Folkbokföring

Församlingarna upprätthåller ett register över sina medlemmar. Uppgifter om hela Finlands befolkning förs in i befolkningsdatasystemet som upprätthålls av magistraterna och Befolkningsregistercentralen.

Församlingarna använder sig av uppgifter från statens befolkningsdatasystem i sin egen verksamhet och administration. Församlingens uppgift är att tillhandahålla uppgifter från gamla kyrkböcker och att upprätthålla ett medlemsregister, utföra hindersprövning för äktenskap samt anmäla uppgifter som berör kyrkliga förrättningar till Befolkningsregistercentralen.

I Finland började man föra bok över befolkningen på 1500-talet. Då uppgjordes jordeböcker och förteckningar över jordegendomar, hemman, och skatter som de betalade. På 1600-talet började man föra mantalslängder över människor som betalade skatt.

Kyrkan började föra kyrkböcker över födda, vigda och döda på 1600-talet. I 1686 års kyrkolag fastställdes att det var obligatoriskt för varje församling att upprätthålla kyrkböcker. Medlemsuppgifterna fanns till en början i kyrkböckerna, senare i s.k. familjeakter (kartotekskort) och numera i huvudsak i datasystem.