Påskvandring

På måndagen går Jesus med sina lärjungar till Getsemane trädgård. Petrus, en av Jesus lärjungar, lovar att han aldrig ska säga att han inte känner Jesus men innan tuppen gal har han gjort det tre gånger. I Getsemane söker sig Jesus avsides för att be till Gud. Han vill att lärjungarna ska vaka med honom men de somnar gång efter annan. Under natten kommer Judas dit med soldater för att fängsla Jesus.

Läs Luk. 22:39-62Öppna länk i ny flik

På tisdagen ställs Jesus inför stora rådet och blir förhörd. Både ståthållaren Pontius Pilatus och kung Herodes pratar med Jesus om hans vittnesmål. De anklagar honom för att ha missbrukat Guds namn men Jesus finner sig i lidandet och öppnar inte sin mun.

Läs Luk. 22:63-23:12Öppna länk i ny flik

Onsdagen har fått namnet dymmelonsdag. Orsaken är att man tidigare bytte ut kläppen i kyrkklockan mot en dymmel av trä så att klockan inte skulle klinga så starkt. Den här dagen klämtar också klockan för Jesus då Pilatus gör som folket vill och dömer Jesus till korsfästelse. Soldaterna sätter på honom en purpurröd mantel och en krans av törne. De gör narr av hans påstående om att vara judarnas konung och ropar korsfäst, korsfäst. Ja, tjurar i mängd omger honom den här dagen.

Läs Luk. 23:13-31Öppna länk i ny flik

Skärtorsdag. Ordet “skär” är gammalsvenska och betyder att “göra ren”. På skärtorsdagen tvättar Jesus lärjungarnas fötter. Han ger dem ett exempel för att de ska göra så som han har gjort mot dem.  Jesus firar påskmåltid tillsammans med dem och uppmanar dem att alltid minnas honom då de firar nattvard. Skärtorsdagen firar vi till minne av den första nattvarden. 

Läs Luk. 22:14-22Öppna länk i ny flik

På långfredagen vandrar Jesus längs Smärtornas väg (Via dolorosa) till Huvudskalleplatsen (Golgata). Det är nu Guds lamm ska offras för världens synder. På Golgata korsfäster man Jesus tillsammans med två rövare. Den ena smädar Jesus. Den andra förstår hans gudomlighet. Då mörkret faller ropar Jesus ut sin och hela mänsklighetens ångest och nöd.

Läs Matt. 27:32-44Öppna länk i ny flik

I den stunden faller ett mörker över jorden. Det är solen som förmörkas och Jesus ropar med hög röst: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.” Efter det slutar han att andas. Jorden skakar, klipporna rämnar och folk börjar inse att Jesus måste ha varit Guds son.

Läs Luk. 23:32-49Öppna länk i ny flik

Påsklördagen är den sista dagen i fastan och avslutar stilla veckan. Jesus är i graven och översteprästerna och fariséerna oroar sig över att Jesus har sagt att han ska uppstå. Pilatus ger order åt soldaterna att försegla stenen och bevaka graven i tre dagar. Men det är omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.

Läs Matt. 27:62-66Öppna länk i ny flik

Påskdagen är uppståndelsens dag. Dagen då det otroliga händer. De första som får uppleva det stora undret är några kvinnor som går till graven med väldoftande kryddor. Men de hittar ingen kropp. De möts av en tom grav. Jesus har uppstått. Han är inte där. Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden. Så lyder påskens glada hälsning runtom i världen.

Läs Luk. 24:1-12Öppna länk i ny flik

På annandag påsk visar sig den uppståndne Jesus för bland annat några lärjungar som är på väg till Emmaus. De känner först inte igenom honom och förbryllas av hans fråga om vem de söker. Småningom övertygar uppenbarelserna och andra vittnen dem om att deras Herre verkligen är uppväckt. Att han lever och är närvarande i sin församling. Glad påsk!

Läs Luk. 24:13-35Öppna länk i ny flik

Läs mer om de centrala dagarna i stilla veckan och traditionerna kring dem.