Hyppää sisältöön

Hosianna

Ordet Hosianna som förekommer i Nya testamentet är den grekiska formen av ett ursprungligen hebreiskt ord, som är ett rop på hjälp till kungen eller till Gud. Hosianna betyder hjälp oss eller fräls oss.

I Gamla testamentet förekommer Hosiannaropet i psalm 118:25. Denna psalm är den sista av psalmerna i det s.k. hallel (Ps. 113-118), som sjöngs varje år vid Israels största fester: lövhyddohögtiden, minnesfesten för templets invigning ochpåsken.

Hosianna i psalm 118 (118:25-26) som ropades då Jesus anlände till Jerusalem påpalmsöndagen var ett böne- och hälsningsrop. Folket såg i Jesus den väntade Messias.

Hosiannahymnen

Att sjunga Hosiannahymnen i samband med den första söndagen i advent är en ca 100 år gammal tradition i Finland och Sverige. Hosianna fick dock först år 1986 plats i den finländska kyrkans psalmbok (psalm 1) fastän den länge varit en av våra mest populära hymner.

Hosiannahymnen är drygt 200 år gammal. Dess rötter finns i Sveriges och Finlands gemensamma historia. Kompositör är tysken Georg Joseph Vogler som var inbjuden till det svenska hovet. Hymnen framfördes första gången i Sverige år 1795 ackompanjerad på orgel av kompositören själv. Hymnen bar snabbt över havet från Stockholm till Åbo, där Åbo musikaliska sällskap veterligen framförde den första gången år 1807.

Som handskrift fanns Hosianna i Österbottniska nationens sångbok redan på 1820-30-talet. Då hymnen framfördes använde studenterna skolelever till hjälp. År 1890 publicerades Hosianna i tryckt form i Finland i Richard Faltins koralbok.

En kör av skolelever framförde Hosiannahymnen på svenska offentligt i Åbo år 1858. Efter det blev det på många orter tradition att folkskoleleverna sjöng Hosianna på första advent i kyrkan. Richard Faltin komponerade ett festligt preludium till detta.