Julfred

Utlysandet av julfreden från Åbo domkyrka kl. 12 på julafton är historiskt en unik tradition. Traditionen att utlysa julfred har veterligen ingen annanstans bibehållits så gott som obruten ända från medeltiden.

Bakgrunden till att utlysa julfred finns i Bibeln, i änglarnas uppmaning till fred på jorden på julnatten. Proklamationen har varit ett led i upprätthållandet av samhällsordningen där kyrkan har haft en central betydelse.

Historia

Under medeltiden utlystes julfred i de flesta nordiska städer. I proklamationen finns bestämmelser om hur julhelgen ska firas. Till exempel var det förbjudet att breda ut halm på golvet på grund av brandfaran. Efter det att julfreden utlysts upphörde handeln och annat vardagligt arbete. De domar som utdömdes för förseelser som skett under julen var strängare än annars. Det behövdes begränsningar för att bevara samhällsfriden eftersom fridagarna gav tillfälle till upptåg och allt slags ofog.

Enligt gamla nordiska källor inleddes julfreden på julafton och fortgick i 20 dygn till tjugondag Knut. Det finns också uppgifter om att julfreden skulle ha avslutats på trettondagen. Julfreden är en av de längst bevarade kvarlevorna från medeltida fredsproklamationer i Finland. Utöver julfreden fanns det också stadgar om bl.a. kyrkfred, tingsfred och kvinnofred in de nordiska länderna.

Man har avstått från att utlysa julfreden i Åbo bara då fara hotat. Sådana tillfällen har varit vid Stora ofreden på 1700-talet, Finska kriget 1809, år 1917 och vid vinterkrigets utbrott 1939, då man var tvungen att gå till motattack vid fronten.

I nyheter efter julen har man ofta berättat om eldupphör i krigförande länder. Att avbryta krigshandlingarna på julafton har i kristna länder varit en oskriven lag som man strävat efter att följa.

Man hävdar att ordalydelsen i den nuvarande julfredsproklamationen grundar sig på drottning Kristinas påbud från 1640-talet. Den äldsta bevarade proklamationstexten är från år 1834. Den psalm av Martin Luther, Vår Gud är oss en väldig borg, som sjungs före utlysandet blev en del av traditionen år 1903 då förtryckstiden var som värst. Sedan år 1994 har en ekumenisk fredsvädjan av olika kyrkosamfunds biskopar varit en del av julfredstraditionen vid Åbo domkyrka. Fredsvädjan och utlysningen av julfreden televiseras och sänds i flera länder på julafton.

Texten

Julfredens text: ”I morgon, vill Gud, infaller vår Herres och Frälsares nåderikafödelsefest; och varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande, emedan den, som häremot bryter samt julhögtiden genom något olagligt eller otillbörligt förfarande oskärar, gör sig under försvårande omständigheter förfallen till det straff, lag och författningar för varje brott och överträdelse särskilt påbjuda. Slutligen tillönskas stadens samtliga invånare en fröjdefull julhelg.”