Kvinnor i ämbetet som präster och biskopar, kvinnliga präster och biskopar

Prästämbetet har öppnats för kvinnor i de flesta protestantiska kyrkor under slutet av 1900-talet. Traditionen med enbart manliga präster har bevarats i den romersk-katolska kyrkan och i den ortodoxa kyrkan.

De kyrkor som fattat ett positivt beslut om att tillåta kvinnliga präster, anser att det faktum att prästerna i urkyrkan enbart var män beror på männens ställning i det dåvarande samhället. Då den samhälleliga synen har förändrats och nuförtiden stöder jämlikhet mellan könen är det en konsekvent följd av utvecklingen att prästämbetet öppnas för kvinnan. Inte heller anser dessa kyrkor att det finnsteologiska hinder för detta. Ämbetets öppnande för kvinnor, har dock väckt starka konflikter inom kyrkorna.

I Finland tog den första kvinnan, Wendla Ivaska, slutexamen i teologi 1913. År 1953 skrev man in i kyrkolagen vilka uppgifter en kvinnlig teolog har. Den första gången som en kvinnlig teolog anhöll om prästvigning i Finland var år 1955. I Danmark vigdes de första kvinnorna till präster år 1948 och i Sverige öppnades prästämbetet för kvinnorna på beslut av regeringen 1958.

I Finland röstade kyrkomötet om att införa kvinnliga präster första gången år 1963. Majoriteten röstade för men man uppnådde inte en kvalificerad majoritet, dvs. 3/4 av rösterna, vilket skulle ha krävts för en lagändring. Kyrkomötet grundade då ettlektorsämbete för kvinnliga teologer.

Den andra gången man röstade om att öppna prästämbetet för kvinnor var 1976, men inte heller då nådde man kvalificerad majoritet. År 1978 fick lektorerna rätt att predika med tillåtelse av kyrkoherden, bistå vid nattvardens utdelning ochkonfirmera. Vid den tredje omröstningen år 1984 förföll frågan om kvinnliga präster igen med rösterna 73-32. Beslutet ledde till en våg av utskrivningar ur kyrkan.

I november 1986 fattade man ett positivt beslut och det vann laga kraft från början av år 1988. Man beslöt att behålla lektorsämbetet. Församlingarna ändrade dock de flesta av lektorstjänsterna till prästtjänster. I mars 1988 vigdes de första 94 kvinnliga teologerna till präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Även om en del av prästerskapet inte godkände kvinnliga präster, uppstod inga omfattande konflikter i Finland. Enligt statistik från år 2002 fanns det ca 900 kvinnor i prästämbetet (ca. 33% av alla präster) i Finlands lutherska kyrka. Av dem arbetade 579 i olika tjänster i församlingarna, de utgjorde 29 % av församlingsprästerna. Det fanns 28 kvinnliga kyrkoherdar (4,8 % av alla kyrkoherdar).

Kyrkomötet beslöt i maj 1990 att öppna biskopsämbetet för kvinnor. Vid utgången av år 2005 hade det ännu inte valts en enda kvinnlig biskop. Den första kvinnliga lutherska biskopen, Maria Jepsen, valdes 1992 i den evangeliska kyrkan i Tyskland. Sen dess har det valts lutherska kvinnliga biskopar i Tyskland, Förenta staterna, Sverige, Norge, Danmark, Grönland och Canada.