Hyppää sisältöön

Kärnkompetens – kompetensens kärna

Med kärnkompetens avses sådan praktisk tillämpning av kunskaper och färdigheter utifrån vilken man kan identifiera en representant för yrkeskåren eller organisationen.

Beskrivningarna av kärnkompetensen är verktyg som församlingarna

  • kan använda för att precisera och utveckla innehållet i de anställdas befattningsbeskrivningar
  • och för att kartlägga personalens kompetens och göra upp utbildningsplaner. 

Beskrivningarna är också till hjälp i utvecklingen av såväl den examensinriktade utbildningen som fortbildningen.

I kyrkliga yrken är många kompetensområden gemensamma med andra yrkesgrupper i samhället, men de har också sin egen särskilda kompetens, kärnkompetens, som gör att personen kan identifieras som en anställd inom kyrkan. De yrkesgrupper som utför andligt arbete inom kyrkan har en gemensam kompetens men varje yrkesgrupp har dessutom en specifik kärnkompetens.

Begreppet kärnkompetens kan användas för att beskriva till exempel följande:

  1. den gemensamma kompetensen i olika yrken (integrerande kärna)
  2. den teoretiska kunskap som behövs i arbetet (teoretisk kärna)
  3. den information, kunskap eller attityd som är det centrala i det praktiska arbetet (yrkesmässig kärna)  
  4. den nödvändiga grundläggande yrkeskunskapen (minimikärna).

Kärnkompetensbeskrivningarna för kyrkans andliga arbete grundar sig i regel på definitionen av den tredje, dvs. yrkesmässiga kärnan utom i fråga om kärnkompetensbeskrivningen för präster, som tar fasta på den grundläggande yrkeskunskapen. I beskrivningarna delas kärnkompetensen in i fyra eller fem delområden.

Kärnkompetensbeskrivningar för olika kyrkliga yrken

I samarbete med utbildande institutioner och arbetslivet har kärnkompetensbeskrivningar utarbetats för olika kyrkliga yrken. Kyrkostyrelsens plenum har 21.4.2020 godkännt nya kärnkompetensbeskrivningar för:

  • tjänsteinnehavare inom diakonin
  • kantorer
  • ungdomsarbetsledare
  • barnledare
  • ledare för missionsarbete och internationell verksamhet
  • ledare för småbarnspedagogiken
  • kyrkvaktmästare
  • övriga andliga arbetare

Biskopsmötet har 18.5.2020 godkännt nya kärnkompetensbeskrivningar för:

  • präster

Utöver kärnkompetensbeskrivningarna för yrkesgrupper inom kyrkans andliga arbete har den kärnkompetens som är gemensam för alla som utför kyrkans andliga arbete utarbetats.

Beskrivningen redogör för yrkeskårens kompetensområden

Kärnkompetensbeskrivningarna har utarbetats så att de till sin karaktär är en sammanfattning av den aktuella yrkeskårens kärnkompetens inklusive de viktigaste kompetensområdena. Syftet är inte att beskriva en enskild arbetstagares kompetens. Varje representant för yrket har kompetens inom alla centrala kompetensområden, men ingen har all den kompetens som beskrivs.

Den yrkesmässiga kärnkompetensen börjar utvecklas under grundutbildningen. Den förstärks, fördjupas och breddas under arbetslivets gång genom arbetserfarenhet och fortbildning. Kärnkompetensen varierar och betonas på olika sätt i olika arbetsuppgifter.

Utöver kärnkompetensen har var och en som arbetar i ett yrke dessutom specialkompetens som uppstår genom ökad arbetserfarenhet, specialisering och utbildning.

Kärnkompetensbeskrivningarna beaktar utvecklingstrenderna

I beskrivningarna skildras arbetet ur kyrkans synvinkel trots att utbildningarna ger kompetens även för samhälleliga uppdrag. Utvecklingstrenderna i omvärlden och i de olika yrkena har beaktats i beskrivningarna.

Utöver kärnkompetensbeskrivningarna för de olika yrkena har en gemensam kärnkompetensbeskrivning utarbetats för kyrkans samtliga andliga arbeten, Innehållet i den gemensamma kärnkompetensbeskrivningen för kyrkans andliga arbete och i de yrkesvisa beskrivningarna är delvis överlappande. Detta är motiverat eftersom de används både tillsammans och separat.

Kärnkompetensbeskrivningarna för de olika yrkena och de etiska anvisningar som fackorganisationerna tar fram har gemensamma beröringspunkter. De etiska anvisningarna beskriver yrkeskårens uppfattning om värdegrunden och värdekompetensen i ett yrke och ger ett perspektiv på bedömningen av kärnkompetensområdena.

Redigerad