkunnandet av evangeliet och spridandet av det kristna budskapet fick sin b\u00f6rjan i Jerusalem omkring \u00e5r 30. De f\u00f6rsta kristna ville ber\u00e4tta f\u00f6r alla vad de hade h\u00f6rt och sett. Evangeliet spred sig snabbt i den n\u00e4rmaste kretsen och l\u00e4ngre bort, bland annat via f\u00f6rf\u00f6ljelserna av de kristna och via handelsm\u00e4n. I enlighet med Jesu befallning reste apostlarna ocks\u00e5 l\u00e4ngre bort, till olika delar av den k\u00e4nda v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 300 hade det grundats f\u00f6rsamlingar \u00f6verallt inom det Romerska riket, i de \u00f6stra och nordliga delarna av Afrika, i de v\u00e4stliga och centrala delarna av Asien och p\u00e5 den Indiska subkontinenten. Till f\u00f6ljd av Islams uppkomst blev kyrkorna i Afrika, Centralasien och p\u00e5 den Indiska subkontinenten efter 600-talet separerade fr\u00e5n den v\u00e4stliga kristendomen. Den v\u00e4stliga kyrkan delades p\u00e5 1000-talet i den ortodoxa och den romersk-katolska, med Konstantinopel dvs. Bysans och Rom som sina viktigaste centra. \u00c5r 1300 hade kristendomen spritt sig till hela Europa.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 1500-talet, i b\u00f6rjan av den nya tiden, kom europ\u00e9erna i kontakt med nya v\u00e4rldsdelar i samband med uppt\u00e4cktsresor. Man s\u00e4nde ocks\u00e5 iv\u00e4g munkar och pr\u00e4ster tillsammans med uppt\u00e4cktsresande, soldater och handelsm\u00e4n. Som ett resultat av 1500-talets katolska missionsarbete kom Central- och Sydamerika under kristendomens inflytande. Kristna f\u00f6rsamlingar uppkom ocks\u00e5 vid handelsplatserna l\u00e4ngs Afrikas och Asiens kuster. Den ortodoxa kyrkans missionsarbete var inriktat p\u00e5 Sibirien, Alaska och Kina.<\/p>\n\n\n\n
Reformationen p\u00e5 1500-talet f\u00f6rnyade och delade kyrkan i V\u00e4steuropa. Under 1600-talet reste protestantiska pr\u00e4ster och predikanter tillsammans med handelsfartyg och emigranter fr\u00e5n Holland och Storbritannien till Afrika, Nordamerika och vissa asiatiska l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n
Starten f\u00f6r n\u00e4r en organiserad, luthersk kyrklig v\u00e4rldsmission kom ig\u00e5ng efter reformationen kan anses vara n\u00e4r de Halle-pietistiskt inriktade tyska lutheranerna Bartolomaeus Ziegenbalg (1682\u20131719) och Heinrich Pl\u00fctschau (1677\u20131746) f\u00f6rst pr\u00e4stvigdes i K\u00f6penhamn den 11 november 1705 och d\u00e4refter, som de f\u00f6rsta lutherska mission\u00e4rerna och i egenskap av \u201dkungliga danska mission\u00e4rer\u201d, den 29 november 1705 steg ombord p\u00e5 fartyget Sophie Hedewig och reste till den danska kolonin Trankebar vid Ostindiens kust.<\/p>\n\n\n\n
De kom inte fram till Trankebar f\u00f6rr\u00e4n i juli 1706. Det lutherska missionsarbetet var s\u00e5ledes till en b\u00f6rjan inriktat p\u00e5 Asien, n\u00e4rmare best\u00e4mt den Indiska subkontinenten. D\u00e4refter spreds det lutherska missionsarbetet s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 i olika riktningar och till andra kontinenter.<\/p>\n\n\n\n
En mer omfattande missionsverksamhet inleddes p\u00e5 1700-talet p\u00e5 de pietetiska v\u00e4ckelser\u00f6relsernas initiativ. De som upplevt den religi\u00f6sa brytningen bildade sm\u00e5 cirklar som bland sig valde och s\u00e4nde ut mission\u00e4rer. Dessa s\u00e5g hela v\u00e4rlden som sitt missionsf\u00e4lt och ville agera separat fr\u00e5n de v\u00e4rldsliga makthavarna. Det f\u00f6rsta missionss\u00e4llskapet grundades i England 1792 av William Carey, som sj\u00e4lv utf\u00f6rde missionsarbete i Indien. Missionss\u00e4llskap grundades i olika l\u00e4nder fr\u00e5n och med slutet av 1700-talet. Vid sidan av dessa fanns bibels\u00e4llskap som tryckte upp och distribuerade Bibeln p\u00e5 nya spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
Under 1800-talet och f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet utvidgades det protestantiska missionsarbetet kraftigt p\u00e5 alla kontinenter. Samtidigt var de europeiska staternas koloniala herrav\u00e4lde som mest utbrett. \u00c4ven om missionsarbetet ibland hade kopplingar till kolonialmakten, pr\u00e4glades relationerna mellan missionsarbetet och kolonialstyret oftast av sp\u00e4nningar. Man f\u00f6rs\u00f6kte inf\u00f6ra europeiska traditioner i de nya kyrkornas liv, men med sin skolverksamhet och \u00f6vriga verksamhet lade missionsorganisationerna ocks\u00e5 grunden f\u00f6r koloniernas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsprocess.<\/p>\n\n\n\n
I missionsarbetet ville man f\u00f6rutom att sprida evangeliet ocks\u00e5 ta hand om hela m\u00e4nniskan. Missionerna grundade skolor, sjukhus och andra institutioner. Jordbruket effektiviserades och missionsarbetet gav upphov till ett nytt s\u00e4tt att leva och en ny kultur.<\/p>\n\n\n\n
Efter andra v\u00e4rldskriget b\u00f6rjade de europeiska staternas kolonier i Afrika och Asien s\u00e5 sm\u00e5ningom bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga. I de nya staterna \u00f6vergick det skolv\u00e4sende och den h\u00e4lsov\u00e5rd som missionsarbetet skapat till staterna. De lokala kyrkorna blev ocks\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga under missionsorganisationernas \u00f6verinseende. Samarbetet fick nya former genom samarbetsavtal och byggandet av ett partnerskap som grundar sig p\u00e5 j\u00e4mlikhet mellan kyrkorna kom ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
Kristendomen kom till Finland under fredliga former fr\u00e5n b\u00e5de Rom och Konstantinopel. Det har funnits kristna f\u00f6rsamlingar i Finland sedan b\u00f6rjan av det andra \u00e5rtusendet.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1155 anses vara starten f\u00f6r den organiserade kristna verksamheten i Finland, d\u00e5 Sveriges kung Erik tillsammans med biskop Henrik enligt s\u00e4gnen f\u00f6retog det f\u00f6rsta korst\u00e5get till Finland. I och med reformationen \u00f6vergick man i Finland \u2013 p\u00e5 kungens befallning \u2013 fr\u00e5n romersk katolicism till lutheranism p\u00e5 1500-talet.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta k\u00e4nda finl\u00e4ndska mission\u00e4ren var timmermannen Matias Nyberg fr\u00e5n Borg\u00e5, som uts\u00e4nd av Herrnhutiska br\u00f6draf\u00f6rsamlingen reste till Surinam i Sydamerika 1756. Hans arbetsperiod blev dock kort, eftersom han dog kort efter att han kommit fram. Den f\u00f6rsta missionsorganisationen som s\u00e4nde ut mission\u00e4rer, Finska Missionss\u00e4llskapet, grundades 1859. Missionss\u00e4llskapets grundande inf\u00f6ll under 1800-talets \u00e5rtionden av nationell v\u00e4ckelse.<\/p>\n\n\n\n
Grundandet av Missionss\u00e4llskapet var en b\u00e5de kristen och samh\u00e4llelig verksamhet. Under den ryska maktens tid var det ekonomiska l\u00e4get svagt i Storfurstend\u00f6met Finland. Missionsarbetet gav en kanal f\u00f6r internationella m\u00f6jligheter och verksamheten hade folkets och v\u00e4ckelser\u00f6relsernas st\u00f6d. Senare har det uppkommit flera andra organisationer som ocks\u00e5 har f\u00e5tt status som en av kyrkans missionsorganisationer.<\/p>\n\n\n\n
Att hj\u00e4lpa hela m\u00e4nniskan har hela tiden varit centralt i det finl\u00e4ndska missionsarbetet. Vid sidan av f\u00f6rkunnelsen utf\u00f6rde man sjukv\u00e5rds- och undervisningsarbete samt s\u00e5g till m\u00e4nniskornas materiella behov.<\/p>\n\n\n\n
\u201cTro inte att v\u00e5rt jobb bara \u00e4r att predika och undervisa. Korna m\u00e5ste tas om hand, likas\u00e5 \u00e5krarna. Allts\u00e5 m\u00e5ste man vara mj\u00f6lkpiga, jordbrukare, k\u00f6kspiga, tv\u00e4ttgumma, lapperska, skomakare, skr\u00e4ddare, snickare, s\u00e5gare, sn\u00f6pare och s\u00e5 vidare. (Martti Rautanen, 1870)<\/p>\n\n\n\n
I praktiken inleddes det finl\u00e4ndska missionsarbetet i slutet av 1860-talet, d\u00e5 Missionss\u00e4llskapets f\u00f6rsta mission\u00e4rer skickades till Amboland, nuvarande Namibia. Bland dessa fanns Ingermanlandsf\u00f6dde Martti Rautanen (1845\u20131926). Rautanen verkade bland annat som ledare f\u00f6r missionsstationen, bibel\u00f6vers\u00e4ttare och inom undervisning och fostran. Han var ocks\u00e5 en psalmdiktare och etnolog som respekterade ambol\u00e4nningarnas egen kultur.<\/p>\n\n\n\n
Missionsarbetet innebar ocks\u00e5 starten f\u00f6r en v\u00e4xelverkan mellan kulturerna. Mission\u00e4rerna influerade de samtida uppfattningarna om utomeuropeiska kulturer genom att publicera l\u00e4ttillg\u00e4ngliga verk och ber\u00e4ttelser i missionss\u00e4llskapens tidningar och genom att i hemlandet delta i missionsevenemang och utst\u00e4llningar f\u00f6r att samla in medel f\u00f6r missionsarbetet. Med en nutida m\u00e5ttstock inneh\u00f6ll dessa ber\u00e4ttelser mycket \u00f6verl\u00e4gsenhet och f\u00f6rdomsfullhet, men verksamheten kan \u00e4nd\u00e5 anses ha berett v\u00e4gen f\u00f6r de finl\u00e4ndska frivilligorganisationernas internationella verksamhet i utvecklingsl\u00e4nderna. Kyrkorna var f\u00f6reg\u00e5ngare till det statliga utvecklingssamarbetet.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga mission\u00e4rer tog med sig f\u00f6rem\u00e5l som de sj\u00e4lva anv\u00e4nt till hemlandet, andra samlade systematiskt ihop omfattande samlingar. De var mycket insatta i spr\u00e5ket och traditionerna hos dessa m\u00e4nniskor och folkslag som de levde tillsammans med i \u00e5ratal, och n\u00e4r f\u00f6rem\u00e5len hamnade p\u00e5 museum kunde de bidra med v\u00e4rdefulla bakgrundsfakta om dem.<\/p>\n\n\n\n
De finl\u00e4ndska mission\u00e4rerna har inte varit undantagna fr\u00e5n de tankemodeller som pr\u00e4glade deras tid. Man var ben\u00e4gen att kalla Afrika f\u00f6r en \u201dm\u00f6rk\u201d v\u00e4rldsdel och ambol\u00e4nningarna f\u00f6r \u201dbarn i behov av fostran\u201d \u2013 \u00e5tminstone i de brev och ber\u00e4ttelser som s\u00e4ndes till Finland. I enlighet med det tankes\u00e4tt som allm\u00e4nt r\u00e5dde i Europa s\u00e5g finl\u00e4ndarna det som sin uppgift att civilisera lokalbefolkningen. Trots detta var deras liv i m\u00e5nga vardagliga aspekter knutna till det liv som m\u00e4nniskorna i omr\u00e5det levde. Tillsammans upplevde man d\u00e5liga regn och sjukdomsspiraler, tillsammans letade man efter s\u00e4tt att bygga upp f\u00f6rsamlingslivet, tillsammans arbetade man till gagn f\u00f6r kyrkan.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 egen hand hade finl\u00e4ndarna inte kunnat \u00e5stadkomma just n\u00e5gonting, men tillsammans med lokala arbetskamrater b\u00f6rjade man s\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4ra ut l\u00e4skunnighet, vilket ledde till ett skolv\u00e4sende och utbildning av egna l\u00e4rare och man b\u00f6rjade v\u00e5rda sjuka vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom ledde till sjukhus med egna anst\u00e4llda.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
De kristnas inverkan i v\u00e4rlden fick sin b\u00f6rjan i Jerusalem omkring \u00e5r 30. De f\u00f6rsta kristna ville ber\u00e4tta f\u00f6r alla vad de hade h\u00f6rt och sett. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inledde sin ut\u00e5triktade verksamhet p\u00e5 1800-talet. Den har fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan organiserats via sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisationer. Till v\u00e4rldens \u00e4nde F\u00f6rkunnandet av evangeliet och spridandet av det […]<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":0,"parent":39118,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-text-page-sidebar.php","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"722,719,727","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"class_list":["post-107205","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n