Åsa A Westerlund och Bo-Göran Åstrand, två av Borgå stifts sex ombud i kyrkomötet, på plats i plenisalen

Kyrkomötet

Kyrkans centralförvaltning är uppdelad på flera olika aktörer. Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ.

Kyrkomötet besluter om viktiga riktlinjer för kyrkans lära och arbete. Det besluter också om kyrkans förvaltning och ekonomi.

Det är kyrkomötet som utformar kyrkans lagstiftning. Det gör ändringar i innehållet i kyrkolagen och ger färdiga lagförslag till riksdagen som antingen antar eller förkastar dem.

Kyrkomötet består av 96 valda ombud och biskoparna. Dessutom ingår en representant för samerna och en för statsmakten.

Kyrkomötet samlas i Åbo två gånger per år, i maj och i november. Vanligtvis pågår en kyrkomötessession i 4-5 dagar. Kyrkomötets mandatperiod är fyra år. Kyrkomötesombuden representerar församlingsmedlemmarna och väljs i indirekta val.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige och enskilda kyrkomötesombud kan göra förslag och initiativ till kyrkomötet. Också en helt vanlig församlingsmedlems initiativ kan gå vidare ända till kyrkomötet. På pastorskansliet kan du fråga mera om hur det går till.

Kyrkomötets webbsidor på Sacrista