Hyppää sisältöön

Kodifiering av kyrkolagstiftningen

Kyrkostyrelsen har till kyrkomötet överlämnat de nya framställningarna med förslag till kyrkolag och de separata lagar som har samband med den samt förslag till kyrkoordning. Framställningarna bereds för närvarande av kyrkomötets lagutskott. Tidpunkten för ikraftträdandet av den nya kyrkolagen och kyrkoordningen är öppen.

En totalkodifiering av kyrkolagstiftningen har beretts sedan 2005. Riksdagens förvaltningsutskott avbröt våren 2020 behandlingen av det förslag till kyrkolag som kyrkomötet lade fram i maj 2018. I sin skrivelse till Kyrkostyrelsen konstaterade förvaltningsutskottet att förslaget till kyrkolag bör beredas på nytt som en helhet. I kyrkostyrelsens nya framställning med förslag till kyrkolag (Kyrkostyrelsens framställning 10/2020) föreslås att det stiftas en ny kyrkolag där det föreskrivs om kyrkans organisation och förvaltning. Det föreslås att bestämmelserna om kyrkans tjänsteinnehavare, kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkans pensionsfond samlas i egna lagar. I Kyrkostyrelsens nya framställning med förslag till revidering av kyrkoordningen föreslås på motsvarande sätt en ny kyrkoordning som träder i kraft vid samma tidpunkt som den nya kyrkolagen. När den nya kyrkolagen träder ikraft upphävs den nu gällande kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans valordning.

I de nya författningarna kodifieras den gällande kyrkolagstiftningen. Målet är en strukturellt konsekvent och tydlig författningshelhet för användarna.  I reformen har de ändringsbehov som grundlagen och övrig lagstiftning förutsätter beaktats. På grund av att reformen till sin natur är en kodifiering innehåller den inga ändringar i förhållandet mellan kyrkan och staten. Också i övrigt är reformen huvudsakligen lagstiftningsteknisk, med undantag av vissa ändringar som beror på kyrkoförvaltningens egna utvecklingsbehov.

Tidigare skeden

Redigerad