Kyrkans nyhetsarkiv

Kyrkans fyraårsberättelse: Lutherdomen syns i finländarnas deltagande och sociala ansvar

Publicerad 02.11.2016

Ungefär en tredjedel av finländarna kan beskrivas som starkt lutherska i sin livsåskådning, oberoende av exakt  vilka deras teologiska övertygelser är, hur ofta de deltar i gudstjänsten eller om de hör till kyrkan.

Kyrkans forskningscentrals nyutkomna fyraårsberättelse Osallistuva luterilaisuus - Suomen evankelis-luterilainen kirkko vuosina 2012─2015 (Luthersk delaktighet – Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012-2015) visar hurdan finländarnas lutherskhet ser ut idag.

Lutherdomens dolda inverkan speglas i finländarnas värderingar

Lutherdomens dolda och indirekta inverkan syns i finländarnas liv och avspeglas i deras värderingar.

Forskningen visar att de lutherska värderingarna starkt betonar gemenskapen. De betonar strävan efter det gemensamma goda, att ta ansvar för andra människor, arbetet som kall och tjänande, och vikten av att fostra barnen.

Enligt forskningen motiverar människor som har en luthersk värdegrund deltagande i välgörenhet och biståndsarbete framför allt med medborgarskyldighet, den kristnas plikt och kall. Till exempel ger de som har en luthersk värdegrund i medeltal 250 euro i året till välgörenhet, när andra finländares donationssumma ligger på ca 150 euro i året.

Finländarna förhåller sig mycket positiva till såväl kyrkans synlighet i offentligheten som till dess närvaro i samhället. Speciellt då kyrkan upplevs verka för människors väl eller då kyrkan upprätthåller vanor eller traditioner som är viktiga för finländarna.

Kyrkans samhälleliga diskussion får såväl stöd som kritik

Tre fjärdedelar av finländarna önskar att kyrkan talar för dem som har det sämst ställt i samhället, lyfter fram samhälleliga missförhållanden och talar för familjernas välmående. Finländarna ger kyrkan ett starkt mandat att använda sin röst i den samhälleliga diskussionen, att kyrkan hörs och att dess inlägg i samhällsdebatten är värdegrundade.

Det kom också fram i undersökningens frågor om kyrkans samhälleliga ställning att det finns ett kritiskt förhållningssätt till kyrkan främst bland låginkomsttagare, studerande och arbetslösa. De som på något sätt upplever att de på grund av små resurser är marginaliserade i samhället upplever ett misstroende mot samhällsinstitutioner och makthavare. Det syns också i deras sätt att förhålla sig till kyrkan.

Finländarna uppskattar skolornas kristna traditioner

Finländarna uppskattar kyrkliga söckenhelger som avbrott och rytmskapande i den samhälleliga vardagen, likaså uppskattas skolornas kristendomsförankrade traditioner. Hela 85 procent förhåller sig mycket eller ganska positivt till att man sjunger sommarpsalmen Den blomstertid i skolorna.

På motsvarande sätt förhåller sig finländarna positiva till kyrkans arbete i samhällsfunktioner, där det till exempel arbetar sjukhus-, fängelse- och soldatpräster.

Målgrupp för forskningen i kyrkans fyraårsberättelse har varit finländare som har en livsåskådning som färgats av lutherdomen. Däremot har man inte, som i tidigare undersökningar, betonat de finländare som är medlemmar i lutherska kyrkan eller tror på Gud på det sätt som kyrkan lär.

Fyraårsberättelsen beskriver och analyserar kyrkan och trenderna i de förändringar som sker i kyrkans verksamhetsmiljö och skapar en situationsbild av religionen i Finland.

Forskningen grundar sig på flera olika källor: årlig statistik från församlingarna och enkäter bland anställda och förtroendevalda, och på undersökningen Gallup Ecclesiastica 2015 som Taloustutkimus Oy gjort bland den vuxna befolkningen i Finland.

En del av det enkätmaterial som samlats in för fyraårsberättelsen har publicerats som interaktiva visualiseringar på webbadressen www.kirkontutkimuskeskus.fi > Nelisvuotiskertomukset > 2012-2015 i menyn upptill.

Det material om fyraårsberättelsen som presenterades på presskonferensen i Helsingfors på onsdagen finns som bilaga till nyheten. Materialet kommer på svenska senare i veckan och uppdateras som länk till den här nyheten på evl.fi/nyheter.

Fyraårsberättelsen i sin helhet (som pdf) finns på webbtjänsten Sakasti.
Hittills finns fyraårsberättelsen Osallistuva luterilaisuus endast på finska. Den svenska översättningen Luthersk delaktighet förväntas bli klar under våren.

Mera information ger Kyrkans forskningscentral:
chef Kimmo Ketola, tfb 040 5701 166, kimmo.ketola@evl.fi
forskare Maarit Hytönen, tfn 040 7775 393, maarit.hytonen@evl.fi
forskare Veli-Matti Salminen, tfn 040 1424 896, veli-matti.salminen@evl.fi
forskare Jussi Sohlberg, tfn 050 3506 196, jussi.sohlberg@evl.fi
forskare Leena Sorsa, tfn 040 1425 170, leena.sorsa@evl.fi

Förhandsinformation:
Måndagen den 7 november publicerar Kyrkans forskningscentral också resultaten från en enkät om hur man förhåller sig till vilka effekter ändringen i äktenskapslagen har på kyrkan. Enkätundersökningen riktade sig till anställda och förtroendevalda i kyrkan och ett täckande urval av finländare.