Pingsten

Pingsten är den kristna kyrkans födelsedag, dagen då kyrkan grundades. Under pingsten minns man hur den heliga Anden utgöts.

Händelserna under den första pingsten beskrivs i Apostlagärningarna. Då föll den heliga Anden över apostlarna. Allt som allt tretusen människor döptes under ledning av Petrus. Alla närvarande fick ta del av glädjebudet på sitt eget språk. Detta framhäver den kristna gemenskapen och att det kristna budskapet tillhör alla folk.

Pingsten hör tillsammans med påsken och julen till kyrkoårets tre största fester. Pingstens betydelse framhävs genom att det i evangelieboken finns bibeltext- och bönematerial även för pingstaftonen. Då kan man exempelvis ordna kvällsgudstjänst i församlingen.

På Pingstdagen börjar kyrkoårets tredje huvudfas. Under veckan som följer pingst talar man om liv som den Heliga Anden föder. Pingsten är den 50 dagar långa påsktidens sista fest. Därefter räknar man söndagar efter pingst. Detta sätt att namnge söndagarna framhäver Kristi uppståndelse som den kristna trons innersta väsen och påsken som kyrkoårets viktigaste högtid. Dessutom är det ett uttryck för att tiden från första pingsten till den sista domen är den heliga Andens tid.

Centrala ämnen för söndagarna efter pingst är Jesu undervisning, livet som kristen under ledning av den heliga Anden och kyrkans förkunnelse av sin tro. Detta framhävs också av att den liturgiska färgen är grön, färgen för liv, tillväxt och hopp. Nästan alla helger under pingsttiden har grön som liturgisk färg.

Pingsten är en av de stora Kristusfesterna

Den liturgiska färgen för pingst är röd, färgen som symboliserar den heliga Anden, blod, eld och vittnesbörd. De allegoriska symbolerna duvan och elden framställer ofta pingsten tillsammans med de liturgiska färgerna på kyrkotextilerna. På pingsten tänder man sex ljus på altaret såsom man gör på andra stora Kristusfester under kyrkoåret. Dessa är första söndagen i advent, juldagen, påskdagen och Kristi himmelsfärdsdag.

I många språk är den ursprungliga betydelsen för ordet pingst (pingst, Pfingst, pentekoste) 50. dagen efter påsk. Pingsten har rötter även i judendomen. I början var det en skördefest. Senare började man komma ihåg de tio buden som gavs på Sinai.

Kristenheten har firat pingst sedan 200-talet.