Gudstjänst

Med gudstjänst avses en sammankomst som ingår i kyrkans gudstjänstliv, till exempel en högmässa, ett dop, en jordfästning eller en andaktsstund. Ordet gudstjänst (på tyska Gottesdienst) uttrycker händelsens natur: å ena sidan tjänar Gud människan och å andra sidan tjänar och lovprisar människan Gud. Enligtkatekesen ”talar Gud själv till oss och vi till honom” i gudstjänsten. Också den kristnas vardagliga liv är en gudstjänst.

Församlingens allmänna gudstjänst på söndagen eller någon annan dag är kärnan i församlingens liv och verksamhet. Gudstjänsten är gudsfolkets fest och hela församlingen deltar i dess genomförande. Gudstjänsten leds av den präst som ärliturg. Kantorn svarar för kyrkomusiken och kyrkvaktmästaren ansvarar till exempel för utsmyckningen av kyrkorummet.

Församlingsmedlemmarna kan delta i olika tjänster och uppgifter. De kan till exempel läsa bibeltexter, sjunga eller spela i en musikgrupp, fungera somförebedjare vid den allmänna förbönen eller samla in kollekten. Det är också möjligt för församlingsmedlemmarna att delta i planeringen av och förberedelserna för gudstjänsten.

Den traditionella benämningen för nattvardsgudstjänsten är högmässa. Enligt denlutherska gudstjänstteologin skall man fira högmässa varje söndag. När man inte firar nattvard talar man enbart om gudstjänst. Till exempel är det alltid gudstjänst på långfredag.

Gudstjänsten är församlingens gemensamma samling i den treenige Gudens namn (jfr Apg. 2:42). Vid denna samling är Gud själv närvarande (Matt. 18:20). En gudstjänst består av bibelläsning, bön, samt församlingens svar som vanligtvis sker i form av psalmsång, sång eller musik. Viktiga element i högmässan är dessutom nattvarden och den predikan som hör samman med bibelläsningen.

Kyrkohandboken bestämmer de yttre ramarna för församlingens gemensamma gudstjänst. Handbokens gudstjänstformulär grundar sig på den gamla kristna traditionen. Den evangelisk-lutherska kyrkans nuvarande Kyrkohandbok omfattar tre delar:

  • Gudstjänstboken (2000)
  • Evangelieboken (1999) och
  • Handbok för kyrkliga förrättningar (2003).

Kyrkohandboken har en lång historia vars rötter går ända tillbaka till den medeltidakatolska handboken Missale Aboense (1488). Den första lutherska handboken på finska redigerades av Mikael Agricola år 1549. Den första svenska handboken utgavs av Olaus Petri 1531.

I evangelieboken finns en evangelietext, en epistel och en gammaltestamentlig text samt psalmer och dagens böner för varje helgdag. För varje helg finns tre årgångar bibeltexter.

Gudstjänstboken innehåller gudstjänstformulär (t.ex. högmässa, veckomässa) och tillhörande textmaterial och mässmelodier. Dessutom finns många gudstjänster som anknyter till kyrkoårets högtider (t.ex. mässa för påsknatten).

I handboken för kyrkliga förrättningar finns formulär med tillhörande material för bl.a. dop, konfirmation, vigsel till äktenskap och jordfästning.

I psalmsången använder man en psalmbok som är godkänd av kyrkomötet (1986). Man kan också använda andra sånger istället för psalmer i gudstjänsten. Det finns fem mässmelodiserier som stilmässigt avviker från varandra. Församlingen kan välja de serier som passar bäst.

Vid sidan av huvudgudstjänsten kan församlingen hålla andra gudstjänster antingen i huvudkyrkan eller i ett kapell. Sådana är till exempel familjegudstjänster, veckomässor, ungdomsmässor, kvällsgudstjänster, andaktsstunder, skolgudstjänster, Tomasmässor och försvarsmaktens gudstjänster.