Militärpräst

Arbetet inom försvarsmakten

Kyrkan stöder psykiskt och andligt dem som verkar inom försvarsmakten . Försvarsmakten har en viktig roll i synnerhet då det gäller att bevara freden och trygga Finlands självständighet.

Militärprästens uppgifter

Militärprästerna arbetar bland de värnpliktiga, personalen och reservisterna i försvarsmakten och gränsbevakningen, likaså bland soldater som tjänstgör i internationella uppdrag. Militärprästerna förrättar bland annat gudstjänster bland soldaterna, samt ger kyrklig undervisning och själavård. Många går i skriftskola under värnpliktstiden.

Militärprästerna är statliga tjänstemän. Staten betalar deras lön. Vårt arbete inom försvarsmakten leds av fältbiskopen som tillhör generalitetet. Kyrkligt arbete utförs inom försvarsmakten inte bara av militärprästerna utan också av värnpliktiga präster, teologie studerande, diakoner och ungdomsarbetsledare, militärpräster och diakoner i reserven, likaså av militärpräster och diakoner som tjänstgör i internationella uppdrag.

Militärprästerna bildar i försvarsmaktens organisation en egen grupp inom militärpersonalen och befälet. De använder militäruniform då de är i tjänst, men bär kyrkans liturgiska dräkter vid gudstjänster och kyrkliga fester. I stället för militära gradbeteckningar bär militärprästerna en tjänstegradbeteckning som består av ett kors och två palmkvistar.

Ideologisk bakgrund

Ibland ifrågasätts kyrkans närvaro i armén, som ju indirekt är förknippad med krig och våld. Enligt den kristna läran är krig en följd av synd och en olycka som drabbar såväl olika folk som hela mänskligheten. Att döda kan aldrig vara en moralisk skyldighet.

Krig kan komma i fråga endast som yttersta och sista försvarsutväg i syfte att förhindra att något ännu värre inträffar. Det här betyder bl.a. att man förbjuder anfallskrig. Vi menar att det är statens skyldighet att beskydda sina medborgare både mot våld inom samhället och mot våld som kommer utifrån bortom våra gränser, vid behov genom bruk av maktmedel.

Vi ser därför den lagstadgade värnplikten som en medborgerlig skyldighet. Samtidigt försvarar kvirätten att utan påtryckningar välja vapenfri tjänst eller civiltjänst för dem som av religiösa och etiska skäl vägrar delta i vapentjänst.

Inom kristenheten och lutherdomen finns det rum också för en radikal pacifism som ställer sig avvisande till allt dödande och också till armén. I det här avseendet hänvisas bland annat till Kristi föredöme och undervisning, i synnerhet till bergspredikan.

Historisk tillbakablick

Ända sedan 1500-talet har präster arbetat bland de finländska soldaterna. Till exempel under vinter- och fortsättningskriget hade prästerna en viktig roll som förmedlare av andligt stöd och tröst. Vid fronten rörde sig prästerna ute bland soldaterna, höll andakter, gudstjänster och delade ut nattvarden. Prästerna försökte också hålla de sårades livsmod uppe.

Försvarsmaktens kyrkliga arbete i dess nuvarande form anses ha inletts 31.3.1918, då assessor Hjalmar Svanberg för general Mannerheim framlade en plan för kyrkligt arbete inom försvarsmakten.