Krig

Enligt kristet synsätt är krig en följd av synd. Krig kan komma i fråga bara som yttersta och sista försvarsmedel för att förhindra ännu större ondska. Detta betyder bl.a. förbud mot anfallskrig. Till synsättet hör teorin om så kallade rättfärdiga krig som kyrkofäderna Augustinus och Tomas av Aquino har utformat.

Den klassiska teorin om rättfärdiga krig, har ifrågasatts kraftigt i ekumeniskasamtal på senare tid. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland anser att krig är en olycka för folket och mänskligheten. Att döda kan aldrig vara en moralisk skyldighet, men att delta i ett s.k. berättigat krig måste accepteras.

Lutherska världsförbundets generalsekreterare Gunnar Stålsett dryftade teorin om det rättfärdiga kriget i ljuset av ett möjligt internationellt, FN-lett, beväpnat ingripande (intervention) i förra Jugoslavien 1993. Enligt honom måste man vara säker på åtminstone följande frågor innan interventionen:

• Alla andra medel för att göra slut på barbari och folkmord har redan använts.
• Beslutet om att inleda intervention fattas av en allmänt erkänd internationell auktoritet, FN. Beslutsfattandet måste vara öppet och offentligt.
• Vapenmakten används mot ett exakt begränsat mål med avsikten att skydda människoliv, åstadkomma rättvis fred och trygga de mänskliga rättigheterna.
• Till interventionen hör en plan om att hjälpa krigets offer, ge ekonomiskt stöd och att stabilisera demokratin som en garant för bestående fred.
• Genom att använda sig av vapenmakt kan man nå det uppställda målet, annars trappar interventionen bara upp den väpnade konflikten.
• Också de som inte kan godkänna interventionen eller delta i den har rätt till sin övertygelse.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland strävar efter att utföra fredsarbete för att stärka attityderna mot krig och för att begränsa användningen av vapen eller vapenhot då man löser internationella konflikter. Kyrkan fungerar som attitydfostrare, förebedjare och ger hjälp åt offren. Den håller kontakt med olika organisationer och kyrkor, som försvarar fred och mänskliga rättigheter.

Utgående från teorin om berättigat krig har majoriteten inom kristenheten kraftigt fördömt kärnvapen och andra massförstörelsevapen, vars bruk aldrig kan anses vara skäligt för att nå målet. Genom användning av kärnvapen gör man sig skyldig till för stort våld och offrens antal växer till det orimliga. Att använda och hota med kärnvapen är ett brott mot mänskligheten. Statens plikt är att skydda sina medborgare från det våld som uppstår när man använder sig av maktmedel såväl inom samhället som utanför landets gränser.

Användning av maktmedel rekommenderas inte i första hand, maktmedel skall användas i sådana fall då det handlar om att välja det som är mindre ont. Kyrkan erkänner nödvändigheten av försvarsmakten och förstår dess roll som bevarare av fred och Finlands självständighet. Den stöder psykiskt och andligt de medlemmar som tjänar inom försvarsmakten (se militärpräst, fältbiskop).

Kyrkan anser att fullföljandet av den lagstadgade värnplikten är en medborgerlig plikt, men försvarar rätten att utan påtryckning välja vapenfri tjänst eller civiltjänst för dem som vägrar delta i vapentjänst av religiösa eller etiska skäl.

Kyrkan stöder Finlands utvecklingssamarbete genom att sträva efter att stärka världsfreden och avlägsna faktorer som äventyrar den samt främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Inom kristenheten och lutherdomen finns också utrymme för radikal pacifism som förhåller sig avvisande till all form av dödande. Då hänvisar man ofta till Kristi undervisning och exempel och särskilt Bergspredikan.