Kyrkans nyhetsarkiv

Finländarna känner till luthersk syn

Publicerad 28.10.2016

Mer än hälften av finländarna känner väl igen lutherdomens grundläggande drag. Till dem räknas bl.a. tanken om att alla har en förmåga att skilja på rätt och fel, kristen fostran, Bibeln som källa till kyrkans lära och förkunnelse, och synen att alla har ett ansvar för de svaga i samhället.

Vikten av fostran och utbildning och en förkärlek för psalmsång har historiskt varit kännetecknande för lutherdomen.

Två av tre finländare anser det vara en luthersk tanke att den kristna fostran hör till kyrkans kärnområden, och nästan lika många anser att psalmer och kyrkomusik är viktiga uttrycksmedel för kyrkans budskap och bön.

Vad finländarna identifierar som centrala lutherska drag har undersökts i en färsk enkätundersökning som kyrkostyrelsen har låtit YouGov Finland Oy göra.

I oktober nästa år har det gått 500 år sedan Martin Luther offentliggjorde sina kändsa teser. Teserna kritiserade missförhållanden inom kyrkan och satte igång den serie händelser som idag kallas reformationen och som påverkade kyrkligt liv, språk och folkbildning samt kultur, förvaltning och lagstiftning. En följd av detta skeende var också tillkomsten av den lutherska kyrkan. Reformationens märkesår inleds 30.10.2016.

Lutherska arbetsmoralen känd

Den färska undersökningen visar att ett kännetecknande lutherskt drag är uppskattningen för den världsliga kallelsen vid sidan av den andliga. Inom lutherska kyrkan betonar man att alla kristna kan tjäna Gud i sina egna vardagssysslor. Av finländarna anser mer än tre av fem att den tanken är ett mycket bra eller ganska bra uttryck för det lutherska. Av finländarna är bara åtta procent av annan åsikt.

Nästan hälften av finländarna tycker att tanken om att rikedom som man uppnår genom idogt arbete kan ses som Guds välsignelse mycket dåligt eller ganska dåligt beskriver den lutherska inställningen. I stället anser ungefär en femtedel att det är fel att beskriva den lutherska synen så.

Lutherska synen om att hjälpa sin nästa endast delvis känd

Att förandliga människors nöd och lidande är främmande för det lutherska. Att hjälpa människor ser man i stället som en konkret utmaning som går att lösa på praktisk väg. Det är ett drag som finländarna fortfarande har bra koll på.

Ungefär hälften av finländarna anser att påståendet ”människors lidande är en följd av Guds straff” beskriver den lutherska synen ganska dåligt eller mycket dåligt. I stället tycker nästan två av fem finländare att påståendet "den kristna tron kallar människor att ta hand om de fattiga" som en mycket bra eller ganska bra luthersk beskrivning.

Synen på vem som har huvudansvaret för att ta hand om de fattiga skiljer kyrkosamfunden åt. Reformatorerna betonade att det är en gemensam angelägenhet att sörja för de fattiga, och för ändamålet grundades särskilda fonder. Än idag bygger den nordiska välfärdsstatsmodellen på tanken att omsorgen om fattiga ska ske med skattemedel.

I vissa andra kyrkosamfund har man betonat att familjen, medborgarorganisationer och kyrkan bör ta ansvar för dem som har det sämre ställt och att ansvaret inte ligger på staten.

Ungefär en tredjedel av dem som deltog i enkäten anser att tanken om att statens ansvar är litet är en dålig beskrivning av den lutherska synen, medan en femtedel ser det som en bra beskrivning. Resultatet visar att finländarna inte är speciellt väl insatta i den lutherska betoningen på det gemensamma ansvaret för de fattiga.

Enkätundersökningens resultat finns att läsa på Kyrkans forskningscentrals webbtjänst.

Enkäten gjordes i form av en webbenkät i YouGov Finlands konsumentpanel 14–17.10.2016. I enkäten deltog 1003 finländare. Urvalet gjordes så att gruppen var representativ för befolkningen i fråga om ålder (18+), kön, ort och tillhörighet till evangelisk-lutherska kyrkan.

Mer information:
Kanslichef Jukka Keskitalo: kontakt via specialmedarbetare Anneli Vartiainen, tfn 050 326 9019, anneli.vartiainen@evl.fi