Medlemskap i kyrkan

Sisällysluettelo

[piilota]

Att bli medlem i kyrkan

Man kan bli medlem av Finlands evangelisk-lutherska kyrka på tre olika sätt:

a) Genom dopet. Den som döps kan vara barn eller vuxna.

b) De som tidigare blivit rätt döpta i ett annat kristet samfund kan bli medlemmar av Finlands evangelisk-lutherska kyrka genom att avlägga kyrkans bekännelse. De döps inte på nytt.

c) Den som utträtt ur kyrkan kan återinträda genom att personligen ta kontakt med sin lokalförsamling.

Kyrkans medlem har rätt att bli delaktig av kyrkans andliga liv: av sakramenten och de kyrkliga förrättningarna och församlingens övriga verksamhet. Kyrkans medlem har rösträtt i församlingsvalen och rättighet att bli fadder. Kyrkan ålägger sina medlemmar en medlemsavgift i form av kyrkoskatt, vars storlek bestäms av den enskilda församlingen.

Kyrkans medlem hör till en lokalförsamling enligt sin bostadsort.

Att utträda ur kyrkan

Utträde ur kyrkan sker på det sätt som anförs i religionsfrihetslagen. Anmälan om utträde kan lämnas till den egna församlingens kyrkoherdeämbete eller till en magistrat. Man kan också utträda per post. Den som utträtt ur kyrkan lever i ett tillstånd av exkommunikation, det vill säga utanför den synliga kyrkliga gemenskapen och sakramentsgemenskapen. Därför är utträdet alltid ett djupgående avgörande. Prästerna har ingen skyldighet att jordfästa sådana som utträtt ur kyrkans gemenskap, de flesta går ändå med på detta av själavårdandeorsaker. Nästan alla avlidna i Finland får en kyrklig begravning.

Barns medlemskap i kyrkan

Förutsättningarna för minderåriga barns medlemskap i kyrkan bestäms av religionsfrihetslagen och kyrkolagen. Enligt den religionsfrihetslag som trädde i kraft 1.8.2003 följer barnet inte automatiskt någondera föräldern, utan barnet kan bli medlem i ett religiöst samfund enligt ett särskilt beslut av vårdnadshavarna.

Barnets vårdnadshavare besluter gemensamt om barnets religiösa status, d.v.s. om de vill att barnet skall bli medlem i församlingen eller inte. Ett 12-17-årigt barn deltar själv i beslutet om sin religiösa ställning. En förändring av den förutsätter ett enhälligt beslut av alla dem som deltar i beslutsfattandet. För ett barn som är under ett år gammalt gäller därtill en avvikande regel: Om vårdnadshavarna inte kan enas om barnets religiösa status kan den vårdnadshavande modern ensam besluta om barnet skall bli församlingsmedlem, d.v.s. om det skall döpas.

Kyrkolagen stadgar om förutsättningarna för minderåriga barns medlemskap. Om ett barn som inte fyllt tolv år skall kunna bli medlem i församlingen förutsätter det att åtminstone den ena av barnets föräldrar, eller en av barnets vårdnadshavare är medlem av kyrkan. Däremot kan ett tolvårigt eller äldre barn inträda som medlem i församlingen även om ingen av föräldrarna eller vårdnadshavarna tillhör kyrkan.

En kyrkomedlems plikter

Det är en kyrkomedlems plikt att låta döpa sina barn och vårda sig om både deras och sin egen andliga tillväxt. Enligt kyrkoordningen ”skall en medlem av kyrkan delta i gudstjänsterna, begagna sig också i övrigt av kyrkans nådemedel och främja förverkligandet av församlingens uppgift. En medlem av kyrkan bör iaktta en kristlig livsföring, ingå sitt äktenskap på föreskrivet sätt, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran”.